Kathrine Aurell
Kathrine Aurell. Foto: Privat.
Personligt:
Kathrine Aurell var född den 29 april 1901 i Stavanger i Norge men växte upp i
Bergen. 1924 mötte hon författaren Tage Aurell i Paris där Kathrine besökte sin
syster som gick på André Lhotes konstskola.
1926 gifte de sig i Sandvika kirke utanför Bergen och Kathrine kom att bli Tages
stora stöd i livet.
1929 kom Tage och Kathrine cyklande från Paris till Mangskog. De hade aldrig
varit där förut men förblev i Löfnäs livet ut. Här ska vi bo sa Kathrine. Och på
denna outsägligt vackra plats byggdes hemmet, som Kathrine ritade.
– Vi bor som i ett förmak till paradiset, uttryckte
Tage det. På en plats som är ett koncentrat av värmländsk natur.
Där Nole i Lövnäs blev deras hem och här växte barnen Lisa, Mattias och Hans
upp. Vintrarna valde emellertid familjen ofta att vistas vid den varmare och
måhända mer intellektuellt stimulerande Sanary-sur-Mer på franska Rivieran.
Människorna och tillvaron i Mangskog blev grogrunden för Tage Aurells ordknappa,
mästerliga noveller och romaner. Tage Aurell slog inte igenom förrän han var
omkring 50 år gammal men då blev han ”författarnas författare” och Mästaren i
Mangskog”. Kathrine, skeppsredardottern från Bergen, stödde Tage i hans
författarskap och under tiden försörjde hon familjen med sina kåserier i den
norska tidskriften Hjemmet.
Kathrine Aurell avled vid 85 års ålder den 7 augusti 1986 i Mangskog.
Kathrine
Aurell. Utanför Där Nole i Mangskog. Foto: Privat.
Författarskap: Tillsammans med Tage skrev Kathrine Aurell Liten fransk stad, en bok fylld av fransk esprit, och på egen hand den sällsynt charmfulla essäsamlingen Minner og mat. Med en klype allehånde (1954) med mat och minnen från Norge, från studietiden i USA, från Mangskog och från Frankrike där hon och Tage bodde en längre tid med barnen. Lejonet, fåret och murklan (1955) hette den på svenska.
Det var en bok som kom till ”framför köksbänken, på bakskivan, över skärbrädan”, skriver Kathrine, ”varken resebeskrivning eller kokbok, varken novell eller självbiografi, bara ett mixtum av lite varjehanda”. En startpuff till spännande kom-ihåg-färder till allt man själv upplevt av människor och mat. I bokens titelnovell får man en roande inblick i det aurellska äktenskapet och också en handledning i hur man åstadkomma en smaklig anrättning av nästan ingenting.
Tillsammans med Tage Aurell skrev Kathrine Aurell
också manus till tre svenska långfilmer under perioden 1955–1962.
Giftas (1955) skrevs med Stridbergs novell ”Mot betalning” som förlaga,
och i rollerna kunde man se Anita Björk, Anders Henrikson (som även stod för
regi) och Edvin Adolphson. Harry Schein var positiv till manusarbetet i sin
recension för tidskriften Bonniers Litterära Magasin (BLM): “Giftas har,
i Tage och Kathrine Aurells sensitiva pietetsfulla bearbetning, blivit en
alldeles utmärkt film. Vid den ofrånkomliga jämförelsen med novellen blir filmen
avgjort överlägsen. Den innehåller praktiskt taget hela novellen, alla episoder,
alla väsentliga repliker, men berikar stoffet med en så vårdad och stilsäker
fyllighet i miljöteckningen att man, på ett helt annat sätt än vid läsningen,
får perspektiv på den delen av handlingens utanverk som är alltför tidsbunden.”
Året efter, 1956, hade ännu en Stridbergförlaga
premiär – Ett dockhem – och precis som för filmen Giftas skrevs
manus efter den novell med samma namn som går att finna i novellsamlingen
”Giftas”. Filmerna Ett dockhem och Giftas (1955),
sammanställdes senare till en längre spelfilm, som också den fick titeln
Giftas. Denna längre film var Sveriges bidrag vid filmfestivalen i Berlin
1956. Svensk premiär blev först den 13 april 1957.
I filmprojektet Nils Holgerssons underbara resa fick makarna Aurell ta
sig an Selma Lagerlöfs roman från 1907, och omstöpa den till filmmanus. Filmen
fick biopremiär 1962, och räknades då som en av Sveriges dittills största
satsningar.
Tillsammans med Tage Aurell skrev Kathrine även radiopjäsen Serenad i
Repslagargatan (1948)
Kathrine Aurell med maken Tage i vardagsrummet i Där Nole, Foto: Privat.
Utgivna böcker:
Minner og mat. Med en klype allehånde. Ill. Ulf Aas. Oslo 1954l
Liten fransk stad (tillsammans med Tage Aurell) Rabén & Sjögren 1954.
Lejonet, fåret och murklan. Mat och minnen. Ill. Ulf Aas. Rabén & Sjögren 1955.
Filmmanus:
Nils Holgerssons underbara resa (1962)
Ett dockhem (1956)
Giftas (1955)
Det finns många fina recept i Lejonet, fåret och murklan. Ett är de franska rårakor Kathrine lärde sig laga i en liten by i Provence av den protestantiska prästfrun, som ”röd och varm och rufsig och belåten ... med svarta spelande ögon och ett strålande leende ... trollar med kastruller lika duktigt som hon om söndagen spelar orgel vid gudstjänsten, leder sångkören, håller söndagsskola för de yngsta ... har kafferep för de äldre och går på sjukbesök till de gamla”.
”Pannkakor plus lök plus potatis =? — Facit på den additionen blir faktiskt Madame Wavres ”criquettes ... och något så gott är inte sant”, skriver Kathrine Aurell”. ”Fram med rivjärnet, criquettes skall bli dagens lösen!” Ja, har man en gång smakat på Madame Wavres criquettes införlivar man raskt receptet i sin egen samling av favoritrecept.
Criquettes
Franska rårakor
Så här lagade Madame Wavre sin specialitet, sina delikata spröda criquettes, berättar Kathrine Aurell:
”Till varje person tar hon ett ägg, en stor potatis och en lika stor gul lök. Potatisen och löken river hon på rivjärn (lättnader såsom köttkvarn eller ”assistent” har hon inte). Av denna röra, som sanningen att säga inte ser vidare aptitlig ut, grådaskig som den är, gräddar hon kvickt i olja eller fett tunna läckra pannkakor och serverar dem med en eller annan sallad till. En lätt och elegant – och vitaminrik – version av en mäktig värmländsk råreva”.
Författarporträtt sammanställt 2025 av Lena Sewall
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap
