Lilly Arrhenius

'

Lilly Arrhenius
 

Personligt: Lilly Arrhenius föddes 1904 i Karlstad och var äldst i en syskonskara på fem barn. Föräldrarna var landssekreteraren Georg Samuelson och gymnastikdirektör Karin Arrhenius. Efter studentexamen i Karlstad 1923 flyttade hon till Stockholm där hon läste konsthistoria och litteraturhistoria – innan hon fortsatte sin utbildning till socionom. Så småningom kunde hon kombinera sina utbildningar i rollen som bosättningskonsulent i Stockholms stad. På 1950-talet blev hon blind och det var då som författarskapet tog fart. Lilly Arrhenius var gift med journalisten Nils Beyer och avled i Stockholm 1993.
 

Författarskapet: Sedan Lilly Arrhenius hade avslutat sitt yrkesliv blev hon från 1950-talet medarbetare i tidningen Husmodern. Hon inledde också sitt bokskrivande som kom att resultera i en rad titlar. Flera av dessa skrev hon som blind, någon som imponerar när man exempelvis läser hennes sista bok, Ur gamla gömmor (1982). I ett 50-tal kapitel kombinerar hon här sitt intresse för kulturhistoria och gamla ting, genom att låta föremål ur sina egna gömmor berätta om gångna tiders människor och deras sätt att leva. Flera av kapitlen har anknytning till Värmland.

Bokdebuten gjorde hon redan 1952 med Det levande hemmet (KF:s förlag). Med åren kom det också två böcker där Lilly Arrhenius delade med sig av sina erfarenheter av att vara blind, Att inte se (1964) och Ögontröst (1967). Dessa skrev hon under pseudonymen Anne Sofie Berg.
 

Utgivna böcker:
Det levande hemmet: en handbok om heminredning och hemtrivsel, Stockholm KF, 1952
Ett dukat bord för oss och våra gäster. Stockholm, 1952.
Svensk heminredning. Stockholm, 1957.
Att inte se. Stockholm, Forum, 1964.
Ögontröst. Stockholm, Rabén & Sjögren, 1967.
Ur gamla gömmor : vad tingen från förr berättar. Stockholm, Rabén & Sjögren, 1982.
 

Författarporträtt sammanställt av Claes Åkerblom 2020