Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Sven Olof Teodor Traung

Sven Olof Teodor Traung. Foto: Wikipedia.

Personligt: Sven Olof Teodor Traung, född 8 augusti 1888 i Arvika, död 25 april 1958 i Säve församling, var en svensk varvsägare, sjökapten, museiman och författare som ibland skrev under pseudonymen Sam Ritzler.

Han var son till Elin Tenow och grosshandlaren och skeppsredaren Theodor Traung (1848–1901) som tillsammans med sin farbror S J Traung drev firman Traung & Son i Arvika. Tillsammans med Jonas Olsson var Theodor Traung skeppsredare på linjen Arvika-Säffle och ägde båtarna "Nordstjernan", "Svea" och "Thule".

Från 1917 var Sven Olof Teodor Traung gift med Ellen Högström, dotter till kapten F. Högström och Lili Folmer. Han var bror till matskribenten Märta Zätterström samt morbror till Märta Zätterströms dotter, den legendariska kokboksförfattaren och matskribenten Pernilla Tunberger.

Åren 1902–1907 var Traung till sjöss, blev sjökapten 1908, reservofficer 1909, bedrev studier vid British Museum 1909–1910. Åren 1911–1915 var han överlärare och chef för Sjömannasällskapets skolfartyg Benjamin. 1911–1914 var han medarbetare i Svenska Dagbladet. 1915 blev han föreståndare för Sjöfartsmuseet och VD för AB Nautic som han startat samma år. Samma år startade han också AB Skeppsmodeller tillsammans med några andra. 1923 bytte företaget namn till AB Sverre. Under Göteborgsutställningen 1923 var han chef för sjöfartsavdelningen.

Traung var också ledamot i styrelsen för Sjöfartsmuseet och Broströmska donationen. Han var scout och ordförande i Göteborgs Sjösoutkår åren 1928–1933 samt därefter hedersordförande i föreningen fram till sin död. Traung var stormästare i Svarta Örns Orden 1932–1958.

I slutet av 1920-talet flyttade AB Sverre ut till Kärra på Hisingen där företaget köpt ett litet varv, Nyebro pråmvarv. Varvet byggdes ut och började förutom modeller också att bygga riktiga båtar som exempelvis livbåtar, fiskebåtar och fritidsbåtar. Familjen Traung flyttade samtidigt ut till Kärra gård som de döpte om till Sverregården.

Genre: Sjöfartshistoria

Utgivna böcker:

Skolskeppsfrågan. Ett inlägg i ett aktuellt spörsmål. Uppsala: Appelberg. 1911.

Katalog över Nautiska föreningens i Göteborg bibliotek april 1918. Göteborg: Helge Borre. 1918.

Kvinnan som tog hyra. Göteborg: Nautic. 1921. Av pseudonymen Sam Ritzler.

Kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap 1888–1913. Några minnesord på grund av det 25-åriga jubileet. Göteborg: W. Zachrissons. 1913.

Inventarieförteckning uppställd med ledning av bestämmelserna i kungl. förordningen angående fartygs byggnad och utrustning. 2:a uppl. Göteborg. 1918.

Med sjökort och kompass. Råd och upplysningar angående skärgårdsnavigering. Göteborg: A.-B. Nautics förl. 1918.

Ångfartygs Aktiebolaget Göta Kanal. Minnesskrift : 1869-1919. Göteborg: Wezäta. 1919.

Sjöfartsmuseernas uppgift och deras betydelse för sjöfartsnäringen. Föredrag hållet vid Ångfartygsbefälhavaresällskapets i Stockholm sammanträde den 17 jan. 1919. Göteborg. Föreningen Göteborgs sjöfartsmuseums publikation ; 1. 1919. Göteborg. 1919.

Vägledning för sjöfartsavdelningen. Hantverks-, industri- och konstutställningen i Jönköping 1928. Göteborg. 1928.

Ur sjöfartens hävder. En vandring genom Sjöfartsmuseet. Göteborg: [Sjöfartsmuseet]. 1933.

Med styrman Gathenhielm till Canton uti China. Göteborg: Nautic. 1935. Av pseudonymen Sam Ritzler.

Kanalflottans ångfartygs befälhavare sällskap 1888 15/3 1938. Minnesskrift. Göteborg: Götatr. 1938.

Vindarna förde dem framåt. Göteborg: Nautic. 1943.

Kapten Lundgren. En skeppsredares historia. Göteborg: Nautic. 1944.

Nautiska föreningen i Göteborg 1869-1944. Minnesskrift. Göteborg. 1944.

Thomas Parker, Esq. Göteborg: Nautic. 1945.

Drömmen om vingar ... och vingarna byggdes. Göteborg: Sjöfartsmuseet i Göteborg 1946.

Onsala kofferdi kapteners förening : En återblick. Göteborg: H. Borre. 1946.

De stora skeppens redare. Berättelsen om John E. Olson, hans liv och verksamhet. Göteborg: Nautic. 1946.

Dan Broström. en sjöfartsman. Göteborg: Nautic. 1948.

En vandring genom Sjöfartsmuseet. Göteborg. 1951.

Viking. Storseglare och skolskepp, 2. uppl. Göteborg: Nautic. 1951.

Lars Gathenhielm. Kaperiverksamheten under Karl XII:s tid 1710–1719. Göteborg: Nautic 1952.

Svarta örns orden 1903 1/3 1953. Göteborg: Nautic 1953. Tillsammans med flera författare.

Tor E. J:son Broström. 1895 6/6 1955. Festskrift redigerad av Olof Traung]. Göteborg: Sjöfartsmuseet 1955.

Sjöfartsmuseet. Vägledning. Göteborg 1956.

Redigerade böcker:

Döden i vitögat. Två och tjugo kända svenska sjömäns märkligaste äventyr till sjöss samlade av Olof Traung. Stockholm: Dahlberg. 1914.

Dan Broström 1870 1/2 1920. Några kapitel sjöfartshistoria utg. med anledning av 50-årsdagen. Göteborg: Wald. Zachrisson. 1920.

Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd med införlivade och anslutna bolag 1869-1919. Minnesskrift redigerad av Olof Traung. Göteborg. 1920.

Ostindiska compagniets minnesutställning, Lisebergs kongresshall, Göteborg 15 aug.–15 sep 1931. Strödda anteckningar om compagniet och sjöfarten under senaste 200 åren jämte meddelanden om utställningsföremålen redigerade av Olof Traung. Göteborg: Sjöfartsmuseet. 1931.

Fiskpropagandaboken 1935. Jämte katalog för Fiskpropagandautställningen 27 april–12 maj 1935. Red.: Olof Traung. Göteborg: Sjöfartsmuseets förl. 1935.

Hugo Hammar 1864 4/3 1939. J ubileumsskrift utg. av Sjöfartsmuseet i Göteborg redigerad av Olof Traung. Göteborg. 1939.

Herbert Jacobsson 1878 30/11 1948. Festskrift. Red. Olof Traung]. Göteborg: Sjöfartsmuseet. 1948.

Navigationsskolornas historia. Minnesskrift utgiven med anledning av de statliga skolornas 100-åriga tillvaro under redaktion av Olof Traung. Göteborg: Sjöfartsmuseet. 1941.

Utmärkelser: Traung invaldes som korresponderade ledamot av Örlogsmannasällskapet 1948. Han blev riddare av Vasaorden1923 och av Nordstjärneorden 1941 samt kommendör av Vasaorden 1953. För sina insatser vid Sjöfartsmuseet mottog Traung Göteborgs stads förtjänsttecken den 3 juni 1949.

Övrigt;

I Arvika finns fortfarande det s k Traungska huset på Storgatan 22 A, uppkallat efter Olof Traungs farfars bror S J Traung, född 20 augusti 1812 i Millesvik och död 2 mars 1894. S J Traung sökte burskap i Arvika 6/11 1848 och avlade borgared och uppvisade burbrev 7/12 samma år.

Det Traungska huset är ett av stadens äldsta hus, en välbevarad handelsgård från 1800-talets mitt, representativ för stadens äldre lågskaliga bebyggelse. Traungska gården, som numera inrymmer Arvika Turistbyrå, nämns som "särskilt värdefull" i ett förslag till nytt kulturmiljöprogram för centrala Arvika, som Värmlands museum arbetat fram på uppdrag av kommunen.