Bo Landin
Bo Landin. Foto: Marianne Landin
Personligt: Bo Landin, född 1952 i Vänersborg, numera bosatt i Heber City, Utah, men tidigare i många år i Karlstad, är biolog, författare, filmproducent, programledare och regissör. Sedan 1982 har han producerat dokumentärfilmer med fokus på natur, vetenskap, historia och arkitektur, med prisbelönta filmproduktioner för bland annat SVT, TV4, BBC, Discovery Channel och National Geographic Channel. Med rötter i Fältbiologerna har han utvecklat sin grävande miljöjournalistik, och hans kritiska inspel har fått politiska genomslag både i Sverige och internationellt. Som deltagare på flera vetenskapliga expeditioner har han förälskat sig i polarområdena men har också hjärtat kvar i och kring Vänern.
”Jag är Vänerbo!” säger han i Nya Wermlands-Tidningen i september 2022. ”Jag föddes på BB i Vänersborg när vi bodde i Mellerud, flyttade till Säffle, flyttade till Mariestad, flyttade till Karlstad. Jag brukar säga att det bara är Lidköping och Grästorp jag inte har bott i.” 1976 publicerade Bo Landin tillsammans med hustrun Marianne Landin Naturinventering av Djurö skärgård i Vänern samt förslag på skötselplan för området. Arbetet låg till grund för beslut om att avsätta öarna som naturreservat och ledde fram till ett skydd för öarna, idag som nationalpark.
Landin har också varit gästprofessor på Brigham Young universitetet i Utah 1993-94 där han skapade ett program för vetenskap/filmproduktion och var också 2013–2014 adjungerad professor i "Advanced Filmmaking" vid University of Utah, Salt Lake City.
Sommarprataren Bo Landin. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Efter 46 år återkommer biologen, författaren och filmproducenten Bo Landin som sommarpratare som en av årets sommarvärdar i P1. Den 29 juni kan man höra honom prata om Vänern, miljökampen och vad som egentligen ändrats sedan 1977, när han senast sommarpratade.
Litteraturgenre: Facklitteratur med fokus på natur, vetenskap, historia och arkitektur.
Bo Landin. Foto: Marianne Landin
Författarskap: Den dokumentära försurningsboken Om träd kunde gråta blev ett genombrott för Bo Landin som författare och gav honom flera priser och utmärkelser, bland annat Vetenskapsrådets Rosén-pris för bästa populärvetenskapliga framställning.
Böckerna Den åttonde dagen och Fotavtryck handlar båda om de geologiska och biologiska processer som styr livet och är uppfordrande vittnesmål hur vi alla är med och påverkar vår jord.
I den rikt illustrerade boken Vatten – Land . Om våtmarkens roll i det utdikade landskapet berättar Bo Landin tillsammans med medförfattaren Lennart Henrikson om livet i vattnet och om vattnet som livsförutsättning. Sverige är ett av världens mest vattenrika länder med drygt 100 000 sjöar. Nästan tio procent av landets yta täcks av vattendrag och sjöar. Det fritt strömmande vattnet, våra sjöar och tjärnar går hand i hand med utvecklingen av vår kultur. Landin och Henrikson berättar initierat om svält, jordhunger, utdikning, levande landskap – och om återvätningen av Sverige. Vi människor vill vara vid vatten, bo vid vatten och knyter mycket av vårt kulturella arv till vattendrag och våtmarker. Vi möter vattnet i litteraturen och musiken. Samtidigt har vi i hundratals år kämpat för att bli av med vatten, debatterat och lagstiftat om hur vi bäst och snabbast ska göra oss av med vatten: räta ut åar så att de rinner snabbare, sänka sjöar för att skapa potentiell jordbruksmark, dika ut mossar och kärr, dämma älvar så att vattnets kraft kan tämjas i mänsklig tjänst. Längden på anlagda diken är mycket längre än längden på naturliga vattendrag. Men utdikning leder till att våta livsmiljöer försvinner, att den biologiska mångfalden minskar – och till stora koldioxidutsläpp med kraftig klimatpåverkan. Torrlagda kärr, mossar och sjöar står idag för motsvarande 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Ett varmare klimat leder till stora förändringar i vattenmiljöerna, både i Sverige och på andra kontinenter.
Utgivna böcker:
Naturinventering av Djurö skärgård (med Marianne Landin). 1976
Om träd kunde gråta. Prisma 1986.
Ishav (med Henrik Ekman). Natur och kultur 1991.
Den åttonde dagen. En berättelse om skapelsens förgängelse, Foto: Hans Strand. Scandinature publ. 2002.
Fotavtryck, Hur du och jag påverkar vår jord. Foto: Hans Strand. Votum 2019.
Vatten – Land. Max Ström 2022.
Översatt till: Danska, norska.
Utmärkelser:
Vetenskapsrådets Rosén-pris för bästa populärvetenskapliga framställning 1987.
Årets Värmlandsförfattare 2020 med motiveringen:
Bo Landin är
känd som naturfilmare och miljöjournalist. Så känd att det ibland skymmer hans
författarskap. Hans första skrift såg till att Djurö skärgård i Vänern blev
nationalpark. Hans senaste bok, Fotavtryck, är ett vackert men också
uppfordrande vittnesmål om hur vi alla påverkar vår jord. Under mottot ”Håll
stövlarna leriga!” har han gått vidare i Linnés och Rolf Edbergs fotspår och
hittat sin egen engagerade röst som författare. 
I Selmas arbetsrum. Foto: Marianne Landin
Selma Lagerlöf-sällskapets stipendium 2022 med motiveringen:
Bo Landin får stipendiet om 25 000 kronor för att han lyfter fram Selma Lagerlöfs tidiga miljöengagemang. Landin, som ägnat sitt liv åt naturstudier och berättande i både filmer, böcker och TV-program, anser att Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige är ett av de viktigaste tidsdokumenten i svensk litteraturhistoria. I denna berättelse om natur, landskap, historia och miljörisker satte Selma Lagerlöf ord på vikten av hänsyn till vårt gemensamma ansvar för jorden. "Naturen har alltid varit min bästa inspirationskälla" skrev hon 1936 i ett brev till Ida Bäckman.
I Bo Landins bok, "Vatten – Land, om vattnet i det utdikade svenska landskapet" (som utges i september 2022) visar han att Selma Lagerlöf var en kämpe för de hotade våtmarkerna. Hon hade en klar bild av varför storken försvunnit ur det utdikade landskapet, och hon förstod och uttryckte starka miljöpolitiska åsikter om hur dumt det vore att sänka sjön Tåkern för att kanske få tillgång till mer brukbar mark. Genom sina sagofigurer i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige tog hon tydlig ställning. Och även om Selma Lagerlöf själv aldrig hörde talas om ekosofin (den rörelse som från slutet av 1960-talet predikade att allt levande ska uppfattas som en helhet, och att människan inte är naturens självklara höjdpunkt) anser Landin att Lagerlöf kan betraktas som en tidig ekosof.
Bo Landin får stipendiet dels för sin nya bok, dels för sin ambition att arbeta vidare med Selma Lagerlöfs tankar, med förhoppningen att kunna omsätta dem i ett nytt filmepos som bygger på strukturen i Nils Holgersson. Det kan bli ett modernt multimediaprojekt, med stor involvering av skolungdomar på samma sätt som Selma hoppades hennes geografibok skulle hjälpa till att sprida kunskap om landet. Också med alla nysvenskar finns anledning att åter fokusera på kunskap om Sverige."
Författarporträtt sammanställt av Lena Sewall 2022. Källor bl a förlagen Votum och Max Ströms hemsidor,
Bokrecensioner
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap
