.


Hillie Berglund

Personligt: Hillie Berglund var född 1917 i Gillberga, nära gränsen mot Borgvik. Efter folkskolan fortsatte hon att utbilda sig, hon gick husmodersskola, korrespondenskurser i jordbruk, ekonomi och bokföring. Hon läste musikhistoria, litteraturhistoria och konsthistoria – och hon läste pedagogik och psykologi. Hon reste runt och föreläste om ämnen som låg henne nära: hem och folkbildning. 1962 blev hon rektor för Medborgarskolan i Karlstad. Vid sidan om yrket var hon engagerad inom politik och föreningsliv. Hon bosatte sig senare i Borgviks prästgård och avled där på nyårsaftonen 2000.

Författarskapet: Redan som barn började Hillie Berglund skriva vers och med åren samlade hon på sig ett stort antal dikter. Ett 50-tal av dessa återges i samlingen Marie Nyckelpiga (1971). Året därpå kom Från Värmlandskorv till kungarätt, en bok som återspeglar Hillie Berglunds intresse för matlagning. Boken är illustrerad av Thore Andersson och innehåller en lång rad gammaldags recept insamlade av Hillie Berglund. Matdags – gamla och nya recept (1975) fortsatte på samma tema, och det gjorde även det lilla häfte som Värmlands Museum 1979 lät ge ut, Nävgröt och Värmlandskorv.

"Tyvärr har ett recept på julkorv under den falska beteckningen Värmlandskorv smugit sig in både i första upplagan av Det doftar Värmland från Hillie Berglunds bok Matdags och hennes häfte Nävgröt och Värmlandskorv", påpekar matskribenten Lena Sewall i sin bok En bit Värmland. "Hillie Beglund, som uppenbarligen växt upp i en familj som saknade Värmlandskorvtradition, hade fått receptet av en äldre dam i norra Värmland, som alldeles säkert inte lämnat henne ett recept på Värmlandskorv utan på en helt annan potatiskorv". Lena Sewalls teori i En bit Värmland är att Hillie helt enkelt bett att få recept på potatiskorv i tron att alla potatiskorvar var identiska med Värmlandskorv. Och så fick hon recept på en klassisk och köttig julkorv, som nog på den tiden ansågs mycket finare än den vardagliga potatiskorven som mest innehöll potatis.

Att Hillie Berglund inte hade en blekaste aning om vad Värmlandskorv är för något framgår också tydligt av det recept på Värmlandskorv som hon lämnar i sin andra bok Från Värmlandskorv till Kungarätt, fortsätter Lena Sewall. Där är ingredienserna visserligen alldeles riktiga. 1 kg oxkött, 1 kg fläskkött, 1 kg rå potatis, vit- och starkpeppar, salt och nejlikor. Men beredningen helt fel! Kött och potatis ska malas och blandas med kryddorna och så långt är allt helt korrekt. Men sedan ska färsen arbetas i 1 timme! Och det ska den alltså inte alls för då blir det ingen Värmlandskorv eller i varje fall en helt söndermosad variant av korven. Ingredienserna i en Värmlandskorv ska bara ganska snabbt blandas samman till en färs medan ingredienserna i andra potatiskorvar ska bearbetas länge till en smet. Värmlandskorven har en grov, grynig konsistens och man kan särskilja de olika ingredienserna, färsen, löken och potatisen, medan fläskkorven, köttkorven och julkorven har en mera fast och slät konsistens.

Tyvärr har det falska Värmlandskorvreceptet i Det doftar Värmland fortplantat sig till den ena matboken efter den andra, konstaterar djupt beklagande värmlandskorvexperten Lena Sewall.

 

Utgivna böcker:

Marie Nyckelpiga. Värmlandstryck. 1971
Från Värmlandskorv till kungarätt – gammaldags recept. Värmlandstryck. 1972
Matdags – gamla och nya recept. Värmlandstryck. 1975
Nävgröt och Värmlandskorv. Värmlandstryck. 1975

 

Författarporträtt sammanställt av Claes Åkerblom 2025

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Månadens dikt

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Läs vidare

Om föreningen

Arkiv

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

Sju linjer