Berndt Andersson
Personligt: Född 1937 i Grums på föräldrarnas gård Pikenberg. Arbetade efter realexamen i diverse yrken innan läslusten tog över. Gick ut Folkskoleseminariet i Karlstad 1965 och fortsatte studera humanistiska ämnen samtidigt med en lärartjänst i Kil. Efter en filosofie magisterexamen 1972 lärarutbildare och 1976 — 1982 byråkrat på Länskolnämnden i Värmlands län. Därefter egenföretagare tillsammans med hustrun Anita med huvudsaklig inriktning mot multimedia och strategisk utbildningsplanering för företag och myndigheter.
Publicerade trots en humanistisk utbildning under perioden fram till 2000 ett tjugotal böcker inom elektronik och data. Millenieskiftet innebar också ett skifte i verksamheten till skönlitterärt författande, vilket hittills resulterat i två romaner utgivna på Albert Bonniers Förlag.
Litteraturgenre: Numera skönlitteratur.
Författarskap:
"Det är inte bara titeln på Berndt Anderssons debutroman som får
ögonbrynen att höjas. Överraskande är också det faktum att han debuterar
överhuvudtaget. Åtminstone på det jättestora förlaget. Bonniers får årligen in
ett par tusen obeställda manuskript. En handfull av dessa – inte fler – ges ut i
bokform." Mats Dahlberg i NWT 00 05 05.
"Vi sträckläser oss fram i de litterära "gränstrakter" där man
återfinner välresearchade historiska romaner. "Hönsen värper små ägg i år" är en
sådan roman. Det är en så kallad "page turner". Det vill säga en bok man
sträckläser. Berättelsen griper tag från första början. Inte förrän på sidan 325
släpper den sitt grepp. Nej egentligen inte ens då. Lene Sörensen är ett
kvinnoöde om vilket vi gärna vill veta mer." Mats Dahlberg i NWT 00 09 22.
Utgivna böcker:
Skönlitterära böcker:
Hönsen värper små ägg i år. Albert Bonniers Förlag 2000.
Tuppen gal tidigt på torsdag. Albert Bonniers Förlag 2004.
Korgen full av ruttna ägg. Libra Artic 2008
Näktergalen sjunger falskt. Libra Artic 2009.
Mangskogs kyrka. En historisk överblick. 2013
Värmländska skrönor. Norlén & Slottner, 2015.
Facklitteratur på andra förlag:
Elektronik för alla, del 1 – 8. 1978 - 1995
Royal Base, I och II. 1986
Pascal D80, del 1 – 3. 1982 - 1983
Step One 1 – 2. 1984 - 1986
Utveckla applikationer i Royal Base II. 1986
Distansutbildning. 1992.
Övrig utgivning: Multimedia för räddningsverket. 1993
Inläsning på CD av Hönsen värper små ägg i år. 2002
Medverkan i Värmländsk kultur.1/2004
Utmärkelser:
Föreningen för Värmlandslitteraturs stipendium 2001
Medlem av: Värmländska FörfattarSällskapet
Högboda författarsällskap
E-post: berndt@labatron.se
Vårt behov av skrönor
Allt var inte bättre förr,
men det som var bra borde vi ta till vara på ett bättre sätt.
Hantverkstraditionerna hålls vid liv på ett föredömligt sätt i våra
hembygdsföreningar, torp- och gårdsinventeringar engagerar många som också
samtidigt undersöker hur man tog till vara det som producerades. Under förra
seklets första del var det många som aktivt samlade folkminnen, men
uppteckningarna av värmländska skrönor är ofullständiga och de som finns ligger
i de flesta fall undanstoppade i svåråtkomliga arkiv. Det man kunde önska är att
att dessa drogs fram i ljuset och att några med erkänd berättarförmåga under
mörka höst- och vinterkvällar vid en sprakande brasa kunde underhålla oss med
skrönor om dåd och illdåd, om skrömt med lagom sanningshalt och om alla de
väsen som fordom ibland skrämde vettet ur folk.
Den underhållning som i dag
erbjuds skapar inga berättare. Den roar kanske för stunden men lämnar inget för
fantasi och reflexion. Berättarkvällar, där skrönor väcks till liv, kan vara det
som får nya unga begåvningar att skapa de mustiga historier vi värmlänningar är
så beroende av. Vemod och skratt, sorg och glädje. Allt berättat med glimten i
ögat och understundom i närheten av det som är hela sanningen.
Visst
behöver vi väcka skrönan till liv!”
Ur Värmländsk kultur 2004:1.
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap
