Knut Brodin

 

 

 

 

Personligt: Knut Brodin (1898–1986) föddes i Gräsmark och växte upp i Sunne. Därifrån gick färden till Stockholm och Musikaliska akademien, vidare till Leksand, Oslo och åter till Stockholm. Vid det laget kunde han kalla sig barnmusiktonsättare, konsertpianist, musikpedagog, debattör och inte minst vissamlare.

Brodin och Sunne för tankarna till Linus Brodin. Och visst är det så! På 1920-talet arrangerade storebror Linus konserter. Knut med hustru Dora turnerade i Värmland, ofta per cykel. Linus kompletterade programmet med föredrag. De var uppvuxna i ett musikaliskt hem. Mor Maria lärde alla tio barnen spela piano. Och för Knut blev musiken ett livslångt intresse och levebröd.

Även om få idag har hört talas om Knut Brodin, så har vi alla hört hans tonsättningar. Eller vad sägs om Krakel Spektakel och Här dansar Herr Gurka. Lennart Hellsing var en av dem som ofta samarbetade med Knut Brodin, liksom Alf Prøysen – och Nils Ferlin. Nästan lite orättvist att han idag är så okänd!

Denna bortglömdhet var något som journalisten Ingela Hofsten tog fasta på när hon gjorde radioprogrammet Både vals och mazurka. Programmet om Knut Brodin sändes 2011 i serien P2 Dokumentär – och är ännu i skrivande stund lyssningsbart via Sveriges Radios hemsida. Ingela Hofsten berättar hur hon av en slump ramlade på namnet Knut Brodin, när hon gjorde ett program om Lennart Hellsing.

I dokumentären har hon letat fram en intervju med Knut Brodin. I en inspelning från 1981 berättar han om mötet med musikeleverna vid Olofskolan i Stockholm. Som konsertpianist vurmade Brodin för de moderna tonsättarna, och som musiklärare införde han redan på 1930-talet schlager och jazz i undervisningen. Ungdomens egen musik! Hans metoder som musikpedagog var nydanande – och vågade. Knut Brodin var en man som ofta väckte starka reaktioner.

I radioprogrammet kan vi också höra Lennart Hellsing berätta om Brodins stora betydelse inom barnvisan. Knut Brodin har själv gett en programförklaring till sina tonsättningar: "Melodin ska fastna i minnet. Orden ska fonetiskt följa varandra som kulorna i ett kullager, och hela härligheten bör ha ett litet format. En lyckad barnvisa har samma effekt på barnasinnet som en vattenpuss."

Visarkivets Christina Mattsson berättar i Ingela Hofstens radiodokumentär om sitt möte med Brodin. Året var 1981. Han hade fyllt 83, och arbetade nu för fullt med det som skulle bli hans sista bok: Barnbild bildspråk. Här har vi ännu ett av Brodins intresseområden. Han brann för barnkultur i alla former.

Litteraturgenre: Vissamlingar, barnkultur, läromedel
 

Författarskapet: På 1920-talet började Knut Brodin systematiskt att samla in folkliga visor. I intervjun med Christina Mattsson berättar han om ett riktigt detektivarbete och hur han efter timmars sökande kunde hitta en vispärla; "då var den naiva glädjen helt enkelt orimlig". Det blev åtskilliga besök i antikvariat och arkiv – och hos muntliga sagesmän. Tiotalet år senare hade han material nog för att presentera ett urval av de insamlade visorna. Först ut var Vaggvisor (1935). Året därpå kom Julens visor och 1937 Rim och ramsor. De båda senare var utgivna av Åhlén & Söner som annonserade om böckerna i Svenska Dagbladet; "Gör helgen stämningsfull". Omkring en femma fick man betala för de häftade volymerna, dekorativt illustrerade med träsnitt av Märta Afzelius.

Musikforskaren Laila Barkefors beskriver visinsamlandet som en betydelsefull epok i Brodins liv. Hon gav 2006 ut en 300-sidig biografi om Knut Brodin och ägnar ett kapitel åt visböckerna.

Julens visor får bli vårt exempel i detta författarporträtt. Boken från 1936 har blivit en klassiker. Ingen hade tidigare kunnat presentera en så omfattande samling julvisor. Boken innehåller 93 visor som Knut Brodin har delat upp på sex kapitel: Lussevisor och Luciasånger, Staffansvisor, Stjärngossevisor och trettondagsvisor, Jultiggarvisor och bordsvisor, Lekar samt Psalmer. Varje visa kommenteras. Ursprung och användning redovisas. I Julens visor hittar vi sådant som sjungs förhållandevis ofta, men även visor som många av oss aldrig har hört.

Skrivaren av dessa rader kunde hösten 2017 se hur Karlstads stadsbibliotek gallrade ur sitt sista exemplar av Julens visor. En sökning i bibliotekskatalogen visade dessutom att boken därmed fanns på endast ett värmländskt bibliotek.

Kanske är Julens visor värd ett bättre öde än att hamna bland bibliotekets gallrade böcker! Det tyckte i alla fall Svenskt visarkiv när de 2010 gav ut boken i nytryck. Baksidestexten ger en programförklaring: "En skattkista för alla som vill utvidga och förnya sin repertoar av visor och sånger till Lucia och julhelgerna samt för alla som är intresserade av äldre folkliga jultraditioner."

Nyutgåvan inleds med ett avsnitt av visarkivets Ingrid Åkesson. Hon placerar in Julens visor i Knut Brodins övriga gärning och beskriver hur hans intresse alltmer försköts, från de folkliga visorna till material att använda i sångundervisningen. Ungefär där är vi i Brodins nästa nedslag i julen. 1954 kom Stora julboken, med både egna och andras visor, lekfullt illustrerad av sonen Staffan Brodin.

Utgivna böcker:
Vaggvisor.  Ramsor, låtar och visor. Utgivna av Knut Brodin, [Musiktryck]. 1935

Julens visor. 1936

Rim och ramsor. Utgivna av Knut Brodin, 1937

Ur den svenska musikens skattkammare, 1937

Musiken vid Gripsholmsspelen sommaren 1937, 1937

Emigrantvisor och andra visor. Knut Brodin, 1938

Tio små negerpojkar,  Med bilder av Sonja Ralson, ; Utg. och försedd med melodi av Knut Brodin, 1938

Visorna vi sjunger 1-3. Samlade av Knut Brodin 1938-1940

Om sommaren sköna, 1948

Stora julboken. 100 julsånger, julvisor och jullekar samlade, komponerade och arrangerade av Knut Brodin. Teckningar av Staffan Brodin. Musiktryck 1954

Från första början. Pianobok för första läsåret. 96 pianostycken, stegvis ordnade ur lätthetssynpunkt av Knut Brodin ; vinjetter av Lena Brodin, Musiktryck 1956

De gamla skillingvisorna. 96 visor samlade och arrangerade av Knut Brodin ; teckningar av Staffan Brodin,  [Musiktryck] 1956

De bästa barnvisorna. 100 visor samlade, komponerade och arrangerade av Knut Brodin. Teckningar av Staffan Brodin,[Musiktryck] 1957

Våra visor . Yngve Härén, Lennart Hellsing, Knut Brodin, 1957

Den svenska kärleksvisan. 82 svenska kärleksvisor samlade och arrangerade för piano av Knut Brodin ; teckningar av Lena Brodin, [Musiktryck]1958

Våra visor. I, För första årskursen Yngve Härén, Lennart Hellsing, Knut Brodin , illustrationer av Ylva Källström-Eklund, 1961

Barnbild och bildspråk, 1982

Samt medverkan med melodier och arrangemang i ytterligare böcker och notsamlingar.


Skrivet om Knut Brodin:


Länk till radioprogram om Knut Brodin:

Författarporträtt sammanställt 2018 av Claes Åkerblom

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

 

Sju linjer