Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer. Oljemålning av J. G. Sandberg"Intet av vikt i Europa förbigick honom, men nästan allt utan vikt."
Ur Minnets hemlighet av Anders Ehnmark
Personligt: Författaren, historikern, filosofen och tonsättaren Erik Gustaf Geijer föddes 1783 i Ransäter och avled 1847 i Stockholm. Han växte upp i Ransäter, där fadern drev ett järnbruk. "En halv fjärdingsväg från vägens ände", som han själv skriver i sina "Minnen" (1834), där han gett en levande och oförglömlig skildring av hemmet och brukslivet. 16 år gammal kom Geijer 1799 som student till Uppsala där han 1806 fick sin magistergrad vid Uppsala universitet. 1803 vann han Svenska Akademiens stora pris för sitt "Äreminne över riksföreståndaren Sten Sture den äldre". 1809-1810 vistades han som informator i England där han uppmärksamt iakttar samhällsliv och kultur. 1810 vinner han än en gång Svenska Akademiens stora pris, denna gång med en uppsats över ämnet "Vilka fördelar kunna vid människors moraliska uppfostran dragas av deras inbillningsförmåga?" Den polemiserar mot 1700-talets rationalism och kan betraktas som en romantikens programskrift. 1811 är Geijer en av stiftarna av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna, där han också publicerar en rad nationellt och romantiskt präglade dikter, Manhem. Vikingen, Odalbonden m. fl. Sin första föreläsning höll Geijer som akademisk lärare i historia i Gustavianum i mars 1815. I drygt 30 år var han sedan en av stadens stora artister, som alltid drog stor publik till sina historiska föreläsningar. Halva den humanistiska fakulteten kunde infinna sig. Drygt tvåhundra åhörare var det vanliga. Vårterminen 1820 är han uppe i fyrahundra. Han föreläste fyra gånger i veckan offentligt och en eller ett par gånger privat i avgiftsbelagda s k kollegier, en viktig inkomstkälla för Erik Gustaf Geijer som alltid hade dålig ekonomi 1817 utnämndes han till professor i historia vid Uppsala universitet. Rektor för universitetet är han under åren 1822, 1830, 1836 och 1843-44. Som representant för universitetet var han ledamot av prästeståndet: 1828-30 och 1840-41. 1824 invaldes han i Svenska Akademien. Vid biskopsvalet i Karlstad 1834 erhöll Geijer 2:a förslagsrummet. !:a förslagsrummet tillföll Esaias Tegnér och det 3:e Johan Olof Wallin. Samtliga avböjde dock och den som kommit på 4:e plats - Carl Adolph Agardh, (Gustaf Frödings morfar,) — fick flest röster i det följande valet och blev utnämnd. 1838 inträffar Geijers berömda och mycket omskrivna "avfall" då han lämnar sin tidigare konservativa hållning och blev liberal. Det gjorde honom till en ensam man. Hans gamla vänner beskyllde honom för opportunism medan hans nya meningsfränder betraktade honom med misstänksamhet. Sin ensamhetskänsla men också sin religiösa förtröstan ger han uttryck för i centrallyriska dikter som Tonerna och Natthimmelen till vilka han också skrev egna melodier. Som tonsättare framträder Geijer också med pianokompositioner, stråkkvartetter och flerstämmiga sånger. Hans kompositioner har på senare år vunnit ökat intresse och erkännande. Erik Gustaf Geijers föräldrahem i Ransäter, Geijersgården, ägs i dag och drivs som en minnesgård av Geijerska släktföreningen. Gården, som är öppen sommartid och visas efter överenskommelse under övriga året, ger en god bild av det värmländska brukspatronhem, som en gång var Geijers barndomshem. På gården finns även ett minnesrum över F. A. Dahlgren, som också växte upp på gården. Dennes sånglustspel, Värmlänningarna, framförs varje år i midsommartid på Ransäters hembygdsgård.
Geijergården i Ransäter. Familjen Geijers hem i Uppsala var ständigt öppet för vännerna, av vilka många hörde till den tidens stora kulturpersonligheter i landet, för studenter, forskare, professorer och alla tänkbara besökare från när och fjärran. På nyåret 1845 drar familjen ner umgänget till öppen salong endast onsdag och lördag. Ett femtiotal personer brukade då komma.
I dag är Geijersgården på Övre Slottsgatan i Uppsala högkvarter för Hammarskjöldfonden. En gång om året lever Geijers salong upp. Då framträder Övre Slottsgatans byalag med ett spel där Erik Gustaf Geijer än en gång omges av hustrun Anna Lisa, den vackra dottern Agnes, Amalia von Helwig, en sjungande Jenny Lind och vännen Almqvist.
Klicka här för att läsa mer om Geijer på Geijersamfundets hemsida.
Läs också Birgitta Wistrands föredrag om Geijers liv och kontakterna med Per Henrik Ling och influenserna från Fredrika Bremer som hon höll på Geijersamfundets årsmöte den 2 maj 2017. Klicka här!
Författarskap: Geijer var ytterst mångsidig och produktiv. Det som ännu lever av hans författarskap i dag är främst de korta, centrallyriska dikterna, sådana som "Tonerna" och "Ensam i bräcklig farkost". Geijers dikter utkommer allt som oftast i nya upplagor i urval och likaså hans Minnen. Geijer var också psalmdiktare. I 1819 års psalmbok (den "Wallinska psalmboken") var han representerad med 8 psalmer, i 1937 års psalmbok med 9 psalmer och i nuvarande 1986 års psalmbok med 2 psalmer, passionspsalmen "Du bar ditt kors, o Jesu mild ...", (Sv ps. nr 140) samt påskpsalmen "Du segern oss förkunnar ...", (Sv. ps. nr 150).
Utgivna böcker: Dikter. Under redaktion av Carina och Lars Burman och med inledning av Torgny Segerstedt. Bokförlaget Atlantis 1999. (Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien i samverkan med Bokförlaget Atlantis.) Samlade skrifter. Ny ökad uppl. Ordnad i tidsföljd. Genomsedd av John Landquists försorg. Norstedts 1923-1931. D. 1. Essayer och avhandlingar 1803-1817. D. 2. Skaldestycken; Tal och avhandlingar 1817-1819. D. 3. Tal och avhandlingar 1819-1830. D. 4. Svea rikes hävder; Svenska folkets historia; Forntiden och den Katolska tiden. D. 5. Svenska folkets historia. 2: Gustav Vasa - Karl IX. 3: Gustav II Adolf. D. 6. Svenska folkets historia. 3. 2: Kristina. D. 7. Tal, avhandlingar och kritiker 1832-1837; Minnen. D. 8. Den blå boken; Litteratur-bladet 1838-1839. D. 9. Bihang till Litteratur-bladet: Representationsfrågan; Tal och artiklar1840-1844; Om vår tids inre samhällsförhållanden. D 10. Människans historia; Akademiska program; Ur de blå böckerna: efterskörd. D. 11. Den ny-europeiska odlingens huvudskiften; Tal och avhandlingar 1845-1847; Yttranden i Uppsala universitets filosofiska fakultet och dess konsistorium. D. 12. Geijers brev till sin hustru 1808-1846. D. 13. Brev.
Se också: För att se ett urval böcker och artiklar som handlar om Erik Gustaf Geijer och hans verk klicka här.
Musikalier:
Geijers sånger [Musiktryck]. H. 1 Geijer, Erik Gustaf – [18--?] Geijers sånger [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – Stockholm, [18--?] Sonatina för pianoforte och violoncell [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – [Stockholm], [1976?] Svenska folkvisor. 3 Stockholm, 1880 Sånger af E.G. Geijer och A.F. Lindblad [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – Stockholm, [ca 1830] Sånger vid piano [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – Stockholm, 1984-1986 Sånger vid piano [Musiktryck]. H.1 Geijer, Erik Gustaf – Stockholm, 1984 Sånger vid piano [Musiktryck]. H. 2 Geijer, Erik Gustaf – Stockholm, 1986 Sånger vid piano [Musiktryck]. H.3 Geijer, Erik Gustaf – [1998] Sånger vid piano [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – [Stockholm], [1998] Sonater för piano fyra händer. Utgivna av Bertil Wikman. Edition Reimers 2000. Monumenta Musicae Svecicae 2000.) Sångstycken med accompagnement för piano-forte [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – [Stockholm], [1998] Sångstycken med accompagnement för piano-forte [Musiktryck]. [H. 1] Geijer, Erik Gustaf – [1998] Sångstycken med accompagnement för piano-forte [Musiktryck]. [H. 2]. Nya sånger med accompagnement för piano-forte Geijer, Erik Gustaf – [1998] Tre sånger [Musiktryck] Geijer, Erik Gustaf – Stockholm, 1969
Natthimmelen
Ensam
jag skrider fram på min bana,
|
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap