Det värmländska litteraturstipendiet

Det värmländska litteraturstipendiet utdelades till och med år 2007. Det var i första hand avsett för yngre värmlänningar, verksamma i Värmland, som debuterat som författare under föregående år – principer som juryn stundom gjort ett och annat avsteg ifrån! Stipendiebeloppet varierade under de år stipendiet utdelades och uppgick som mest till 5 000 kr. 2008 utdelades inget stipendium. Från och med år 2009 delas stipendiet ut under namnet Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium.

2007	Peter Lenken Framför allt för hans senaste bok, Skymningsglöden, en roman om konstnärerna vid sjön Racken i början av förra seklet. En bok som bygger på omfattande källforskning och övertygar rent dokumentärt men samtidigt är ett skönlitterärt verk, som fängslar och förtjuser.
2006	Christer Höglund, Håkan Gidebratt och Bo Thunberg För boken Sinnenas landskap.
2005	Elin Olausson är ett stjärnskott på den värmländska litteraturhimlen, skriver juryn. Knappast någonsin har man sett en så övertygande och sällsam debut som den här med novellsamlingen Slottet Synd! (Att hon allra första gången förekom i bokform i diktsamlingen Från Eneby till evigheten, 2002 – tillsammans med dikter av far och farfar – bortser vi ifrån här.) Hon visar sig här med en gång som en skicklig novellist i dessa gotiska berättelser. Om makt och övervåld, inte minst vuxnas gentemot barn, och sexualitet handlar dessa skrämmande, ofta gåtfulla historier, som inte verkare ha någon värmländsk prägel – utom möjligen att också självaste Selma Lagerlöf också kunde laga till en och annan spökhistoria! Novellformen är krävande men Elin Olausson behärskar den väl och gör med denna samling en debut som ger mersmak. Föreningen Värmlandslitteraturs litteraturstipendium är avsett för i första hand unga debutanter men det är rätt sällan vi kunnat belöna debutanter som med råge uppfyllt ålderskravet. Desto roligare att för ovanlighetens skull få göra det!
2004	Egil Akre Främst som en belöning för boken Några sekler i Värmlandsskogen, en populärt skriven historik över den värmländska skogens öden från 1500-talet och intill dags dato, något av ett pionjärverk i sitt slag.
2002—2003	Bengt Stjernlöf För boken Innan tystnaden. Stjernsfors bruk och samhälle 1800-1900, ett storverk i mer än ett avseende, ett imponerande verk, byggt på ett gediget och omfattande forskningsarbete, på ett föredömligt sätt presenterat, om människor och industrier i Stjernsfors och däromkring under järnets förlovade tid i Värmland. Stipendiet är en belöning men också en uppmuntran till författaren att forska vidare i Nordvärmlands sociala och industriella historia.
2001	Berndt Andersson För hans sensationella debut som skönlitterär värmlandsförfattare med thrillern Hönsen värper små ägg i år, det senaste årets största värmländska boksuccé. Boken har sålts i 7.500 ex. och i höst kommit både som pocketbok och på CD, inläst av författaren själv. En inläsning, som blev mycket uppskattad, när den gick som Radio Värmlands följetong i somras.
2000	Ann Sundén-Cullberg För boken Tolvmilaskogen. Om svedjefinnarna i Skandinaviens skogar. Vid utdelandet motiverade stipendiefondens sekreterare valet av stipendiat genom att läsa ur recensionen i Wermlandiana: "Aldrig har jag läst en så utmärkt introduktion i ämnet finnkultur. Författaren är en lysande pedagog och på ett konkret sätt och med många illustrationer beskriver hon skogsfinnarna och utvandringen till Sverige, svedjebruket med tillhörande jordbruk, byggnadssättet, seder och bruk, trosföreställningar och språk."
1999	Erik Tellander För memoarboken Så här var det - jaggu mäj! Vid utdelandet åberopade juryn valda delar ur Knut Warmlands recension av boken: "Antingen är den 80-årige debutanten Erik Tellander något så osannolikt som ett naturvuxet berättargeni eller också har han med stor beläsenhet medvetet valt de stilistiska knep som gör hans memoarer så personliga och engagerande... Det är en fantastisk bok, lika originell som den ett kvarts varv vridna omslagsbilden... Det vore synd om denna charmfulla, lärorika och underhållande minnesbok skulle få enbart nordvärmländska läsare."
1998	Ingemar Flodén För diktsamlingen Tid – Liv – en ovanligt säker och välskriven lyrikdebut av en diktare som kan konsten att skapa kärva ordmålningar och lakoniska människoporträtt.
1997	Ingrid Johansson För sockenboken Bilder af Värmskog, en mycket välgjord hembygdsbok av stort dokumentärt intresse som till på köpet fått en mycket tilltalande utformning.
1996	Cecilia af Jochnick För boken Att göra kvinnor synliga. På ett humoristiskt och medryckande sätt berättar här Cecilia af Jochnick om åren som utgivare och redaktör för Kvinnosyn, Värmlands hitintills enda kvinnotidning.
1995	Leif Hammar och Gösta Nyström För böckerna Sista valsen och Väst ôm broa, två fotoreportageböcker, vari fotografen Leif Hammar och författaren Gösta Nyström ger närgångna och osminkade skildringar av värmländsk verklighet.
1994	Urban Andersson För sina två diktsamlingar på mangskogsmål: Nu lell och Nol i natta. Stipendiefondens styrelse konstaterade vid utdelningen av stipendiet att Urban Andersson visar prov på både humor och medkänsla i sina dikter och väl hävdar sin plats inom värmländsk folkmålsdiktning vid sidan av redan etablerade storheter som Sara Rhöse och Stig Berg.
1993	Anders Överby För Sjukvård i gränsbygd. Den första värmländska medicinhistoriska boken, om än med slagsida åt Västvärmland.
1992	Jan-Olof Hesselstedt och Mats Lunnemar För boken Skoghallstanken. Från Stjernsfors till Skoghall. En gedigen, vacker bok om Skoghallsverken från början till nutid.
1991	Mats Edholm För boken Smålandspelle, en välskriven och mycket väldokumenterad biografi över en mycket särpräglad människa, filosofen, föreläsaren luffaren och f.d. tjuven Smålandspelle.
1990	Torleif Styffe För tre böcker på tre år om Nordvärmland förr och nu förutom Lat poet, som innehåller många fina prov på värmländsk humor när den är som bäst.
1989	Bo Isaksson För boken Pojken och älven - en mycket övertygande, rikt sensuell ungdomsskildring från Ransäter på 1950-talet.
1988	Gösta Karlsson För boken Hagbergs kiosk och andra berättelser kring folkrörelserna i Vårbo - en högst underhållande med också trovärdig skildring av den nya tidens genombrott i ett värmländskt samhälle, närmare bestämt Skåre i Grava socken.