Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Ett innehållsrikt 2025

2025 var ett innehållsrikt år för Föreningen Värmlandslitteratur som fyllde 50 år och bland annat firade de 50 åren genom att presentera en interaktiv värmländsk författarkarta på årsmötet den 19 mars och senare under året med en jubileumsutställning på stadsbiblioteket.

Mars

Trevligaste årsmötet någonsin

Trivsamt årsmöte i Gjuteriets café. Foto: Ulla Walldén,

Ordföranden Birgitta Holm inledde årsmötet med att berätta hur inspirerande hennes ordförandeår varit och lämnade sedan över ordförandeskapet för årsmötet till Peter Franke.
För hemsidesredaktören som har varit med om samtliga årsmöten sedan 1992, antagligen också några dessförinnan, alla i ganska steril miljö, var årsmötet onsdagen den 19 mars i Gjuteriets hemtrevliga och stämningsfyllda café det ojämförligt roligaste och trevligaste någonsin. En stor lättnad, nästan ofattbar, var att Karlstad kommun dagen innan årsmötet beslutat anslå 2,5 miljon till Gjuteriets akuta behov (ventilationen) och 15 miljoner när ytterligare renoveringsbehov kartlagts. Gjuteriet utlovades också stöd av kommunen i utredningen av fastighetsunderhåll och ekonomisk rådgivning. Så föreningen kommer att få vara kvar i Gjuteriet.

Värmlandslitterär värmlandskarta

Ill: Gunnar Lidén

Årsmötets digitala överraskning var en interaktiv värmlandslitterär värmlandskarta. http://www.varmlandslitteratur.se/Forfattarkarta.htm
Kartan är en avknoppning från föreningens ständigt växande författarkatalog som utvecklades i mitten av 1990-talet på Länsbibliotek Värmland av dåvarande värmlandsbibliotekarien Lena Sewall och 2013 överlämnades till Föreningen Värmlandslitteratur efter att varit nedlagd i några år.
Att författarkatalogen i dag är så levande och vital beror framför allt på två styrelseledamöter, framhöll Lena, sedan länge föreningens hemsides- och katalogredaktör, på årsmötet. Den flitige bidragsgivaren Claes Åkerblom har i ett drygt tiotal år levererat mängder av författarporträtt och Ulla Walldén, är sedan ett år också hon en flitig porträttör.
Den fantastiskt fina startsidan på den värmlandslitterära värmlandskartan har skapats av Gunnar Lidén, föreningsmedlem, konstnär och författare (liksom Claes Åkerblom och Lena Sewall med eget författarporträtt i katalogen).

Lena Sewall, Ulla Walldén och Claes Åkerblom visar upp konstnären Gunnar Lidéns fina karta.

Styrelsen har hjälpts åt att fördela författarporträtten på den eller de kommuner i landskapet Värmland de har anknytning till. Föreningens värmlandslitterära värmlandskarta kompletterar Litteraturbankens litteraturkarta som framför allt innehåller äldre texter och författare. Merparten av författarna i föreningens författarkatalog finns inte i Litteraturbanken.
På författarkatalogens startsida söker man antagligen information om en bestämd författare. En stor fördel med den värmlandslitterära författarkartan är alldeles säkert att många nog kommer att tycka att det är roligt att gå in och klicka på författarna i de olika kommunerna och på så sätt kommer att upptäcka många intressanta författarskap.

Vackraste värmlandsboken

Prisade formgivare. I mitten Per Kollberg, formgivare av Årets vackraste Värmlandsbok Ett liv i Finnskogen. T v juryns Linnea Flodkvist med hedersomnämnda Mappa och Barni och t h författaren Louise Alvarsson med hedersomnämnda Ett liv. Foto: Ulla Walldén

Sedan 1979 delar Föreningen Värmlandslitteratur årligen ut formgivarpriset Årets Vackraste Värmlandsbok på föreningens årsmöte. Ett eller två hederspris utdelas också sedan 1999. Men redan torsdagen den 6 mars tillkännagavs vinnarna på ett pressmöte på Karlstads stadsbibliotek.

Till Vackraste värmlandsboken 2024 utsågs Ett liv i Finnskogen med text av Lars Nordström, foto av Aija Svensson, formgiven av Per Kollberg, och utgiven av Votum förlag. Juryns motivering:

De fotografiska bilderna i denna bok – vackra porträtt av människor, djur, liv och landskap i såväl milda som djupa färger – är kongenialt sammanflätade med textpartierna och tryckta på ett mjukt, matt papper som gör dem rättvisa. Texten är läsvänlig, luftig och välbalanserad, med fina rubriker och fiffiga anfanger som inleder varje kapitel. Det inbjudande omslaget visar en bosättning i gråtimmer, inbäddad i högt gult gräs, mot en fond av disig granskog, och direkt på pärmens insida lockar Gunnar Svenssons ”Karta över Westra Finnskogen, Fritt efter C.A. Gottlund 1826” in oss i en resa genom historia, samtid och framtid.

Hedersomnämnda

De två hedersomnämnandena gick till:

Vid liv med text av Louise Alvarsson och omslag av Sara R. Acedo, utgiven på Norstedts förlag. Juryns motivering:
Omslaget till Vid liv av Louise Alvarsson utstrålar en harmonisk enkelhet där färg och form samspelar på ett poetiskt vis. Den mjuka akvarellen i varma rosa nyanser skapar en känsla av rörelse och djup, medan den skarpa svarta typografin ger en tydlig kontrast och stadga. Den välvda formen i mörkare rosa för tankarna till en livmoder – en plats för skydd och transformation. Även inlagan är genomtänkt formgiven. Texten är fint satt och de korta, luftiga kapitlen – likt dagboksanteckningar – lockar till fortsatt läsning.

samt

Mappa och Barni med text av Erik Wennstam, formgivning och bild av Julia Hansson och utgiven på Natur och Kultur. Juryns motivering:

Text och bild samverkar på ett utsökt sätt i denna bilderbok. Redan genom omslagets öppna fönster får vi en inblick i Mappa och Barnis ombytta roller denna morgon. Det är skickligt gjort. Boken berättar om en enda dag och både text och bild förmedlar att vi kan vara lugna. Det kommer att gå fint för pappan och barnet. Eriks underfundiga text låter Julias färgglada och komiska illustrationer i varma toner ta plats. En annorlunda berättelse som väcker tankar hos både unga och äldre läsare.

I årets jury satt Margareta Wallin Wictorin, sammankallande, samt Helena Vermcrantz och Linnea Flodkvist.

I mars kom också årets första nummer av Wermlandiana.

April

Gun Berger debutantprisad

På Världsbokdagen den 23 april presenterades 2024 års debutantpristagare på Gröna Mattan i Karlstads stadsbibliotek i en litterär samarbetskväll med Värmländska författarsällskapet.

Debutantpristagare. Årets debutantpristagare Gun Berger t v med hedersomnämnda Johanna Solberger t h. Foto: Ulla Walldén.

2025 delades både ett första pris och ett hedersomnämnande ut.

Vinnare av Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris 2024 var romanen Malin Blomsterberg Livet på Strand av Gun Berger, Karlstad som kommit ut på förlaget Bild, text och form.

Juryns motivering:

Med inlevelse och ett vackert språk levandegörs livet på Strand och ett gripande livsöde. Konflikten kring klasstillhörighet och vilken kunskap som är värdefull griper an och förmedlas med empati. En bok att återvända till och läsa flera gånger.

Gun Bergers romandebut har föregåtts av många års research och resor till de platser där romanen utspelar sig. Gun Berger har arbetat som lektör och skrivpedagog och hjälpt många andra i sitt skrivande.

Johanna Solberger hedersomnämnd

Föreningen Värmlandslitteraturs hedersomnämnande 2024 gick till romanen Den största lögnen av Johanna Solberger som har kommit ut på förlaget Rabén och Sjögren.

Juryns motivering:

En spännande och drabbande skildring av en ung flickas komplexa vägval mellan invand övertygelse och personlig frihet. Den intensiva händelseutvecklingen och dialogen känns äkta och föder många tankar. En angelägen bok, perfekt anpassad för sin målgrupp.

Johanna Solberger arbetar som barnbibliotekarie i Karlstad. Hennes debutroman handlar om en ung flicka som vuxit upp i en sluten religiös församling och kollisionen med omvärldens tankar och värderingar. Det handlar om familj, vänskap och om att tappa bort och hitta sig själv igen, skrivet för ungdomar.

Årets jury har bestått av Mirja Berggren, Sara Urger, Daniel Skogman, Sara Andersson och Ulla Walldén. I juryns bedömning ingick 17 titlar/debutanter som var för sig uppfyllde kriterierna för debutantpriset.

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris har delats ut sedan 2009. Priset går till en debuterande författare inom genren skönlitteratur (lyrik, prosa, barn-och ungdomslitteratur) som bor eller är uppvuxen i Värmland och/eller har gett ut en skönlitterär bok som helt eller delvis utspelar sig i Värmland eller på något annat sätt knyter an till landskapet. Boken ska vara utgiven under aktuellt år.

Maj

Tunströmsafton

Lars Anderson i Gjuteriets fullsatta café. Foto: Lena Sewall

Författaren Lars Andersson berättade den 3 maj om sin nya bok Göran Tunström, Försök med ett liv som kom i maj på bokförlaget Polaris. Det var ett program i samarbete med Karlstads bokcafé.

Lars Andersson och Göran Tunström var vänner, och det är med vännens solidariska, men också genomskådande blick som Lars Andersson tecknar Tunströms liv och verk i denna biografi över en av 1900-talets främsta svenska författare. Arrangemanget i samverkan med Karlstads Bokcafé drog denna soliga majlördag fullt hus! Bortåt 50 åhörare! Och efter föredraget fick Lars svara på många frågor och signera många böcker.

Juni

Utkom Wermlandiana nr 2.

Augusti

Författarafton i Östra Ämtervik

Tuula Dajén gjorde reklam för vår tidskrift Wermlandiana. Foto: Privat.

Den traditionella författarkvällen under Kulturveckan i Sunne i Östra Ämterviks församlingshem gick 2025 av stapeln den 5 augusti i samarbete mellan Föreningen Värmlandslitteratur och Värmländska författarsällskapet och var mycket välbesökt.

Medverkande författare var: Karina Johansson som berättade om sina senaste böcker Kråkslottet och Stallhuset, skådespelaren Björn Söderbäck som presenterade sin nya bok I sällskap med Selma – på vägen till Västanå, Christofer Bocker, som reflekterade kring utställningen och boken Lillhagen och berättelserna om människorna i mentalvården, Mikael Skalstad, som berättade om sin senaste bok under rubriken En djefla fjärilsmänniska. Folk och fjärilar från då till nu och Gun Berger, som presenterade sin roman Malin Blomsterberg. Livet på Strand. Dessutom medverkade Anders Stävarby med visor av Ferlin och Fröding.

Medverkande. Fr v Mikael Skalstad, Anders Stävarby, Gun Berger, Björn Söderbäck, Karina Johansson och Christofer Bocker. Foto: Tuula Dajén.

Bokdagar i Dalsland

Birgitta Holm och Ulla Walldén bemannade vårt bokbord på Bokdagar i Dalsland. I bakgrunden Carlgöran Holm. Foto: Claes Åkerblom.

Föreningen Värmlandslitteratur deltog för första gången i de numera väletablerade Bokdagarna i Dalsland 15–16 augusti, där hela festivalprogrammet i år var koncentrerat till området kring Åmåls småbåtshamn. I utställartältet fanns föreningen på plats med information och medlemserbjudanden. Under föreningens scentid berättade ordförande Birgitta Holm om vår omfattande verksamhet. Claes Åkerblom och Ulla Walldén presenterade därefter författarkatalogen och den nya digitala författarkartan.

Dick Harrison besökte föreningens bokbord och fick förstås Wermlandiana och information om vår digitala författarkatalog. Foto: Claes Åkerblom.

Författaren Dick Harrison som besökte vårt bokbord efterlyste Tage Erlanders porträtt i vår författarkatalog. Ulla Walldén kontaktade genast Anders Ajaxson som snabbt sammanställde ett personligt och fint Erlanderporträtt, det fyrahundraförsta i vår digitala författarkatalog.

September

Utkom Wermlandiana Nr 3.

Oktober

Jubileumsutställning

Framför utställningen. Birgitta Holm, Ulla Walldén och Lena Sewall. Foto:Gunnar Walldén.

Under två veckor från och med den 1 oktober till och med den 13 oktober firade Föreningen Värmlandslitteratur sina 50 år med en utställning om sin verksamhet i glasmontrarna intill rulltrappan i Bibliotekshuset i Karlstad. Sammanställd av vår ordförande Birgitta Holm, Ulla Walldén och hemsidesredaktören Lena Sewall med affischer, textremsor, böcker informerade den under två veckor om vår 50-åriga förening. Riktigt fin och välbesökt blev den!

I Lagerlöf-land med Björn Söderbäck

Björn Söderbäck i Gjuteriet. Foto: Solveig Nilsson Lindberg.

Det blev en gyllene eftermiddag lördagen den 25 oktober när den fantastiska berättaren och skådespelaren Björn Söderbäck berättade om sin bok I sällskap med Selma – på vägen till Västanå i Gjuteriets café i Karlstad och lät oss följa med på ett strövtåg i Lagerlöf-land och också på hans egen livsresa.

November

Värmlands bokfestival

Vid vårt långa bokbord. FVL:s vice ordförande Solveig Nilsson Lindberg och ordförande Birgitta Holm.

Ännu en lyckad värmländsk bokfestival med ett myller av författare, utställare, besökare och bokbord gick av stapeln den 7–8 november. För Föreningen Värmlandslitteratur var det bråda dagar. Först med att göra i ordning bokbord och skärmar dagen innan festivalen och sedan bemanna vårt långa bokbord och assistera Region Värmland med signering av böcker för att slutligen plocka ner allt.

På Värmlandsscenen medverkade FVL med en uppskattad presentation av den digitala värmlandskartan och vår ordförande Birgitta Holms samtal med debutanten Johanna Solberger om hennes fina bok Den största lögnen.

Ett stort tack till alla styrelsemedlemmar och FVL-medlemmar som bemannade vårt bokbord och som ilade fram och tillbaka till signeringsborden med signeringsböcker. Ett alldeles särskilt stort tack till Svetlana Vall som ännu en bokfestival svarade för beställning och iordningställande av alla böcker till bokborden, denna gång med hjälp av döttrarna Alisa Lundh och Sallie Lundh, till Akademibokhandeln som levererade och till Lars Lingsell som hämtade och återlämnade dem. Allt som allt ett jättelikt arbete! Ett stort tack också till Region Värmland och mässgeneralen Ricky Andreis som nu i tio års tid organiserat denna stora värmländska bokfest!

Årets Värmlandsförfattare

-Fredagen den 7 november prisades Årets Värmlandsförfattare och fyra litteraturstipendiater av Region Värmland på Nöjesfabrikens Stora scen av Kultur- och bildningsnämndens ordförande Sofia Magnusson och Oda Larsson, enhetschef för kulturavdelningen som höll i prisceremonin.

Maja Hjertzell på Värmlands bokfestival 2025. Foto: Lena Richardson/NWT

Till Årets Värmlandsförfattare hade Maja Hjertzell utsetts med motiveringen: Hon har hittills i åtta böcker under 2000-talet låtit barn och ungdomar berätta för oss om sina relationer till föräldrar, klasskamrater, syskon, pojk- och flickvänner. Det är välskrivet och samtiden är lyhört fångad. Och man läser – spänd på hur historierna ska utvecklas!

Priset har delats ut av Region Värmland sedan 2003, i syfte att lyfta fram författarskap med stark koppling till Värmland.

Maja Hjertzell föddes i Eskilstuna och har nyligen flyttat till Stockholm, men bodde under många år i Arvika (faktiskt i ett antal av dem i samma hus där hemsidesredaktören, själv Årets värmlandsförfattare 2017, växte upp) där hon dels skrev böcker, dels arbetade som gymnasiebibliotekarie.

Pristagaren utses av en jury och får 30 000 kronor. Årets jury bestod av Helena Vermcrantz, Lennart Wettmark, Peter Olausson samt Mas Karin Gustafsson.

Den ärofyllda utmärkelsen får man för hela sitt författarskap, vilket alltså för Majas del betyder åtta barn- och ungdomsböcker. Den senaste, Brorsans kompis Robban, var Augustnominerad 2024. Tillsammans med illustratören Joanna Hellgren mottog hon i år Nils Holgersson-plaketten för samma bok.

– Det känns stort att vara erkänd som Värmlandsförfattare. Kärleken till Värmland är besvarad, säger Maja Hjertzell.

Maja har alltid läst mycket, berättar hon i Region Värmlands nyhetsflöde. Att hon blev författare säger hon beror på uppmuntran.

– Om någon säger att du är duktig på att skriva så är det är det större chans att det är den vägen man fortsätter på.

Hon tänker framför allt på gymnasieläraren som tog diktskrivarna på allvar, på kursen Kreativt skrivande på universitetet i Umeå och när hon vann en novelltävling som tidningen Fönstret hade. 2001 deltog hon i en barnbokstävling som Rabén & Sjögren utlyste. Den vann hon inte men förlaget antog hennes manus och den första boken skapades.

– Anledningen till att jag skriver är också att jag tycker vansinnigt mycket om att formulera mig i text, att hålla på med stil och ordval och ton.

Frågorna och känslorna styr

Hennes författarskap börjar med en känsla, en fråga, eller något som är svårt att förhålla sig till. Det är där berättelserna tar form och hon säger att resultatet blir realistiska samtidsskildringar.

– Det är frågorna och känslorna som styr och hittills har det varit teman som passar barn och unga. Innehållet är frågor som jag grubblar över, jag söker efter förhållningssätt till sådant som har med relationer, samhällsproblem och existentiella frågor att göra – ja frågor om det obegripliga livet.

Skrivandet blir ett sätt att tänka och försöka formulera de där frågorna.

– Det har ibland handlat om hur man ska kunna veta vad man känner och vill, hur man ska kunna och våga uttrycka det högt. Ibland är det en karaktär som jag hittar som gör att jag vill skriva. I senaste boken började jag fundera över ironi och det ledde mig till berättelsen.

En av de första böckerna tog avstamp i blyghet – ett ämne som utmanade henne. Andra exempel är “Hur är det att leva i ett samhälle där den sociala kontrollen är stark, där alla vet allt om alla? Och hur påverkar det en ung människa att växa upp i en familj som inte tillhör eller beter sig som medelklass”. Ska jag stanna kvar i småstaden för att jag vill – eller ska jag flytta för att normen säger att jag bör göra det.

Som gymnasiebibliotekarie har hon kommit nära unga människor och deras funderingar och en del impulser som exempelvis kroppsspråk och uttryckssätt har hon tagit med sig till sina berättelser.

Hur hinner du skriva?

– Jag har varit tjänstledig periodvis tack vare stipendier från Sveriges författarfond. Hade ett frihalvår när den möljigheten gavs och annars är det på helger och semestrar.

Från Arvika till Stockholm

I våras flyttade Maja Hjertzell från Arvika där hon bott och verkat som gymnasiebibliotekarie i 20 år. Flytten gick till Stockholm och hon jobbar nu på en biblioteksfilial i Täby.

Nyfikenheten på att få mer av Stockholm har växt fram, inte minst när hon de senaste åren haft uppdrag från Sveriges författarfond och besökt huvudstaden regelbundet. Förr eller senare hade nog flytten blivit av. När tjänsten på gymnasiet drogs ner till 75 procent så hjälpte det till att ta ett stort beslut.

Under 20 år så har hon hunnit bli väldigt mycket värmlänning och stugan i Gunnarskog utanför Arvika förbli en viktig plats att återkomma till. Platsen upptäckes för länge sedan av Majas mormorsmor och släkten har fortsatt att trivas där.

En ny fin uppmuntran

Priset betyder oerhört mycket för henne. Vi är åter där vi började – en ny värdefull uppmuntran som ger motivation att fortsätta berätta och som stärker i stunder av tvivel på den egna förmågan. Och så är det där med känslorna för Värmland.

– För mig betyder det också att jag har blivit godkänd som värmlänning. Jag har blivit insläppt och jag blir rörd när jag tänker på det.

Årets litteraturstipendiater

Region Värmlands litteraturstipendium har delats ut sedan 2008. Syftet med stipendiet är att lyfta fram enskilda titlar av hög kvalitet ur det senaste årets utgivning av litteratur med Värmlandsanknytning.

Stipendiet kan ges till både skön- och facklitteratur. En jury utser pristagarna. Årets juryn bestod av Helena Vermcrantz, Lennart Wettmark, Peter Olausson och Mas Karin Gustafsson.

Stipendiet är på 75 000 kronor och fördelas mellan 2–5 litteraturpristagare. Region Värmlands litteraturstipendium delades 2025 mellan fyra författare.

Johanna Solberger.

Johanna Solberger för boken Den största lögnen med motiveringen:

I denna ungdomsbok gestaltas övertygande sorgen och våndan som drabbar den som vill frigöra sig från en förtryckande sektgemenskap.

Gun Berger

Gun Berger för boken Malin Blomsterberg – livet på Strand med motiveringen:

Detta är en bok som byter perspektiv och lyfter blicken i en dåtid som på många sätt skulle kunna vara samtid. Jämställdhet och privilegier prövas genom en enkel hushållerskas ögon. Gun Berger har skrivit en gedigen historia som tecknar ett levnadsöde och en bit svensk historia, som den kan ha utspelat sig. Den lilla människans del i ett stort författarskap är väl värt att belysa.

Jan Kruse

Jan Kruse för boken Historien om Finnmossens gruvor med motiveringen:

Malmen och järnet har sedan medeltiden utgjort den ekonomiska ryggraden i det som blivit Värmland. En som i ett flertal böcker skildrat arbetet och människorna vid östra Värmlands malmfält är lokalhistorikern Jan Kruse. Han tilldelas nu pris för den senaste volymen, den om Finnmossens gruvor i Nordmark norr om Filipstad – en faktarik och därtill välskriven skildring av kultur och historia i de mörka gruvschaktens närhet.

Erik Wennstam

Erik Wennstam för bilderboken Mappa och Barni med motiveringen:

En text med originalitet och humor. I boken får Barni under en hel dag axla rollen som förälder till sin bångstyriga Mappa som inte vill gå till jobbet. En bok som på ett igenkännande sätt blinkar åt både vuxna och barn.

December

Då utkom Wermlandiana nr 4.

Under hela året:

Styrelsesammanträden

g Decembersammanträde. Längst till höger vår ordförande Birigtta Holm, till vänster Birgitta Rosén, ansvariför medlemsregistreringen och i mitten vice ordföranden Solveig Nilsson Lindberg. Foto: Claes Åkerblom.

Styrelsen sammanträder ungefär en gång i månaden med sommaruppehåll i juli.

Hemsida och Facebook-sida

Föreningens hemsida och Facebook-sida uppdateras kontinuerligt.

Författarkatalog

Den värmländska författarkatalogen uppdateras kontinuerligt och nya författare läggs till. Den 31 december 2025 fanns 406 författarporträtt i katalogen. Författarporträtten läggs in av hemsidesredaktören som också skrivit ett och annat porträtt men flest av de flitiga porträttörerna Ulla Walldén och Claes Åkerblom. Men många författarporträtt saknas ännu.

Läsfrämjande verksamhet

Föreningen fortsätter att främja och utveckla verksamheten för, med och av barn och unga vuxna.

Samarbete

Föreningen fortsätter arbetet med att öka samarbetet med andra litteratur- och kulturföreningar i Värmland.

Ett år med Bengt Berg

Bengt Berg. Foto: Sofia Sköld.

Året både inleddes och avslutades med författaren Bengt Berg, som själv kunde fira 50 år som författare 2024. Årsmötet avslutades med dikter och prat av den alltid lika underhållande och tänkvärda poeten.

Och vid årets slut önskade Föreningen Vämlandslitteratur ett innehållsrikt värmlandslitterärt 2026 med en nyårsdikt ur Bengts Bergs nyutkomna bok Ett bord vid livets flod där Bengt med humor och allvar blickar tillbaka på sitt liv både i den nordvärmländska hembygden och världen runtom.

Bengt Berg, Foto: Ulla Walldén,

Ett nytt år

Ett nytt år kommer sällan ensamt,
i släptåg hänger alla de föregående
dagarna, som snäckor trädda
på ett snöre av vind, fyllda av
bortglömda sjömansvisor

Ett nytt år är datumstämplat och försett
med årsringens sigill; efter några månader
kan man köpa det nyss nya årets almanacka
till halva priset

Ett nytt år förser oss med ögonbindel
för att vi skall försonas med gnistregnet
från nyårsraketerna som försöker överträffa
Karlavagnen, medan champagneklirret
alltmer låter som någons hemväg
över nattgammal is

Ett nytt år gör oss till vuxna på nytt,
precis som julen nyss gjorde oss till barn
– på nytt. (Skillnaden är att barnen ser
sin längtan tillfälligt gå i uppfyllelse medan
vi vuxna ser till att de levande
ljusen inte brinner ända ner)

Ett nytt år får oss att hoppas att det
som vi inte vill skall hända, inte skall hända,
att det nya årets morgnar skall vara lika skinande
nya som oliverna innan de landat
i Quattro Staggione-ugnen

Ett nytt år att stiga in i, för att där
mötas av den alltid lika aktuella frågan:
Vad är det som hindrar dig från att bli lycklig?
tt nytt år som vi redan vet en hel del om,
som att oförmodade leenden kommer att dyka upp
i gatuvimlet, att idiotiska omkörningar kommer
att äga rum, att vårdagjämningen, att den blomstertid,
att strax åter dags för dubbdäcken

Bengt Berg är en av värmlandsförfattarna i Föreningen Värmlandslitteraturs digitala författarkatalog. Det är också Gustaf Fröding som 1891 skrev denna nyårsdikt:

Var inte ledsen fast molnen trycka
och vinterköld genom hjärtat går.
Ty bakom moln glänsa sol och lycka
Och efter vinter blir åter vår.
När natten gått , skall det åter dagas.
När vintern flytt, blir det åter vår.
På några år som det leds och klagas
Skall åter följa: Ett gott nytt år

Gustaf Fröding (1891)