Ida Bäckmann
Personligt: Ida Bäckmann, född i Åmål och under en period med hela världen som arbetsfält. Om vi tar på oss de värmländska glasögonen så hamnar vi i 1890-talets Säffle. Under fem år förestod Ida Bäckmann en privatskola i Säffle, Seffle Privata elementarskola för flickor, eller ”Bäckmannska elementarskolan”.
Säffle låg henne nära. På sin fars sida
härstammade hon från Tveta, utanför Säffle, och i Säffle fanns hennes kusin, färg- och
tapethandlare Albert
Bäckmann och hennes farbror, bagaren A. P. Larsson. I Säffle fanns också hennes
kusin Maria
Stina Söderqvist. Till henne återvände hon genom livet, även efter att hon
bokstavligen hade
fått fly från Säffle.
Det var efter debutromanen, Tantali kval
(1898), som Ida Bäckmann kom på kant med Säffles nobless. Boken är en
nyckelroman där hon ansågs beskriva kända säfflebor under fingerade namn. Under
åren i Säffle kom hon i nära kontakt med familjen Lilliehöök vid Säffle kanal –
och i denna krets fanns även Verner von Heidenstam. Genom sin första hustru
Emilia Uggla (som efter skilsmässa bodde i Säffle) hade von Heidenstam
familjeband till Lilliehööks.
För Ida Bäckmann bröts alltså banden till Värmland, även om hon tidvis bodde vid
Racken,
hos makarna Fjaestad. Född 1867 i Åmål (där pappa Nils var målarmästare), tog
Ida
Bäckmann studenten i Stockholm – för att därefter ägna sig åt lärarkallet. Efter
åren i Säfflevar hon 1898 föreståndare vid Åhus samskola och för Sofie Almquists samskola i
Stockholm.
Men hon ville vidga sina vyer och gav sig ut på resa till vitt skilda länder.
Många menar att
det var som krigskorrespondent Ida Bäckmann gjorde sina starkaste insatser, och
någon har
beskrivit henne som ”en vetgirig och alert journalist, en tidig globetrotter,
ständigt på språng
mellan världsomspännande uppdrag”. Hennes skildringar från Ryssland, Sydamerika,
Sydafrika och många fler platser letade sig hem till svenska tidningar. Flera av
resorna
resulterade i böcker, som exempelvis Blodiga dagar i Paraguay (1910) och
samma år en
skildring från Argentina.
På senare år drev Ida Bäckmann lantbruk. Hon slog sig ned på torpet Himmer nära
Örebro
och bodde senare på gården Långåkersboda. I boken På och i vägen med
Fordhoppa (1925)
skildrar hon livet på landet. Ida Bäckmann dog 1950 i Storå. Hon är begravd på
By
kyrkogård, Säffle.
2014 uppmärksammades Ida Bäckmann i Sigrid Combüchens bok Den umbärliga,
och 60 år tidigare av Germund Michanek i Fröding och Ida Bäckmann.
sedan 2021 verkar Ida Bäckmann-sällskapet, med säte i Åmål:
https://idabäckmannsällskapet.se/
Författarskapet: Vi har redan berört Ida Bäckmanns författarskap. Vid sidan om
hyllade
reseskildringar och debutromanen Tantali kval (1898), med säfflemotiv,
och de
självbiografiska skildringarna från barndomens Åmål (om Röpecka) är det
kontakterna med
Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf som genomsyrar hennes mest uppmärksammade
böcker.
Fröding såg hon redan som ung student, och under flera år var hon närmast besatt
av honom.
Hon närmade sig familjen Fröding och i slutet av skaldens liv uppstod till och
med tankar om
giftermål, något som förhindrades av Frödings syster Cecilia. På uppmaning av
Selma
Lagerlöf skrev Ida Bäckmann boken Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann,
en bok som uppges ha ”knäckt Bäckmanns rykte som seriös författare”. 1940 gavs boken ut på
nytt, nu
med titeln Gralsökaren och med förord av Selma Lagerlöf. Kontakten med
Selma Lagerlöf
upprätthölls och genom åren skrev hon många och långa brev till henne. Boken
Mitt liv med
Selma Lagerlöf (1940) baserades på denna brevväxling.
Publicerade böcker:
Tantali kval. Stockholm. 1898
Farliga färder och roliga – journalistiska ströftåg. 1906
Farliga färder och journalistiska strövtåg i Afrika. 1906
Farliga färder och journalistiska strövtåg i Holland och Belgien. 1906
Farliga färder och journalistiska strövtåg i Ryssland. 1906
Blodiga dagar i Paraguay. 1910
Argentinas utveckling under dess 1:a frihetssekel och svenskarna där.
1910
Svenska handelsintressen i ryska riket. Stockholm. 1912
Gustaf Fröding skildrad af Ida Bäckmann. Göteborg. 1913
På och i vägen med Fordhoppa. Stockholm. 1925
Röpecka, Gud och Lennart. Stockholm. 1933
Röpecka si och så i skolan. Stockholm. 1936
Röpecka går upp i studenten. Stockholm. 1937
Gralsökaren. Stockholm, 1940
Mitt liv med Selma Lagerlöf. Malmö, 1940
Författarporträtt sammanställt 2024 av Claes Åkerblom.
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap