Detta hände 2005
2005 var Föreningen Värmlandslitteratur inne på sitt 31:e år. Föreningens ordförande, Bengt Åkerblom, berättade som vanligt ingående om vad som hänt inom föreningen under året och också om andra värmlandslitterära händelser av intresse för föreningens medlemmar.
Rapport från bokmässan
Den Värmländska Bokmässan den 11 - 12 november på Värmlands Museum blev en rekordmässa vad antalet besökare beträffar. Hela 5 100 personer besökte mässan och det trots att det hejdlösa regnandet på lördagen rimligen bör ha fått en och annan att avstå från besök. Antalet utställare var minst lika många som vanligt - antalet försäljningsbord uppgick till över sextiotalet. Programmen var nästan 70 under de två mässdagarna och de uppträdande författarna åtskilligt flera! Alltså en mässa i gammal god stil! Vilka program som drog allra största publiken är svårt att säga men många var och lyssnade på Anna Nordlunds föredrag Selma Lagerlöf och litteraturhistorikerna, Ewa Perssons om brodern Stig Berg, Lars Eric Samuelssons trädgårdsprat, Hans-Olof Boströms föreläsning om Gustaf Fjaestad, Bengt Stjernlöfs om transporter på Klarälven och - förstås - samtalet mellan Stefan Holm, Christian Augustsson och Anders Hjertén, fast det drog inte så hejdlöst med folk som på mässan i Göteborg!
Mässan inleddes med att årets värmlandsförfattare erhöll sitt diplom och det var - som väl alla känner till nu - Maj Bylock. I anslutning till detta utdelade Föreningen Värmlands litteratur sina stipendier ur Bengt Axelssons kulturfond till Bengt Stjernlöf och Erik Borgström. Likaså utdelades föreningens litteraturstipendium till Elin Olausson. Motiveringarna till de olika belöningarna står att läsa här ovan.
Bokmässan avslutades med succéprogrammet från Göteborg till minne av Gunnar Ehne. Och liksom i Göteborg rördes och gladdes den stora publiken över Bengt Bergs och Stig Torstenssons uppläsningar av Gunnar Ehne-dikter.
Föreningen medverkade i mässan inte bara genom att dela ut pengar och diplom utan också genom att sälja böcker. Försäljningen uppgick till bortemot 7 000 kr.
Mässgeneral var som vanligt Lena Sewall, Länsbiblioteket, som lovar att ordna en lika fantastisk kulturfest om drygt ett år igen eller, närmare bestämt, den 23 – 24 november 2006.
Tack vare framför allt Erik Dahlberg, Anita Meyer-Lie och Arne Vannevik kunde undertecknad smita ifrån föreningens stånd ibland och lyssna på en och annan av de många författare som framträdde under mässans gång.
Stefan Holm
Ett evenemang som samlade folk, om än inte fyllde museets hörsal, var programmet med Stefan Holm och Micke Solebris och intervjuaren Anders Hjertén. Inledningsvis slog den senare vad om att han skulle raka av sig mustaschen om Stefan vann kommande inomhus-VM! Först diskuterades Micke Solebris bok En av tolv, som han själv karaktäriserade som en ren dokumentär om det oerhörda slitet bakom OS-medaljen. Anders Hjertén kallade den för en träningsdagbok med korta, lyriskt förtätade glimtar. ”En oerhört välskriven bok, Stefan är stilistiskt framstående!” Årets andra Stefan Holm-bok, Stefan Holm, höjdhoppare, av Stefan Holm och Christian Augustsson var enligt Anders Hjerténs mening en kursbok i mental träning, en bok i idrottspsykologi helt enkelt, men med ett längre självbiografiskt avsnitt. Stefan Holm utfrågades om sin läsning och han berättade att han inte hade ägnat sig åt det i skolan, för han gillade inte att bli påtvingad sådant han skulle läsa. De goda läsvanorna hade uppstått av sig självt under många resor som en utomordentlig avkoppling. Som exempel på böcker han kunde rekommendera nämnde han Livläkarens besök av P.O. Enquist och Patient 67 av Dennis Lehane. Anders Hjertén avtackade Stefan Holm med ett ex. av originalupplagan av Enquists Sekonden från 1971!
Selma Lagerlöf och litteraturkritikerna
Om Selma Lagerlöf har Anna Nordlund under året framlagt en avhandling, Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891 – 1996. Hon menade att Selma Lagerlöf, som hon ansåg som vår största författare vid sidan av August Strindberg, konsekvent blivit underskattad av kritikerna. Manligt dominerad åsikter har bestämt uppfattningen om henne i litteraturhistorieböckerna. Detta omdöme att hon först och främst var en omedveten sagoberättare grundlades redan i och med debuten, fast Gösta Berlings saga är en av svensk litteraturs mest omvälvande verk. Kvinnor ansågs helt enkelt oförmögna till intellektuellt berättande! Selma Lagerlöf hade en naturmänniskas ursprunglighet och kunde hämta sagor och berättelser ur folkdjupet ansågs det. Ett medium som berättelserna tog i besittning. Anna Nordlund ansåg det säkert att Selma Lagerlöfs internationella position kommer att växa till sig. Svenska litteraturforskare har inte lyckats eller kanske ens bemödat sig att lansera henne utomlands. Dock finns hon översatt till ett 40-tal språk, men ett krux är att översättningarna ofta är ganska så föråldrade.
Björn Gidstam och Värmland
Redan 1970 började han dokumentera i ord och bild den gamla bondekulturen. Inför uppgiften att ta sig an Värmland varnades han för innevånarnas patriotism, men därav hade han inte besvärats under sina tre års forskningsfärder i Värmland . Däremot hade han mött sällsynt intresserade och generösa människor. Värmland ville han kalla kontrasternas land, som inom sig hade insjöhavet Vänern och slättlandskapet runt det, de stora skogarna, de långa dalgångarna
och de många vattnen. Hans bok innehåller 240 bilder, akvareller och teckningar. Han har försökt att vara exakt avbildande – med bibehållande av den konstnärliga friheten. Tack vare att han haft en fyrhjulsdriven bil hade han kunnat ta sig fram på normalt ofarbara vägar i Värmland. Han beklagade de härjningar nutidens skogsmaskiner utsatt naturen för. Myrarna har klarat sig undan bäst! Ögårn i Dusserud, Västra Fågelviks socken, där tiden tycks ha stannat för en sisådär hundra år sedan var en plats han uppsökt flera gånger. En för mig okänd uppgift, som Gidstam lämnade under sin bildvisning, var att det var Nolegården i Semnebyn (i Glava), som ursprungligen var tänkt för Skansen men att det av ekonomiska skäl blev Ekshäradsgården till slut.
Ewa Persson om Stig Berg
Med anledning av att Ewa Persson eller, rättare sagt hennes förlag Perssons på Lund, lagom till bokmässan utkommit med en nyutgåva av Stig Bergs Fôlkprat framträdde hon på mässan och talade med stor värme och stort engagemang om honom. Hon trodde att ”Stig sitter och nog och tittar och är imponerad av bokmässan”. Hon läste dikter av brodern och kåserade på sitt oefterhärmliga sätt med värmländskt stuk Mest läste hon kärlekslyrik,bl.a. ur Dagar till ljuset från 1984, som blev en stor försäljningssuccé. Han skickade ett ex. av den till Astrid Lindgren och Ewa Persson läste upp hennes svarsbrev, som var mycket uppskattande.
Föreningsnytt
Värmlandsbokens dag, som föreningen firat någon afton i oktober eller november ända sedan 1978, ägde i år rum den 25 oktober och – som vanligt – höll vi till på det s.k. bibliotekstorget uppe i själva biblioteket. Programmet hade rubriksatts av Bengt Berg: Värmland – världen, tur och retur. Under dagen hade regnet vräkt ner värre än någonsin under hela hösten och är säkert förklaringen till att blott 32 lyrikvänner hade infunnit sig. Å andra sidan blev det en mycket givande och högst underhållande litteraturafton. Rolf Ahlzén intervjuade Bengt Berg, som var uppfriskande öppenhjärtig, och samtalet mellan dem flöt lätt och naturligt. BB berättade bl.a. om sin närhet till fadern, som avled under bokmässan i Göteborg förra året, om sin gode vän Gunnar Ehne, som han läste några dikter av, och om sin förkärlek för den förtalade månaden november. Ett både spirituellt och lärt och mycket roligt samtal! Kvällen avslutades i gammal god ordning med en eftersits i personalkafeterian för författarna och några trogna besökare. För arrangemanget svarade alltså Föreningen Värmlandslitteratur tillsammans med Karlstads stadsbibliotek.
.
Bokrecensioner
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap