Knut
Warmland
Knut Warmland. Foto: Filipstads Tidning
Personligt: Föreningen
Värmlandslitteraturs hedersledamot, författaren,
Frödingkännaren och kulturskribenten Knut
Warmland föddes 1928 och växte upp i Torsby. Han avled
94 år gammal den 7 februari 2023 i Filipstad.
1954 blev Knut Warmland fil. mag. vid Uppsala universitet och
tjänstgjorde under många år som gymnasielärare i svenska och engelska i
Filipstad. Samtidigt var han också
mycket engagerad i det värmländska kulturlivet som författare, skribent
och inte minst dialektexpert.
Hans intresse för dialekter kom mycket tidigt. ”Under min uppväxt
i Torsby på 30- och 40-talet var dialekterna ännu levande och rätt
genuina”, berättade han när han 2020 utsågs till hedersdoktor vid
Karlstads universitet för sina insatser på litteraturens och språkets
område.
”Mamma var bokslukare och ett par av mina morbröder skrev. Jag började
själv skriva vers och fick en del beställningsuppdrag för bröllop och
födelsedagar”.
I sitt installationstal ”Något om mina mål” redogör
han fängslande för sitt intresse för värmländska dialekter som
började sommaren 1944 då han var bonddräng hos släktingar utanför
Torsby. ”Alla på gården talade gammal nedärvd dialekt, och för min del
blev sommaren en intensivkurs i nordfryksdalska”.
När
Knut var sommarvikarie på tidningen Östra Småland 1949 tog han
sig friheten att skriva väderleksrapporten på vers, med rim och rytm,
men de småländska bönderna klagade eftersom de föredrog SMHI:s prosa.
Som författare och
redaktör var Knut Warmland produktiv. Ett trettiotal böcker och skrifter
står på meritlistan, från ensamt författarskap till större och mindre
redaktörsroller. Det mesta han skrev hade i någon mån anknytning till
landskapet Värmland och ofta till värmländska dialekter.
Knut Warmland var också en uppskattad föredragshållare med
föreläsningar och kåserier om dialektpoeter som Gustaf Fröding och Nils
Ferlin och värmländska dialekter.
I många år var Knut Warmland mycket aktiv i Föreningen
Värmlandslitteratur som styrelseledamot och vice ordförande samt som
skribent och recensent i Wermlandiana. Hedersledamot i föreningen
blev han 1996.
Knut Warmlands stora intresse för Gustaf
Fröding resulterade inte bara i två böcker och flera antologier om
skalden utan också i ett långt engagemang i Fröding-sällskapet där han
var ledamot från 1969 och ända fram till 2003 samt 2004 utsågs till
hedersledamot. Hans
kunskap om Fröding var av ovärderlig betydelse för Fröding-sällskapet.
Knut Warmland visste inte bara allt om skalden Fröding utan också allt
om hela människan Gustaf Fröding.
Listan (mer
detaljerad längre ner) över de utmärkelser Knut Warmland fått under sin
livsgärning i och för den värmländska kulturen är lång.
2003 blev han den allra första mottagaren
av Värmländska akademiens utmärkelse Lagerlövet för att ha berikat den
värmländska kulturen inom akademins intresseområden.
2005 utsågs han till
hedersledamot vid Värmlands nation i Uppsala.
Och den
17 september 2010 promoverades Knut Warmland till hedersdoktor på
Karlstads universitet. Klicka
här för
en något förkortat version av hans ”installationsföreläsning ”Något om
mina mål”.
Litteraturgenre:
Knut Warmland skrev om skönlitteratur, värmländska dialekter, nordiska språk,
kulturhistoria, bokkonst och andra humaniora.
Författarskap:
Sin författardebut gjorde Knut Warmland 1963
med den egna diktsamlingen Näverbrev. Samma år kom också hans
första antologi Gränsland (i samarbete med Reidar Nordenberg) med
värmländsk lyrik och prosa i urval. Under årens lopp blev det så
småningom ett stort antal artiklar och böcker om värmländska författare
samt antologier med urval av värmländska dikter och prosa.
Knut Warmlands stora intresse för Gustaf Fröding resulterade bland annat
i två böcker om skalden. Hans
bok Gustaf Fröding – mannen från månen var avsedd som en första
introduktion till Frödings författarskap. Boken Den sorgsne skrattarn
med fakta av intresse också för seriösa Fröding-forskare. Utöver
Fröding och Ferlin har Knut Warmland även skrivit om bland andra Erik
Gustaf Geijer, Oscar Stjerne, Eyvind Johnsson och Stig Berg.
1997 kom
storsäljaren Värmländsk ordbok – ett värmländskt dialektlexikon där
läsaren kan fördjupa sig i värmländska ord och uttryck från hela
landskapet, komplett med ordförklaringar och uttalsregler.
Ordlistor från många sockenmål har gjorts tillgängliga genom denna
ordbok, som belönades med landstingets Frödingstipendium och kom ut i
ytterligare två upplagor 1998 och 2 000.
Under många år medverkade Knut Warmland i NWT som kulturskribent.
Utgivna böcker:
Näverbrev.
Dikter.
Egen utgivning 1963.
Om dialekter och värmländsk dialektpoesi.
Värmlands hembygdsförbund 1977.
Nils Ferlin (1898-1961). En minnesbok. Karlstad
1978.
Folk med mål i
mun. Litterär hembygdskunskap. NWT
1991.
Värmländsk
ordbok. De värmska dialekternas ordskatt samlad och presenterad av
Knut Warmland. Wahlström
& Widstrand/Värmlands Museum 1997,1998, 2000.
Gustaf
Fröding. Mannen från månen.
Bilda 1999.
Den sorgsne
skrattarn. En
bok om Fröding dikter. Wahlström & Widstrand 2004
Knuttimrat Av
och om Knut Warmland. Bibliografisk sammanställning och en del annat
överlämnad till Knut på födelsedagen 10 april 2008. Bokbacken, 2008
Medverkan i antologier:
Gränsland.
Värmländsk lyrik och prosa. Red. Reidar Nordenberg & Knut Warmland. NWT
1963.
Värmländska
dikter .
En antologi utg. Av Knut Warmland. NWT 1968.
Johnson, Eyvind. Noveller. Med inledning, förklaringar
och förslag till arbetsuppgifter av Knut Warmland.
Läromedelsförlaget 1970.
Värmländska
versmakare. 160 värmländska poeter i dikt och historik från Petrus
Lagerlöf (1648) till Clara i Årjäng.
Utg. av Iwan Schyman. Säffle-Tidningen 1970.
Karlstads stiftsbok 1972-73 .
Karlstads stift.
Geijer, Erik
Gustaf. Dikter
i urval. Dikterna valda av Knut Warmland. Herman Geijer & Co
1973.
Dahlgren, F. A. Värmlänningarna.
Sorglustigt tal- sång-
och dansspel. Med språklig bearb., ordlista och efterskrift av
Knut Warmland. med ill. och vinjetter av Bengt Nordenborg. Filipstad
1975.
På mål .
I urval av Knut Warmland. Wahlström & Widstrand, 1969, 1982, 2000
Fabians revyvisor – Nils Ferlins visor
och revykupletter med förord, efterord och personregister av Knut
Warmland. 1985.
Ljusningar. Värmländska
författarsällskapet 1986.
Värmland – möjligheternas landskap.
Föreningen för Värmländsk kultur Värmlands turistråd 1989
Fröding,
Gustaf. Räggler å paschaser.
Ett urval på kassett K nut
Warmland lästa av Urban Andersson, Fridolf Bergström, Bertil Carlsson,
Stig Torstensson, Gustaf Fröding-sällskapet 1994.
Värmland.
Brevskolan/Bilda 1996, 1999
Ferlin-Hälja 1898-1998.
Redaktion: Birger Johansson,
Knut Warmland. Ferlingruppen 1998,
Fröding, Gustaf. Liv
som fyllt mig, gudomsgnista. Födelsedagsbok
med Gustaf Frödings dikter valda av Knut Warmland. llustrerad av Stig
Olson. Wahlström & Widstrand 2001.
Utmärkelser:
1982: "Hertigliga
medaljen", Wermländska
Sällskapet
1996: Hedersledamot
i Föreningen för Värmlandslitteratur
1997: Frödingstipendiet, landstinget
i Värmland
1997: Filipstads
gille,
årets kulturprofil
1998: Föreningen
för Värmlandslitteraturs stipendium ur Bengt Axelssons kulturfond
2003: Värmländska
Akademiens Lagerlöv
Ur motiverngen:
” … det är som
framstående kännare av värmländsk poesi och litteratur han gjort sig
känd. Och som dialektexpert. Knuts kanske främsta arbete är
dialektlexikonet ’Värmländsk ordbok’ …”
”Mycken möda har
han lagt på antologier och sammanställningar av andras verk. ’På mål’ är
en känd utgåva som kommit i tre upplagor. En värdefull bok som lyfte
fram dialektpoesin och fick många av oss att bli intresserade av denna
konstart. En annan titel, ’Folk med mål i mun’, är en viktig bok i
hembygdskunskap.”
Ӏven om Knut
vet det mesta om författare som Oscar Stjerne och Nils Ferlin så är det
som Frödingspecialist han profilerat sig. Ett flertal Frödingantologier
har det blivit och 1999 gav han ut boken Gustaf Fröding – mannen från
månen.”
2004: Hedersledamot
i Gustaf
Fröding-sällskapet
2005: Hedersledamot
vid Värmlands
nation i Uppsala
2006: Wermländska
Sällskapets kulturstipendium
2007: Filipstads
kommuns kulturstipendium,
Ferlinstipendiet
2008:
Helmiastiftelsens stipendium, Torsby
2010: Hedersdoktor vid Karlstads
universitet[4]
Hässjelandskap
Milt lysande som saffran och
oliv
ligger vårt bondeland och väntar natten
trängt mellan åsens raggiga
massiv
och Frykens vimpel: timmerbom på vatten.
I led står hässjornas
kavalleri
som jagat gökarna att fly sin kosa,
och vallens ljusa
prästkragspoesi
har de förkvävt i sina pälsars prosa.
Men dessa förebud till sommarns
död
bär i sitt vemod lycka sorgfulländad:
mitt landskap är en leende
tragöd.
Så blir en sommar än av tiden
skändad
och åldras blind, av sol och skönhet bländad,
och blir till
hässja, skyl och höstens glöd.
Ur
Näverbrev
|