Lennart
Bernesjö
Lennart Bernesjö. Foto Lena Sewall
Personligt: Lennart Bernesjö var född den 23 oktober 1920 och växte upp i Göteborg. Han blev fil mag 1945 och fil lic i litteraturhistoria 1949 vid Stockholms högskola. År 1950 flyttade han till Arvika och var sedan bosatt där sedan med undantag för några år i slutet av 50-talet då han bodde i Karlstad. Under många år arbetade Bernesjö som lektor vid Solbergaskolan i Arvika. Han har även varit studierektor för vuxenundervisningen, haft studiecirklar i Medborgarskolan, föreläst om litteratur vid Högskolan i Karlstad, recenserat skönlitteratur och teater för Arvika Nyheter från slutet av 60-talet fram till 2012, som lektör för AB Bibliotekstjänst producerat ca 3000 bokrecensioner samt skrivit flera böcker. Lennart Bernesjö gick bort 2013 i Arvika.
Litteraturgenre: Litteraturhistoria.
Författarskap:
Lennart Bernesjös första bok, en antologi över Stig Dagermans diktning,
utkom 1964. Sedan dess har han skrivit flera böcker om värmländska diktare samt
en historik över Jösse kontrakt.
Nästan 92 år gammal, sommaren 2012,
upphörde Lennart Bernesjö med att skriva
bokrecensioner åt Arvika Nyheter, något han började med i slutet av 1960-talet.
Antalet bokanmälningar som han skrev under dessa drygt 40 år uppgår till
fantastiska 3 000! Förutom i AN har han också bidragit med recensioner till
Bibliotekstjänst. Hans bokanmälningar har speglat både samtidslitteraturen och
de gamla klassikerna.
När Föreningen Värmlandslitteratur för tjugotalet år sedan
beslöt att få till stånd en handbok över framstående värmlandsförfattare under
1900-talet – alltså inte om de redan så omskrivna klassikerna, Selma Lagerlöf
m.fl., vände vi oss naturligtvis till just Lennart Bernesjö, författare till två
böcker om värmländska författare: Värmländska diktarprofiler, 1972, och
Värmländska diktarhem, 1968. (Senare, 1998, utgav han också en analys av
Göran Tunströms författarskap, Göran Tunström berättar, men som
CD-skiva). Lennart ställde sig genast positiv till uppdraget att skriva en bok
om nutida värmlandsförfattare. 1991 kunde vi ge ut Från Dahl till Berg med
undertiteln 14 värmländska 1900-talsförfattare.
Utgivna böcker:
Ur Stig Dagermans diktning. Norstedts 1964
Värmländska diktarhem. NWT 1968
Värmländska diktarporträtt. NWT 1972
Gustaf Fröding. Ur en tidningsmans anteckningar (tillsammans med Reidar Nordenberg). Norma 1990
Från Dahl till Berg. Föreningen för Värmlandslitteratur 1991
Jösse kontrakt. Stiftshistoriska sällskapet 1995
Göran Tunström berättar. Studier i hans romankonst. Talbok 1999.
Medverkan i
antologier:
Karlstads
stiftsbok 1984/85
(Karlstads
stift 1984)
Utmärkelser:
Arvikas kommuns kulturstipendium, 1991
Föreningen Värmlandslitteraturs stipendium ur Bengt Axelssons kulturfond, 1994.
Gustaf Fröding-medaljen 2001.
Ett litterärt landskap
När jag kom som lärare till Arvika 1950, upptäckte jag snart att jag hamnat i ett verkligt litterärt landskap. Mitt sommarviste fick jag några kilometer från Brunskogs kyrka och Slorudsborg, där Fröding tidvis bodde hos sin syster Mathilda. På vägen passerade jag Årnäs, som Dan Andersson ofta besökte - hans hustru Olga, f.ö. syster till Gunnar Turesson, var därifrån. Fortsatte man vägen mot Mangskog, kom man till Tage Aurell, oförglömlig som författare och person, ständigt glad och gästfri. Ett stycke västerut från Arvika låg Graf, där Almqvist bodde ett par år som "idealiserad bonde" och försökte förena bondelivet med filosofiska och litterära arbeten tillsammans med några vänner och lärjungar. Inte heller till Mårbacka och Ransäter var vägen lång. De litterära traditionerna vårdades av hembygdsföreningarna, Frödingspel uppfördes, och hundraårsminnet av Almqvists död uppmärksammades. Detta väckte mitt intresse för sambandet mellan diktaren och hans landskap, och jag diskuterade ibland ämnet med Victor Svanberg, som under flera år var min sommargranne. Så småningom tog mina funderingar form i tre böcker: Värmländska diktarhem, Värmländska diktarporträtt och Från Dahl till Berg - den senare behandlar huvudsakligen nutida Värmlandsförfattare. F.n. är jag sysselsatt med en bok om Göran Tunströms författarskap. Det som är mest fascinerande, tycker jag, är att försöka följa själva skaparprocessen, se hur dikten växer fram, hur den gestaltskapande fantasin arbetar - i den mån, förstås, som detta är möjligt. Som recensent har jag bevakat den samtida värmländska litteraturen, som är rik och mångfacetterad. jag tror att Rolf Edberg har alldeles rätt när han säger: "Värmland är varken vackrare eller märkvärdigare än andra landskap men miljön och traditionen levandegjord genom dikten har gjort Värmland till något särskilt".
Lennart Bernesjö i Wermlandiana 1994
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap