Svante Forsæus
Personligt: Svante Forsæus är född 1931 och växte upp i Alvhem, en järnvägsknut mellan Bergslagsbanan och järnvägen mot Lilla Edet. Från barndomshemmet hade han uppsikt över stationsområdet. På 1930-talet låg röken fortfarande tät från ångloken. Godstågen var ofta långa och fascinerande att titta på. Där väcktes hans intresse för järnvägar – även om det skulle dröja in på 1970-talet innan Svante Forsæus på allvar skulle börja dokumentera och skriva. Då var han sedan länge bosatt i Säffle, där han 1965 anställts som adjunkt vid dåvarande samrealskolan. Han har senare varit studierektor och rektor.
Författarskapet: Svante Forsæus skrivande har gått hand i hand med intresset för järnvägen. 1978 kom debutboken, om barndomens Lödöse-Lilla Edets järnväg. Därefter har det blivit ytterligare över tusen sidor järnvägshistoria och därtill åtskilliga artiklar – inte minst i Stickspåret (Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs tidskrift) där han under 25 år var redaktör.
Järnvägarna har ofta haft stor betydelse för hela samhällen, och på så vis har Svante Forsæus beskrivit sina böcker som hembygdsböcker. Innehållet och bildmaterialet är ofta brett. Han har besökt de platser han skrivit om, hämtat information från lokalbefolkningen och själv tagit åtskilliga av de bilder som återges i böckerna. Hos Arkivcentrum i Karlstad, landsarkivet i Göteborg och vid Järnvägsmuseet i Gävle finns mycket av det källmaterial som ligger till grund för böckerna. När Värmlands Nation i Uppsala 19996 gav ut På räls (Nationen och hembygden 15) svarade Svante Forsæus för kapitlet Järnvägar i Värmland. Här presenteras samtliga stationer och hållplatser som funnits utmed de värmländska järnvägarna. Värd att nämna är också Glava glasbruks järnväg, ett 20-sidigt kapitel i Järnvägsmuseets årsbok Spår (2002). Detta är ett arbete som krävdes väldigt mycket efterforskning och som ligger Svante Forsæus varmt om hjärtat. Han har även dokumenterat sin arbetsplats, i boken Säffle samrealskola och dess föregångare 1899–1972 (1999). Av Föreningen Värmlandslitteratur tilldelades han 1999 ett stipendium ur Bengt Axelssons kulturfond, för ”ovärderliga insatser inom värmländsk historieforskning”.
Utgivna böcker:
Lödöse-Lilla Edets järnväg. En historik för åren 1906–1976 (1978)
Lelångenbanan (1985)
Dal-Västra Värmlands järnväg (tillsammans med Gösta Johannesson) (1990)
Fryksdalsbanan (1996)
Järnvägar i Värmland (ingår i På värmländsk räls/Nationen och
hembygden 15 (1996)
Frykstads jernvägs aktie bolag 1848–1873 (1998)
Säffle samrealskola och dess föregångare 1899–1972. En skolhistorik
(1999)
Glava glasbruks järnväg 1886–1938 (ingår i Spår, 2002)
Tidaholms järnväg 1906–1989 (2003)
Ulricehamns järnväg. Ulricehamn-Wartofta järnvägsaktiebolag och Ulricehamns
nya Järnvägsaktiebolag 1871–1907 (2004)
Karlsborgsbanan och järnvägen i Skövde (2007)
Nordvästra stambanan. Laxå–Charlottenberg–norska gränsen (2012)
Säffle järnvägsstation och Resecentrum (2019)
Författarporträtt sammanställt 2026 av Claes Åkerblom
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap