Marianne Söderbäck

Personligt: Marianne Söderbäck var född 1924 i Stockholm. Hon var dotter till Nils och Elsa Olenius, som startade den barnteater i Stockholm som senare blev Vår teater och mor till dramatikern och skådespelaren Björn Söderbäck. som i 40 år arbetade på Västanå Teater i Värmland. Marianne Söderbäck bodde i många år  i Hallondalen, Östmark, i nordvästra Värmland. Förutom barnboksförfattandet har hon arbetat som översättare samt som dramapedagog i bl. a. Vår teater under 25 år. Hon var också verksam som konstnär och har haft flera utställningar. Marianne Söderbäck avled 2012-

Litteraturgenre: Barn- och ungdomsböcker, teaterpjäser, översättningar och facklitteratur.

Utgivna böcker:

Mellis rymmer (Rabén & Sjögren 1967)

Mellis och Tassa (Rabén & Sjögren 1968)

Nummer 13 Mellis (Rabén & Sjögren 1969)

Lotterihästen (Rabén & Sjögren 1969)

Mellis och Musse (Rabén & Sjögren 1970)

Knutte på teater (Rabén & Sjögren 1971)

Knutte och Viktoria (Rabén & Sjögren 1973)

Knuttes och Viktorias hemlis (Rabén & Sjögren 1974)

Den förgyllda hästen (Rabén & Sjögren 1976)

Filippa och sjöbusarna (Rabén & Sjögren 1978)

Dramalek (Vår skola 1978)

Filippa och den magiska medaljen (Rabén & Sjögren 1979)

Filippa möter en mumie (Rabén & Sjögren 1980)

Filippa i falkens spår (Rabén & Sjögren 1981)

Vargen kommer! (Rabén & Sjögren 1984)

Fyra vindars torg och andra pjäser (Vår skola 1984)

Vargavinter (Rabén & Sjögren 1986)

Robin Hoods barndom och andra pjäser (Vår skola

1986)

Vargpälsen (Rabén & Sjögren 1988)

Hämndens väg (Vår skola 1989)

Svartboken (Rabén & Sjögren 1990)

Vem är varulven? (Rabén & Sjögren 1991)

Den förstenade skogen (Rabén & Sjögren 1991

Vykort från världen (Vår skola 1991)

I skuggan av en mor (Egen utgivning 1992)

Medverkan i antologier: Sagostunden 2 (Vår skola 1992)

Översättningar: Har från engelska översatt Skotska folksagor (Vår skola 1983) samt barnböcker av Nan Chauncy, Bob hittar en tiger (Rabén & Sjögren 1959) och Bob följer ett spår (Rabén & Sjögren 1961)

Översatt till: Engelska, finska, färöiska, norska och tyska

Utmärkelser: Bl.a. ett antal resestipendier till Färöarna och Australien.

Medlem av: Marianne Söderbäck var medlem av Sveriges Författarförbund, Värmländska författarsällskapet samt Författarcentrum Öst.

Hataredagen

"Varg i norra Värmland. Troligen en ensamvarg", stod det med stora rubriker på löpsedlarna utanför kioskerna.
      Många oroades för sina småbarn. Vågade man låta barnen vistas utomhus utan tillsyn om det fanns varg i närheten? Många oroades också för sina hundar. Vargen var ju hunden överlägsen i ett slagsmål. Många låste alldeles extra om ladugården. Tänk om vargen slank in och dödade deras kor. Och fåren. Skulle man få ersättning om vargen dödade ett får? Ryktet gick...

   Sakta öppnade Lill-Ida dörren och smög sig ut i köket. Nej, bössan låg inte kvar på köksbordet. Då hade nog pappa hängt upp den på den vanliga platsen ovanför källartrappan

   Dörren till källaren gnällde. Jo, där hängde bössan. Hon tog försiktigt ner den och gick in i köket. Just när hon skulle gå in till sig kom Bengt ut ur sängkammaren.

      "Men vad gör du så här mitt i natten? Och vad gör du med bössan? Släpp bössan för katten!"

      Lill-Ida släppte i förskräckelsen bössan, så den ramlade i golvet. Hon hade aldrig sett sin pappa se så arg ut. Han tog Lill-Ida i armen och drog henne in på hennes rum.

      "Vad skulle du göra med bössan?"

      "Jag vill inte att du ska skjuta vargen. Du får inte, för vargen är mycket snällare än människorna."

     "Det där begriper du inte", sa Bengt. "Det gör jag ju som jag vill med. Nu hittar du inte på något mer utan sover. Det är mitt i natten."

      Han stängde dörren. Lill-Ida klädde av sig. Hon frös, så rädd var hon. Pappa hade sett så väldigt arg ut. Hon måste hitta på ett sätt så att han inte sköt vargen. Om det inte gick att gömma bössan, vad skulle hon då hitta på. Å, om hon ändå kunde fråga Håkan. Han hade alltid så bra idéer.

Ur Vargen kommer!