.
Albert Palmqvist
Albert Palmqvist. Foto: Privat
Personligt: Albert Palmqvist var en hembygdsforskare och skriftställare bosatt i Rämmen, norr om Lesjöfors. Albert föddes i Lesjöfors år 1900. Som ung var han ordförande i Värmlands SSU-distrikt som hade sitt verkställande utskott i Lesjöfors. Under tjugotalet arbetade Albert Palmqvist som platsredaktör för Värmlands Folkblad i Lesjöfors. Därefter arbetade han under många år som bibliotekarie vid Lesjöfors kommunala bibliotek. Han var också under en kort tid ordförande och sekreterare i Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening, den som 1925 blev Värmlands Forminnes-och museiförening. Alberts hustru Gerda Palmqvist var under decennier lärare i Rämsnäs skola.
Albert Palmqvist gjorde många och långa besök på landsarkivet i Göteborg och på Riksarkivet i Stockholm. Han fördjupade sig speciellt i finnbebyggelsen i Värmland och västra Bergslagens historia. Som forskare var Palmqvist energisk och stridbar, lika medveten om egna misstag som andras.
Om sitt hembygds Rämmen skriver Palmqvist:
“Rämmens socken är från början helt finnkoloniserad. Denna kolonisation begynnte kort efter 1600-talets ingång. 1610 fanns ett finnenybygge vid Dalkarlssjön. 1611 erhöll finnen Anders Olsson vid Omsjön, nära Svartälven, Dalgränsen, byggnadssedel av Karl IX. Ungefär samtidigt bebyggdes gårdarna Laggsundet och Djuprämmen. De äldsta gårdarna förlades alltså vid stränderna av bygdens större sjöar. När de bekvämaste boplatserna vid fiskevattnen voro upptagna fingo nybyggarna söka sig till skogshöjderna. Fisket, jakten, boskapsskötseln och svedjebruket voro de enda näringskällorna under den första tiden. Men från 1640 började finnarna taga del i järnhanteringen.”
Albert Palmqvist gick bort 1983. Hans efterlämnade anteckningar förvaras på Värmlandsarkiv.
Litteraturgenre: Lokalhistoria
Författarskap: Redan 1923 publicerade Palmqvist sin första artikelserie i ämnet lokalhistoria med rubriken Persbergs gruvor och gruvfolk fordom. Förutom en strid ström av artiklar i lokalpressen utgav han mellan åren 1931–1947 skriftserien Filipstads bergslags arkiv, häften som gavs ut med stöd av Längmanska kulturfonden. Det blev minst 24 olika häften som ibland kunde innehålla flera olika ämnen.
Under perioden 1936–1957 gav han ut tidskriften Bergslagen i ord och bild, totalt 21 nummer.
I Skid-och friluftsfrämjandets årsbok 1938 skrev Palmqvist om turiststationen Kalhyttans herrgårds historia.
Albert Palmqvists lokalhistoriska forskning är än idag en ofta använd och citerad källa.
Palmqvist skrev också dikter under signaturen Påvel Pilsmed.
Albert Palmqvist på äldre dagar.
Bibliografi i urval:
Ur Filipstads bergslags arkiv:
Örlingen och Örlingshyttan i Gårborns socken. Arkivaliska och topografiska anteckningar om en bortglömd finnbygd. 1931.
Stjärnebergstorpen och Stjärnfors kopparverk. 1931
Rämsnäs gruvor och Näsbergshyttan, bergshistoriska anteckningar. 1932
Ett fragment av finsk rundiktning. 1935.
Finnehyttor i Värmlands Bergslag – Gräsbosjön och Skåltjärnshyttan i Färnebo. 1937.
Finsk kolonisation i Bergslagen – den tidigaste invandringen, historiska perspektiv och problemställningar. 1938
Om Sundsjö- och Älgsjöfinnarna. Ur 1600-tales skattelängder och domböcker. 1938
Christoffer Myhrman d.ä. och Rämmen. 1938
Rämmens sockenkrönika. Tegnérs sista värmlandsbesök – ett 100-årsminne. 1939
Från Rämmen och Äppelboskogen. 1940
Släkten Myhrmans ursprung – ortsbeskrivning och genealogi. 1941
Bergskronotorpen Västra Vittklinten i Rämmen. 1941
Lesjöfors Hammarverk 1674–1725. 1942
Gåsborns kyrkas och församlings tillkomst. 1942
Dalkarslsjöhyttan – en finnehytta till 300-årsminnet. 1942
Före folkskolan : uppfostrings- och undervisningsfrågor i Gåsborn-Rämmen 1744–1776 "scholeinrättningar" i Gåsborn vid 1700-talets slut och 1800-talets början. 1942.
Ur Gåsborns sockenkrönika: Gåsborns finnbygd. Gamla gruvor i Gåsborn. Ur Gåsborns kyrko- och prästkrönika. 1943.
Rämmen i dikten, Esaias Tegnér, Tegnérs maka. Hyttåren. Sigurd Agrell. Robert Granberg. Påvel Pilsmed. 1943
Lesjöfors norra egnahemssamhälle 1896–1946. 1947
Den finska kolonisationen i Lekvattnet. 1953
Litteratur om Värmlands Bergslag. 1963.
Filipstadsbygden i ord och bild. 1968. Tillsammans med Einar Gustafsson och Gösta Eriksson.
Författarporträttet
sammanställt av Ulla Walldén 2025.
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap
