|
Jan Kruse
:Personligt: Jan Kruse är född 1970 och uppväxt i Filipstad. Redan i slutet av 1970-talet väcktes hans intresse för gruvor, främst på grund av de starka intryck Jan fick då han besökte släktens torp i Nordmark, 15 km norr om födelsestaden. På vägen till torpet fanns t.ex. det enorma vattenhjulet med cirka 11 meters diameter, som än idag går att beskåda på vägen till Sandsjön. Hjulet användes fram till år 1916 för att pumpa ur vattnet vid Tabergs gruvor, som ligger strax norr om hjulet. I början av 1980-talet blev utflykterna från torpet lite längre, och då var han, tillsammans med några av sina kusiner, även fram till själva gruvhålen. Mystiken vid dessa mörka, avgrundsdjupa och livsfarliga hål fascinerade också Jan väldigt mycket. Han blev helt enkelt ”bergtagen” och ville veta mer om hur verksamheten vid de många gruvorna i trakten gått till en gång i tiden. I de senare tonåren så köpte Jan på sig en del litteratur i ämnet och blev då än mer intresserad av gruvdriften i Filipstads kommun. Efter några år med motorcykel som största intresse så kom sedan gruvintresset tillbaks med stor kraft omkring år 2000. Resor gjordes då även till stora delar av Bergslagen utanför Filipstads kommun. Detta för att kunna sätta gruvorna i Filipstads bergslag i relation till andra gruvor i Sverige beträffande teknik, produktionsmängd, malmtillgångar, geologi m.m. Några år in på 2000-talet blev Jan medlem i styrelsen i Nordmarks hembygdsförening/Gruvmuseum. Ordförande där var då Lars Carell, f.d. platschef för Uddeholmsbolagets gruvor i Nordmark och tidigare gruvingenjör i Persberg. Carell blev en stor källa till kunskap för Jan beträffande driften vid gruvorna i trakten under de sista åren. Författarskap: Tidigt insåg Jan Kruse att efter år 1930 så fanns det ingen mer djupgående, tryckt litteratur, med fakta om gruvorna i Filipstadsområdet. Detta trots att den sista järngruvan i kommunen lades ned så sent som år 1980. År 2005 så satt därför Jan på Filipstads Tidning och fotograferade gruvrelaterade artiklar i gamla tidningslägg, från åren 1889 till och med 1981. Därefter blev det forskning på Värmlandsarkiv i Karlstad, Bergsstaten i Falun och KTH i Stockholm. Även intervjuer med personer som arbetat i gruvorna kring Filipstad utfördes. Detta forskningsarbete hade i syfte att få ihop material till böcker om de sex största gruvorna i Filipstads kommun. Främst med fokus på tiden efter ca år 1930 fram till att de olika gruvorna lades ned. Naturligtvis behandlades även den äldre tiden vid de olika gruvorna, men dessa fakta byggde till stor del på Harald Carlborgs historiska böcker om gruvorna i Filipstads bergslag Persbergs Malmtrakt 1925, Nordmarks Malmtrakt 1929 samt Långbans Malmtrakt 1931. Utgivna böcker: Historien om Långbans gruvor. Recito förlag 2010. . Historien om gruvorna vid Persbergs Odalfält. Atremi förlag. 2012. Historien om Nordmarksbergs gruvor. Atremi förlag/ Nordmarks hembygdsförening 2015. . Historien om Tabergs gruvor i Filipstads bergslag. Atremi förlag/ Nordmarks hembygdsförening 2918. Historien om Finnmossens gruvor, Atremi förlag/Nordmarks hembygdsförening 2024. Redaktör: Redaktör för tidskriften Värmländsk kultur nr 2/2017, som handlade om Filipstads Bergslag. Larsson, Stig, Minnen från Värmlandsbergsgruvan. Red: bl a Jan Kruse. Atremi förlag. Utgiven av Nordmarks hembygdsförening 2016. Artiklar: Ett 30-tal artiklar i Näverluren, Värmlands Hembygdsförbunds tidskrift, som handlar om bergsbruk m.m i Filipstads Bergslag. Utmärkelser i urval: Stipendium till bröderna John och Nils Ericssons minne,år 2011 av Filipstads kommun) Filipstads Gilles Diplom 2015 Årets hembygdsbok i Värmland 2015 för boken Historien om Nordmarksbergs gruvor, Värmlands Hembygdsförbund) Årets Filip 2018 av Filipstadsföretag i samverkan Socialdemokraterna Värmlands Kulturpris 2022 Swemins pris för bästa examensarbete (genom Janne Kempes stipendiefond) 2023. Examensarbetet skedde i samband med Jans studier till Berg- och anläggningstekniker på Bergsskolan. Motiveringen löd: Jan Kruse har på ett intressant sätt beskrivit Finnmossens gruvor och en malmkropp kallad Djupmalmen. Jans arbete visar på betydelsen av användande av historiskt material från prospektering och hur detta material kan ligga till grund för framtida prospektering. Arbetet innehåller både en historisk beskrivning av området samt en teknisk beskrivning av malmen, dess potentiella värde och brytbarhet. Det finns även rekommendationer för framtida prospektering, både av Djupmalmen och andra potentiellt intressanta områden i närheten. Det märks att Jan har ett stort intresse för gruvbrytning och dess historia, vilket gör detta arbete läsvärt och intressant inte bara för inbitna ”gruvmänniskor” utan även för en större publik. I bedömningskommittén ingick dr Jesper Hedin, Svemin, samt dr Katarina Nilsson, Svemin, utsedda av Svemins prospekteringskommitté Region Värmlands Litteraturstipendium 2025. Motiveringen löd: Malmen och järnet har sedan medeltiden utgjort den ekonomiska ryggraden i det som blivit Värmland. En som i ett flertal böcker skildrat arbetet och människorna vid Östra Värmlands malmfält är lokalhistorikern Jan Kruse. Han tilldelas nu pris för den senaste volymen, den om Finnmossens gruvor i Nordmark norr om Filipstad — en faktarik och därtill välskriven skildring av kultur och historia i de mörka gruvschaktens närhet. Övrigt: År 2007 arbetade Kruse som sommarjobbare under jord i Kirunagruvan. Han var då på laddningen och fyllde därmed borrhål med sprängämnen inför skjutning. Jan Kruse genomgick Bergsskolan i Filipstad åren 2020 - 2022 och tog sistnämnda år examen som Berg- och anläggningstekniker. Jan bor fortfarande i Filipstad och arbetar på Barilla (f.d. Wasabröd) i Filipstad sedan 1989. Kruse är med i ett tiotal föreningar bl.a. Långbanssällskapet, Föreningen Värmlandslitteratur, Föreningen Bergslagsarkiv och Filipstads Bergslags hembygdsförening. Mest engagerad är han dock i Nordmarks hembygdsförening/Gruvmuseum, där han numer är sekreterare sedan ett antal år tillbaks. Författarporträtt sammanställt av Jan Kruse 2026 |
![]()
Värmlandslitterära författarporträtt Värmlandslitterära författarsällskap
|