Helge Kjellin
Helge Kjellin. Foto: Värmlands Museum
Personligt: Helge Kjellin föddes 1885 i Kil och avled 1984 i Filipstad. Efter studier i Uppsala avlade Kjellin en fil.doktorsexamen vid Lunds Universitet. Här fick han också arbete som docent, sedemera professor i konsthistoria mellan åren 1917–1929. Han var även professor i konsthistoria vid universiteten i Dorpat i Estland och i Riga i Lettland, innan det bar åter till Värmland för arbetet som den förste intendenten för det nybyggda Värmlands Museum. Den posten innehade Helge Kjellin under en lång period, från 1928 till 1950. Han var även Värmlands första landsantikvarie mellan åren 1938 1950.
Helge Kjellin var gift med konstnären Stina Wennerström och far till skådespelaren Alf Kjellin.
Litteraturgenre: Konsthistoria, kyrkohistoria, lokalhistoria
Författarskap:
Helge Kjellins mest spridda verk är märkligt nog ett av hans mest udda. I 1913 års upplaga av Åhlén och Åkerlunds Förlags sagosamling Bland tomtar och troll publicerades Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr av Helge Kjellin, illustrerad av John Bauer.
Kjellins saga handlar om prinsessan Tuvstarr, som lockas av att se världen utanför sina föräldrars slott. Hon får älgtjuren Långeben Skutt att bära henne ut i världen. John Bauers illustrationer har blivit ikoniska och mer kända än sagan.
Helge Kjellins författarskap inleddes med några skönlitterära försök runt 1910 under pseudonymen Tore Moon. Därefter är hans inriktning vetenskap, historia och särskilt konsthistoria. Bland hans mer kända arbeten märks Kyrkor i Grums härad band 1-2 i verket Sveriges kyrkor (1924).
Helge Kjellins konsthistoriska intresse mynnade ut i flera konstnärsporträtt, bland andra av 1800-talsmålarna Uno Troili, porträttmålare från Ransbergs herrgårdi Ransäter i Värmland och den skånske landskapsmålare Gustaf Rydberg. Han skrev om Thor Fagerkvist, målaren från Persberg och på 1950-talet skrev han också en bok om Arvikabördige skulptören Christian Eriksson.
Helge Kjellin var expert på ryskt ikonmåkeri, beskrivet i böcker som Stilriktningar och skolor inom det ryska ikonmåleriet (1928) och Ryska ikoner i svensk och norsk ägo (1956).
De ämnen han i övrigt skriver om spänner över en bred kulturvetenskaplig repertoar. Under åren som intendent på museet medverkade Helge Kjellin i nära nog alla muséets årsskrifter Värmland förr och nu med olika artiklar. Som exempel skriver han i Vämland Förr och Nu 1941 om Selma Lagerlöf och värmländska sommarspel i Mariebergsskogen samt om Selma Lagerlöfs jordafärd och Mårbackastiftelsen.
I sin roll som landsantikvarie gjorde han ett stort dokumentationsarbete som man kan ta del av via Värmlandsarkiv, till exempel inventeringslistor över alla värmländska och dalsländska kyrkor och de träskulpturer som funnits i dem. Kjellin var redaktör för Värmlands fornminnes- och museiförenings årsbok Hembygdsvård och hembygdsföreningar i Värmland under åren 1929-1932–(källa: Libris).
Helge Kjellin gjorde sig också till tolk över det som var unikt och speciellt med vår plats på jorden i böcker som Det värmländska folklynnet och Skaldernas Värmland från 1930-talet. Antologin Värmland. Ett storslaget och egenartat landskap, skriven tillsammans med Ivar Lignell och Per Stolpe spanner över om så breda ämnen som Värmland i världskrigets skugga, om finnmarker, sjöfarten på Vänern, landskapets konst och konstnärer.
Ingemar Liman skriver en biografisk text om Helge Kjellin i Värmland förr och nu 1985.
Utgivna böcker:
Han måste. En hvardagsroman ur Stockholmslivet 1910
Margit Milde. En bok om två lyckliga unga. Almqvist och Wicksell. 1910.
Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr. Illustrerad av John Bauer. Åhlén och Åkerlunds Förlag AB. 1913.
Uno Troili 1815–1875. Sveriges allmänna konstförening, 1917.
Medeltida gravvårdsformer i Norden. Lunds universitet. 1918.
Kyrkliga minnesmärken i Värmland. 1918
Kyrkor i Grums härad band 1–2. Sveriges kyrkor. Gunnar Tisells Tekniska Förlag. 1923.
Gustaf Rydberg. Skånes målare. Sveriges allmänna konstförenings publikation. 1925.
Ernst Norlinds konst. Malmö Grafiska Anstalt. 1927.
Die Hallenkirchen Estlands und Gotlands. Gleerup. 1928.
Die Kirche zu Karris auf Oesel und ihre Beziehungen zu Gotland. Gleerup. 1928.
Stilriktningar och skolor inom det ryska ikonmåleriet. Tidskrift för Konstvetenskap, Lund 1928.
Värmland förr och nu t.ex 1935, 1937, 1938, 1939-1940, 1941, 1944.
Karlstad Stads 350-årsjubileumsskrift. Värmlands museum.1934.
Det värmländska folklynnet. Värmlands museum.1934
Skaldernas Värmland. 1936.
John Bauers Bästa. Åhlen och Åkerlund. 1937. Antologi.
Thor Fagerkvist – mästaren från Persberg. Uppsats ur Nationen och hembygden. 1939.
Wärmeland i sitt ämne och i sin upodling- om Värmlands odlingshistoria under 6000 år. Värmlands Museum. 1941.
Värmland. Ett storslaget och egenartat landskap. Svensk Litteratur. 1946. Antologi.
Från Vänern till Västerhavet. Minnesskrift. O.F. Ahlmark &co. 1947.
Christian Eriksson 1858 –1935. Sveriges Allmänna Konstförening publikation LXII. 1953.
Mårbacka. Vägledning genom Selma Lagerlöfs hem. Mårbackastiftelsen. 1954.
Ryska ikoner i svensk och norsk ägo. Svensk Litteratur. 1956.
Nedre Ulleruds kyrkor. En minnesbok med anledning av den nuvarande kyrkans tvåhundraåriga tillvaro. Nedre Ulleruds församling. 1959. M. Nils-Gustaf Gejvall.
Författarporträttet sammanställt 2025 av Ulla Walldén
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap
