Lotten Dahlgren

Lotten Dahlgren

Personlig:. Lotten Dahlgren (egentligen Eva Charlotta Carolina) var född i Stockholm 1851. Hon var dotter till Fredrik August Dahlgren och därmed från födseln en del av den värmländska kulturen. Hennes mor var Ulrika Magdalena von Heland från Kastensbol i Långserud. Även på moderns sida fanns den litterära ådran – Ulla von Helands morbror var Erik Gustaf Geijer.

Lotten Dahlgren var begåvad och studieintresserad. Efter språkstudier i Genève återvände hon till Stockholm där hon intresserade sig för kvinnosaksfrågor. Åren 1881–1907 var hon redaktör för Fredrika Bremer-förbundets tidskrift Dagny. 1888–90 var hon anställd på Aftonbladet. Hon var även medlem i Fredrika Bremer-förbundets styrelse och en tid sekretare i Nya Idun, även detta ett sällskap riktat till kvinnor.

 Lotten Dahlgren förblev ogift och dog 1934 i Danderyd.

Författarskapet: I tidskriften Dagny skrev Lotten Dahlgren under signaturerna L-G och L. D--n. Hon blev redaktör för tidskriften 1881, samma år som hon bokdebuterade med Vid brasan i barnkammaren.

 Kvinnosaksfrågor är ofta ämnet för Lotten Dahlgrens artiklar, medan en stor del av böckerna kretsar kring personhistoria. Inspiration till sitt skrivande fick hon ofta i "gamla familjepapper" som hon kallar dem. Det handlar ofta om brev och dagboksanteckningar. Den egna släkten fick ligga till grund för de båda böckerna med motiv från Ransäter och Geijers – namnregistret är imponerande! I En vinter i Upsala på 1840-talet (1899) återger hon sin mors dagboksanteckningar. De båda Ransätersböckerna fick stor uppmärksamhet och gav henne ytterligare uppdrag. På så vis har hon senare skildrat även andra släkter än sin egen. I En svensk herrgårdssläkt (1909) är det exempelvis familjen Waern på Baldersnäs som står i centrum. Norrländska släktprofiler (1911) har sin grund i Fredrika och Per Erik Svedboms brev och familjepapper.

 1914 kom Grannarna på Kungsängsgatan, även denna baserad på gamla anteckningar och brev. Bland huvudpersonerna i 1840-talets Uppsala finns Erik Gustaf Geijer och Jenny Lind – den senare föremål för ytterligare tre av Lotten Dahlgrens böcker. Ytterligare fyra böcker hämtar motiv från Värmland, tre böcker om Nordenfeldtarna på Björneborg och en om Georg Adlersparre.

 1921 fick Lotten Dahlgren den kungliga medaljen Litteris et Artibus (för vetenskap och konst).

Utgivna böcker:
Vid brasan i barnkammaren, 1881
Julklapp till svenska barn, 1889 tillsammans med H. Widmark och Hugo Hörlin
En vinter i Upsala på 1840-talet. Utdrag ur en ung flickas dagboksanteckningar (Särtryck ur Dagny 1899.1), 1899
Ransäter, värmländska släktminnen, 1905
Ur Ransäters familjearkiv, 1907
Fredrika Bremer och hennes "vinterdotter", 1908
En svensk herrgårdssläkt, 1909
Lif eller död - ett gif akt till Sveriges unga kvinnor, 1910
Till Jenny Linds historia – ett par bidrag, 1910
Norrländska släktprofiler, 1911
Lyran, interiörer från 1870 och 1880-talens konstnärliga och litterära Stockholm, 1913
Grannarna på Kungsängsgatan (1914)
Patron Carl. Några anteckningar om Bengt Gustaf Geijer d. ä. och hans söner. Sthm 1916.
Gubben Nylén. Brev från en svensk sjöman. Sthm 1920
En Jenny Lind-studie; En ny Jenny Lind-bok, 1920
Margareta, Sveriges kronprinsessa: minnesteckning (Tillsammans med Julia Svedelius), 1921
Nordenfeldtarna på Björneborg, 1922
Björneborg i helg och söcken, 1924
Excellensen på Gustavsvik, 1925
Hos kamrerns. En Geijersk familjekrets, 1926
Jenny Lind utom scenen. Förtroliga brev till hennes förmyndare H.M. Munthe / i urval och med kommentarer, 1928
Marie Charlottes dagbok, Bilder från en värmländsk småstad, 1931
Kämparna i Ålleberg: episoder ur historien, 1934

Författarporträtt sammanställt 2018 av Claes Åkerblom