Gunvor Anér

 

 

Gunvor Anér. Målning av Knut Janson.

Personligt: Gunvor Anér, f. Löfvendahl, föddes 1892 i Högerud. Efter att fadern omkommit i en järnvägsolycka fick Gunvor flytta med sin mor och lillasyster till gården Hagen i Västra Hungvik i Högeruds församling, där de fick bo hos familjen Eriksson.

Gunvor lämnade tidigt Värmland och gifte sig med finansmannen  Josef Anér. Gunvor själv var som sin far utbildad lärare. Barnen Kerstin Anér och Sven Anér blev välkända journalister och författare, Kerstin också riksdagsledamot. Sina dikter skrev Gunvor Anér  på ett gränsmål mellan jössehärska och sydvärmländska och hennes diktsamlingar har getts ut i nya upplagor gång på gång. Gunvor Anér har jämförts med Anna-Maria Lenngren och kallats "fru Lenngren, förklädd till värmländsk bondmora". 

Gunvor och Josef Anér upprättade år 1960 en stiftelse, som erhöll namnet ”Gunvor och Josef Anérs stiftelse”, och skänkte densamma ett betydande kapital.

Gunvor Anér avled 1967.

 

Barndomshemmet Hagen. Foto: Privat. Längst t h på fotot står Gunvor Löfvendahl i vit krage vid sidan av gården Hagen i Västra Hungvik i Högeruds församling, dit modern som änka fick flytta med sina två döttrar. Gunvors mor, fru Löfvendal ses längst till vänster med Gunvors lillasyster, också hon med vit krage. Bakom Gunvor står en av gårdens döttrar Hulda Eriksson, f 1881, som så småningom skulle bli mormor till bröderna Lasse och Tommy Anrell. Som gift fick Hulda efternamnet Andersson och flyttade på 1910 talet till Väse. Övriga stående är Huldas fem syskon Axel, Paula, Anna, Johan och Julia. Sittande i mitten fadern Elias och modern Maria Eriksson, båda födda i Västra Hungvik.


Litteraturgenre:
Diktning på mål.

 

Författarskap: "Gunvor Anér skrev på mål och hennes dikter är oftast livsbejakande, positiva antingen de handlar om barns eller gamla människors reflexioner över livet. Många av dikterna tar i en naiv ton upp religiösa motiv - en sorts värmländska målningar på rim, som i sin enkelhet förmedlar äkta känslor och upplevelser. Med en viss skepsis ser hon på den moderna lyrikens många gånger svårgenomträngliga uttryck och form." (Ur Värmland läser december 1983)

 

Utgivna böcker (endast första upplagan anges):

Värmlandsvers. Verbum förlag 1959

Ack Värmeland. Verbum förlag 1961

På kyrkbacken. Verbum förlag 1963

Tistel och lavendel. Visor. Lundquist 1964

Värmlandsvers. Tre samlingar dikt och prosa. Proprius förlag 1993

 

Medverkan i antologier:


Värmländska versmakare. 133 poeter i dikt och historik från Petrus Lagerlöf till Clara i Årjäng. Säffle-Tidningens förlag 1969

På mål. Värmländska dialektdikter i urval av Knut Warmland. NWT 1969, 1982, Wahlström & Widstrand 2000)

 

En resa i Gunvor Anérs fotspår

 

Anérporträtt. Museiföreningens vice ordförande 2017 Emelie Nilsson och ordförande Kenneth Johansson omger hembygdsföreningens ordförande Birgitta Carlson bakom det fina porträttet av Gunvor Anér.

I Värmlands museiförenings regi anordnades den 3 maj 2017 en bussresa till i Gunvor Anérs fotspår till Högerud. Anledningen var att ett mycket vacker porträtt av Gunvor Anér av Knut Janson skänkts till museiföreningen, som i sin tur med donatorernas fulla samtycke överlämnade porträttet till Högeruds hembygdsförening. Där den  fått en hedersplats på en vägg i hembygdsgården.

Knut Albert Emanuel Janson, 1882­1966,  studerade vid Konstnärsförbundets skola 1905–1908 samt under resor bland annat i Frankrike. Han ingick tillsammans med Isaac Grünewald, Sigfrid Ullman, Birger Simonsson, Tor Bjurström, Leander Engström, Edward Hald, Einar Nerman, Carl Ryd, Gösta Sandels, Ture Ander, med flera i sammanslutningen "De unga" som bildats hösten 1907. I konsthistorien har de fått stå för det moderna genombrottet i svensk konst. Knut Janson har mestadels arbetat med landskapsmotiv från stockholmstrakten och Frankrike. Han är representerad med flera arbeten i Nationalmuseum och Moderna museet . Knut Janson finns med på Isaac Grünewald-tavlan "Konstnärskamraterna i Simlångsdalen 1909", som ingår i prins Eugens samlingar.

Dagen till ära reste hembygdsföreningens ordförande, Birgitta Carlsson runt i buss med museiföreningens medlemmar och förevisade de platser där Gunvor Anér bott i Högerud. Efteråt bjöds resdeltagarna på kaffe med mycket goda smörgåsar och rulltårtsbakelser i församlingshemmet och dessutom på ett förnämligt Gunvor Anér-program. Yngvar Sofiedahl som tonsatt 101 av Gunvor Anérs dikter ackompanjerade Anna Tunström som med sin vackra röst sjöng flera av de dikter Yngvar tonsatt. Karin van Baalen och Anita Weiborg läste dikter av Gunvor Anér på äkta Högerudsmål, bland annat Grandôft. Och Birgitta Carlsson som alldeles förträffligt hållit i programmet avslutade med Gunvor Anérs dikt "Ack Varmelann" som kan få ögonen att tåras på den allra mest förhärdade Värmlänning. Då var stämningen magisk skriver Bodil Diseth i sin artikel om Gunvor Anér-kvällen i Arvika Nyheter 17 05 10. 

Tonsatt Anér. Pianisten Yngvar Sofiedahl ackompanjerade Anna Tunström som sjöng dikter av Gunvor Anér som Yngvar tonsatt. Foto: Lena Sewall

Sju linjer

 

Ack Varmelann

 

Ha I sett nô så svart som ett varmlanns-tjärn

bål i skogen når åskmôlna skömmer sola?


Dä bedrövlit te se. Dä ä kallt å dött.


Dä dä svarteste svarte som finns på jola.

 

Ha I sett nô så blankt som ett varmlanns-tjärn

når dä govär å itnô som skömmer sola?


Dä gir solkatte-blixtring ôt alle hôll.


Dä den glaeste späjel som finns på jola.

 

Ha I sett nô som tjärne te ännres fort

ifrå svart å te gullfärg som likner sola?

– Å, tänk ätter. Vesst ser I dä likner ôss


som i Varmlann fått fäste å rot på jola.

 

Ur Ack Värmeland

 En linje

Grandôft

Ä en barnfödd som ja i en värmlandsskog,

da kan en vesst allri tå grandôft få nog.

Vesst lokter dä gôtt åttå hägg å syrener,

men grandôfta ä på nô vis som rener.


Vesst lokter dä gôtt ifrå björker å tall
-
ja tyr mä te grana i alle fall.

Vesst lokter di, blomstra i alle hager,

men dôfta ä slut på ett par tre dager.


I blåsvär å regnvär, i stôrm ifrå nol,

i vintermörker, i sommar å sol,

ja känner mä trygg unner höge graner. -

Dä gär mä gla att ja säkert aner



att granris ska kante min seste stig.

Den dôfta ä vesst inte sôrgelig,

den minner om barndom å skog å vänner,

så trygghet å gläje ä allt ja känner.

Ur Värmlandsvers

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Månadens dikt

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

Sju linjer

¨¨

Gunvor Anér.

Gunvor Anér med maken Josef.