Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Sten Bergman

Sten Bergman. Foto: Örebro-Kuriren, Örebro Läns museum

Personligt: Sten Bergman, upptäcktsresande, biolog, antropolog, författare och känd radioprofil föddes 20 oktober 1895 i Ransäter i Värmland. Hans mor, Kristina Henriksson var äldsta dottern till mjölnaren Johannes Henriksson från Nedre Ulleruds socken. Stens morfar Johannes jobbade på Ransäters Bruk. Fadern var lektorn och fil. doktorn Johan Bergman från Tösse söder om Åmål. Stens värmländska rötter fanns alltså på mödernet, men redan under hans första levnadsår flyttade familjen till Vänersborg.

Sten Bergman studerade zoologi och biologi och gjorde ett antal expeditioner som han både skrev och föreläste om, bland annat i Sveriges Radio. 1954 blev Sten Bergman framröstad bland lyssnarna som den populäraste radiotalaren. Det här gjorde honom också till en av sin tids mest kända svenska vetenskapsmän.

Bergman var mest känd för sina expeditioner i Asien, bland annat till Kamtchatka 1920-1923 tillsammans med sin fru Dagny Bergman, till öarna Kurilerna 1929–1930, Korea 1935–36 och till Nya Guinea 1948–49, 1952–53 och 1956–59. Han besökte även Japan 1960 och 1962.

Under expeditionerna samlade han in material till Naturhistoriska Riksmuseet. Sten Bergmans huvudintressen var ornitologi och entomologi, fåglar och insekter. Hans stora fotografisamling finns på Etnografiska muséet och en del av hans övriga samlingar på Världskulturmuseum i Göteborg.

Sten Bergman är far till fotografen Astrid Bergman Sucksdorff. Han dog 1975 i Rönninge utanför Stockholm.

Genre: reseskildringar, geografi, antropologi, djur och natur

Författarskapet: Sten Bergman debuterade som skribent 1917 med artikeln "Om fågellivet i vår nordligaste nationalpark".

Sten Bergmans första utlandsexpedition, tillika bröllopsresa gick till Kamtchatka i östra Sibirien. Resan gick via Kairo och Yokohama. Strax innan landstigningen i Kamtchatka led expeditionen skeppsbrott och förlorade mycket av sin utrustning. Under året i Kamtchatka gjorde Sten och Dagny en 350 mil lång resa med hundsläde och på skidor. Äventyret resulterade i boken Kamtchatka. Skildringar från en treårig forskningsfärd (1923) och året därpå uppföljaren På hundsläde genom Kamtchatka. Som kuriosa kan nämnas att Kamtchatkabjörnen, en underart till brunbjörn, i den engelskspråkiga litteraturen kallas för Bergman´s Bear.

Nästa expedition resulterade i De tusen öarna i Fjärran Östern. Skildringar från en forskningsfärd till Kurilerna, utgiven 1931. Bergman levde bland annat med ainufolket, ett japanskt ursprungsfolk.

Under Sten Bergmans nästan tvååriga expedition till Korea besökte han bl.a. ön Jeju och dykarkvinnorna haenyeo som försörjde sig på att fridyka efter skaldjur i havet, helt utan modern utrustning. Detta skildrar han i boken I morgonstillhetens land. Skildringar från en forskningsfärd till Korea från 1937.

Nya Guinea var ett resmål som Sten Bergman återvände till flera gånger, och skrev många böcker om. t. ex Min far är kannibal 1959. Hustrun Dagny var åter med på expeditionerna och paret adopterades av en lokalt isolerad stam. Som en tidens tecken förvärvade Bergman flera levande paradisfåglar som han tog med hem till Sverige och förvarade i stora burar hemma i förortsvillan i Rönninge.

Han skrev också om "Natur i Värmland" i Svensk Naturs årsbok 1952.

Utöver sina egna expeditioner skildrade Sten Bergman andra spännande upptäcktsresandes strapatser i böcker som Berömda upptäcktsfärder och Berömda nordiska upptäckare. Han skrev läroböcker i geografi och han skrev också några barnböcker, t. ex Ugglornas äventyr 1943.