Elisabeth Wærn-Bugge

 

Personligt: Man kan inte med självklarhet placera in Elisabeth Wærn-Bugge bland värmlandsförfattarna. Hon var född i Dalsland och många av hennes böcker kretsar också kring Dalsland och Baldersnäs. Men åren omkring 1900 bodde hon och maken på Svaneholm i Svanskog, och dessutom har hon beskrivit hur hon tillbringade mycket av sina ungdomsår i Värmland.

Elisabeth Wærn-Bugge föddes 1868 i Billingsfors och var dotter till Ebba Malmborg och bruksägaren och riksdagsmannen Wilhelm Wærn – den senare med band till Baldersnäs. Genom sin mor hade hon djupa släktband till Värmland och till släkter som Malmborg, von Gertten och Löwenhielm. 

I ungdomen studerade Elisabeth Wærn-Bugge musik i Göteborg, Oslo och Berlin. Hon studerade även akvarellmålning för den välkända Anna Gardell-Ericson. Efter ytterligare studier vid Göteborgs musei målarskola och vid kvinnliga konstindustriskolan i Oslo var hon från 1906 verksam vid föreningen Konstfliten i Göteborg. Hon hade ytterligare engagemang inom det textila området. Hon var även politiskt engagerad, bl.a. inom Kvinnornas politiska rösträttsförening i Göteborg och Stockholm. Vidare var hon aktiv inom Internationella kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Hon höll föreläsningar i kvinno-, hemslöjds-, politiska och konsthistoriska ämnen.

Elisabeth Wærn-Bugge var 1896–1905 gift med skeppsredare Dagfinn Bugge. Paret var en tid bosatt i Svanskog och där föddes dottern Ingeborg Wærn-Bugge – med åren en av Sveriges första kvinnliga arkitekter. Vid sin död 1951 var hon bosatt i Nacka.

 

Författarskapet: Elisabeth Wærn-Bugge hade ett brett intresseområde, något som återspeglas i hennes bibliografi. Flera av de första böckerna behandlar det textila området. Hemmets vävbok kom 1914 och gavs ut i minst åtta upplagor. Senare täcker hon även in det politiska fältet. Mellan dessa återvände hon till hembygden i Dalsland och den Wærnska släkten. Hon skrev flera romaner som utspelar sig i bruks- och herrgårdsmiljö. Vidare skrev hon en etikettbok, God ton. Etikett och umgängesformer, utgiven 1927 på Wahlstrom & Widstrand. Samma år och på samma förlag kom Kronan bland Svea rikes länder – och med programförklaringen "en bok om det okända Värmland".

 På 186 sidor sjunger Elisabeth Wærn-Bugge Värmlands lov. Hon har rest genom landskapet och gör nedslag i olika bygder och med kapitelrubriker som En småstadsidyll och en lockande bygd (om Filipstad), Finnbygden och Med bilbuss i Västra Värmland. Andra kapitel har fått rubrikerna Gamla kyrkor, Gruvor och Sjöar. Tre stormakter heter det kapitel som behandlar Värmlands näringsliv. Som de ”tre stormakterna” utropar hon järnet, träet och cellulosan. Boken är rikt illustrerad och där det har saknats bilder har författarinnan själv tagit sådana – exempelvis av flottare i Röjdåfors och från vattenfallet i Likenäs.

 

Utgivna böcker:

Handbok i färgning med växtämnen på ylle (1913)
Hemmets vävbok (1914)

Hemslöjden i småbrukarhemmen (1915)
Krigets läxa (1918)

En gammal herrgård (1920)

Vila och vandringar i Södern (1921)

Från bruksbackar och herrgårdssalonger (1925)

Herrskap (1926)

Familjens skamfläck (1926)
God ton. Etikett och umgängesformer (1927)

Ragnarök (1927)

Kronan bland Svea rikes länder (1927)

Huskurer och råd vid sjukdomsfall (1927)

Hemmets inredning. Praktiska råd och vinkar (1927)

Till tredje och fjärde led (1928)

Det omstridda arvet. Utblickar över Palestina av idag  (1931)
Rosengull. En samling sagor (1934)

Grundvalen för världens framtid (1942)

 

Författarporträtt sammanställt av Claes Åkerblom 2023

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Månadens dikt

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Läs vidare

Om föreningen

Arkiv

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Bibliotekshuset
651 84 KARLSTAD

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer