Karl L-son Bergkvist

 

Personligt: Karl L-son Bergkvist (1899–1980) ”Karl på Bäri” var så mycket mer än en författare. Av självaste Richard Broberg blev han kallad geni. Hans genialitet visade sig främst i hans förmåga att nedteckna det urgamla Dalbymålet och därvid lägga grunden till den berömda Dalbyordboken i samverkan med ULMA:s Jacob Jacobsson från Sysslebäck. Deras arbete under ett decennium i mitten av 1900-talet resulterade i Sveriges då största – och enligt arkivets experter bästa – dialektordbok.

Ordboken innehöll omkring 25 000 dialektord som var försedda med betydelse, ljudbeteckning och böjning samt ett stort antal språkexempel. Upphovsmännen fick aldrig se sitt arbete tryckt i bokform, utan detta utfördes ett halvsekel senare på Kulturkoppra i Ransby med Torleif Styffe som redaktör. Ordboken transkriberades då från landsmålsalfabetet till en enklare fonetisk skrift, och dessutom lästes hela ordboken in och lades ut på cd-rom (och senare på Internet av Martin Wiss).

Karl bodde på Båsberget ett par kilometer öster om byn Brattmon i Dalby i ett skogstorp utan grannar. Hans kunskap sträckte sig långt utanför det rent språkliga området, och han hade goda kunskaper i bland annat biologi, teknik och etnologi förutom att han spelade dragspel, skrev noter och komponerade. Han var också en utmärkt tecknare, och många av hans tecknade alster finns bevarade i boken Dalby i gamla tider, som blev en ”biprodukt” till Dalbyordboken. Där finns hans ingående beskrivningar av folkliv i Dalby på 1800-talet, alltifrån jord- och skogsbruk till talesätt, matlagning och väderuttryck.
 

Författarskap: Hans författarskap inskränkte sig i övrigt till en del poetiska utsvävningar i ortspressen. Främst var det tidskriften Finnbygden som fick publicera hans ofta humoristiska verser som oftast var skrivna på dialekt. Han höll sig gärna till limerickens form. Någon diktbok gav han inte ut, men han ”tapetserade” väggarna i sitt utedass med maskinskrivna dikter på små lappar, vilket gjorde dasset till ett populärt besöksmål. Värmlands nordligaste kulturhus, skulle man kunna säga. I dag är nog dikterna borttagna som souvenirer.
Limerickarna finns samlade i en pärm som förvaras på kommunhuset i Sysslebäck. De lär vara cirka 2 000 till antalet.

Utmärkelser:

Torsby kommuns kulturstipendium 1976

Skrifter:

Grundarbetet till Dalbyordboken . Postumt utgiven som bok och cd-rom av Kulturkoppra 2000 resp. 2001.

Dalby i gamla tider – om Dalbyfolkets liv i helg och söcken. Postumt utgiven av Kulturkoppra 1999.

Medverkan i:

Olika nummer av tidskriften Finnbygden

Rim och ramsor från Dalby. Dalby hembygdsförening 1973.

 

Författaporträtt sammanställt av Torleif Sryffe 2024.