|
Kjell Fredriksson
Fredriksson, Kjell. 2017. Foto: Lena Sewall.
Personligt:
Kjell Fredriksson var född den 20 september 1938 i Bäckefors men
hemorten var Dals Ed i Dalsland. Den 17 maj 2021 avled han i Karlstad i
en ålder av 82 år. Det är den 6 april 1970. Jag är som nytillträdd kultursekreterare ansvarig för mitt första arrangemang. Det är en konsert som kulturnämnden beställt hos Rikskonserter innan jag tillträtt min tjänst. Min situation är mycket speciell. Förväntningarna på mig är höga, alldeles för höga! Man talar om mig som att "Kulturmessias” har kommit. Jag sitter alldeles ensam som en Robinson i mitt rum på Almen. Min kompetens är inte så märklig. Musikområdet är egentligen en vit fläck. --- Konserten den 6 april var en typisk Rikskonsert-satsning. Det var Amsterdams studentkammarorkester som bjöd på en konsert med titeln Spatial music. --- Jag visste inte då i april 1970 att jag skulle bli kvar som kulturtjänsteman i Karlstads kommun i ytterligare 31 år! Under åren lopp kommer jag att bli ansvarig för många olika kulturarrangemang men denna Spatial music-konsert i Hyttan den 6 april 1970 är nog den jag minns allra mest. Den glömmer jag aldrig. Sten Blomberg, före detta universitetslektor och tidigare ordförande i kulturnämnden i Karlstads kommun berättar om sina år med Kjell Fredriksson i kulturnämnden i sina minnesord över Kjell i Nya Wermlands-Tidningen den 20 maj 2021. I början av 1970-talet inrättades en kulturnämnd i Karlstad. Kjell anställdes som kultursekreterare. Var man, som undertecknad, ny ledamot i nämnden så fick man som introduktion en hög med papper (minst 1 kilo). Det var reglementen, PM, rapporter, minnesanteckningar med mera. Något skrämd i början men sedan intresserad och engagerad förblev jag sedan kvar i nämnden i flera mandatperioder. Under nämndens sammanträden lyckades Kjell med konststycket att efter att ha lyssnat på de olika inläggen i diskussionen, gå in på sitt rum, skriva en PM och sedan få samtliga i nämnden att godkänna densamma. Det var ett "trolleri". För oss som arbetat tillsammans med honom så var han som någon uttryckte det en "kulturmessias" i dess bästa mening. Han var en sann humanist och kulturkämpe. Som kulturchef i Karlstads kommun under 31 år var Kjell Fredriksson en synnerligen drivande kraft. Under 1970-talet var en av kulturförvaltningens största frågor bygget av Bibliotekshuset i Karlstad, som stod klart i december 1973. Kjell berättar själv, också i en krönika i Karlstads-Tidningen, om den marsdag 1970 som skulle bli en minnesvärd dag i hans liv men också en viktig dag i Karlstads historia: Jag är då en nytillträdd kultursekreterare. Det är en helt ny tjänst som ska ansvara för det som kallas ”allmänkultur”. Biblioteksverksamheten sköttes av stadsbiblioteket (faktiskt sedan 1914 om man är lite historienördig). Sedan ett par år finns en nyinrättad nämnd, kulturnämnden, som tagit över biblioteksnämndens uppgifter. Att inrätta en kulturnämnd redan 1968 var progressivt – de flesta av landets kulturnämnder kom till 1971 eller 1974. Det finns alltså en kulturnämnd som har ansvar för både biblioteksverksamheten och den nya allmänkulturen. Som kultursekreterare har jag också ansvar för nämndens kansli. Innan tjänsten som kultursekreterare inrättades, hade det varit en del debatt. Att det blev en heltidstjänst tror jag är mycket Ragnar Furbos förtjänst. I en ledare i Värmlands Folkblad (alltid undertecknad) framhöll han att det krävdes en heltidstjänst för att klara av alla de arbetsuppgifter som fanns. Vem är då jag? De kulturellt intresserade såg tillkomsten av den nya tjänsten som något mycket positivt och jag kallades t.o.m. ”Kulturmessias”, något som jag värjde mig emot. Helt klart är att jag är känd som den handlingskraftige student som på några månader hösten 1967 startat Karlstad studentkår. Till dagens möte är jag kallad för att träffa Janne Feldt och Oscar Wennö. De vill informera mig om läget vad gäller det nya stadsbiblioteket, som är beslutat efter nog den längsta långbänken i Karlstads historia. Redan 1944 hade Ragnar Ljung tagit initiativ till att bygga ett nytt stadsbibliotek. Janne Feldt har vunnit pristävlingen om ett nytt stadsbibliotek i Karlstad. Oscar Wennö är chefstjänsteman i CBK – vad betydde det? Jo, Centrala Byggnadskommittén. CBK hade ansvar för allt byggande i kommunal regi, så Oscar Wennö är en av stadens viktigaste personer. Så börjar mötet. Janne och Oscar lägger fram ritningarna och sedan jag fått veta att det blir ett hus helt utan källare, pekar Janne på en lokal, där det står ”Oscar” och säger att de funderar på att i husets sydvästra hörn göra ett undantag och gräva ner en samlingslokal för t.ex. teater- och musikverksamhet. Jag får frågan om vad jag tror om detta? Jag minns inte mitt exakta svar, men det var mycket positivt. Utvecklingen av lokalen rullade på och när Anders Ek blev kulturassistent, tog han över ansvaret för utvecklandet av verksamheten i lokalen, där en ny kommunal biograf blev basverksamheten med en mycket differentierad övrig programverksamhet. Lokalen döptes mycket begåvat till ”Arenan”. Min främsta insats i Arenans historia var att jag i ett tufft möte med kommunstyrelsens ordförande såg till att Arenan fick lika komfortabla stolar som politikerna hade beslutat för Sessionssalen. Mötet fortsätter. Jag tittar på ritningarna och läser ”Biluthyrning”. ”Vad är detta?” frågar jag. Jo, säger, tror jag, Oscar. ”Vi skulle kunna hyra ut den lokalen till någon bilfirma”. Då säger jag: ”Den lokalen skulle passa alldeles ypperligt för ett konstgalleri. Ett konstgalleri måste finnas”. Då tar Janne fram suddgummit och raderar ut ”Biluthyrning” (skrivet med blyerts) och tar fram sin penna, också den blyerts, och skriver ”Konstgalleri” på ritningen. Ja, så enkelt gick det till! Något kommunalt konstgalleri blev det dock inte, trots att jag skrev flera promemorior i ärendet. Nog bland det bästa jag skrivit som ”kulturbyråkrat”. Det fanns en motståndare, stadens starke man, Staffan Hallström, som slog mig i skallen med Kommunallagen och sade att det var olagligt med ett kommunalt konstgalleri (I dag tror jag att jag hade tagit fajten med Hallström för jag tror att han hade fel). Konstnärsgruppen Gripen fick ta över lokalen hyresfritt och kunde med kommunalt bidrag driva ett välfungerande konstgalleri under trettio år. Enligt min mening var Galleri Gripen ett av landets bästa konstgallerier. Slutet för Galleri Gripen avstår jag från att berätta om. Enligt min personliga mening var orsaken ett politiskt schabbel. Nej, minns i stället med glädje historien om hur Karlstad fick sin samlingslokal Arenan och under trettio år ett av landets främsta konstgallerier!
En annan stor fråga var beslutet 1975 om
det som skulle bli en musikteater i Värmland där Kjell Fredriksson också
spelade en stor roll. Det blev en musikteater, Karlstads teater, och
under 1980-talet hade Kjell även ansvaret för renoveringen av
teaterhuset. Under 1980- och 1990-talet medverkade kulturförvaltningen
till starten av flera föreningar, bland annat CMB, Värmlandsteatern och
Cabary. 2010 tilldelades Kjell Karlstad kommuns förtjänstmedalj för sina utomordentliga insatser och sitt hängivna engagemang inom Karlstads kultur- och föreningsliv. Idrott var ett annat stort intresse från Kjells tidiga år hemma i Dalsland och livet igenom. 1984 var Kjell Fredriksson med och startade Värmlands idrottshistoriska sällskap där han så småningom blev hedersledamot. I olika roller deltog han i styrelsearbetet med en hängivenhet och ett engagemang som varade livet ut, skriver Patrik Sandin, ordförande, Agne Andersson, hedersledamot, Mona Råberg, ekonomiansvarig samt Anders Ajaxson, mångårig sekreterare för VIS i Nya Wermlands-Tidningen 21 05 21. Så sent som i vintras, då i rollen som hedersledamot, deltog han 82 år gammal i sitt sista styrelsemöte. --- Som sällskapets särskilde spanare mot omvärlden, där intet idrottsligt var honom främmande, hade han ständigt aktuella och relevanta rapporter att lämna till oss andra i styrelsen. Den humoristiska kryddningen saknades verkligen inte i denna rapportering. --- När VIS 2019 utsågs till ”Årets idrottssällskap” av Centralföreningen för idrottens främjande var detta en belöning som gladde Kjell särskilt mycket. Ett år tidigare fick han personligen av denna nationella sammanslutning ta emot 2018 års diplom för ”Idrottslig kulturminnesvård”. Stående applåder och hurrarop från de 120 närvarande VIS-medlemmarna följde.
örfattarskap: Redan som ung var Kjell Fredriksson redaktör för Studenttidningen Spionen i Göteborg och drömde då om att bli ledarskribent. Men det skulle dröja ända till 2008 innan han återkommande publicerades i en tidning. Han blev en mycket omtyckt och välformulerad krönikör i Karlstads-Tidningen och slutade inte förrän efter närmare ett decennium, under hösten 2017. Han trodde själv att han skulle bli en samhällsdebattör när han började skriva för KT men krönikorna blev i stället nostalgiska, har han själv berättat. Åren som krönikör gav material till två böcker Minnenas långrev (2015) och Ny minneslångrev (2017). Samma år kom böckerna Stadgenörden med tips och anekdoter från hans erfarenhet från föreningsstyrelser, samt Författare okänd med aforismer från okända källor.
Utgivna böcker:
Medverkan i
antologier:
Kjell Fredriksson. Vid sitt bokbord på den värmländska bokfestvalen 2016.
Utmärkelser: Genom sitt ideella engagemang inom en lång rad områden har Kjell Fredriksson fördjupat bilden av Karlstad och dess invånare alltid på ett för staden förtjänstfullt sätt. Med gedigna kunskaper och en unik förmåga att på ett inspirerande, glädjefyllt och porträttlikt sätt förmedla kunskaperna vidare, har han gjort Karlstad till en rikare plats för såväl stadens invånare som tillfälliga besökare. Utsedd till Årets debutantpristagare 2016 av Föreningen Värmlandslitteratur för boken Minnenas långrev med följande motivering:
Boken är en
självbiografi men också en tänkebok: Märkbart rörd höll den 78-årige debutantpristagaren följande tacktal: Först ett stort tack till Föreningen Värmlandslitteratur för att de utsett mig till Årets debutant. Ett speciellt tack till juryn som haft överseende med min ålder. Normalt är debutanter lite yngre än vad jag är, men även vi som uppskjutit vår debut är ju debutanter. Ett stort tack till Karlstads-Tidningen, Eva Dahl, Mats Zetterberg och Therese Thorén som under drygt åtta år nu låtit mig skriva mina krönikor en gång i månaden i tidningen. KT har också stöttat mig i min ambition att ge ut min bok. Det har alltid känts stimulerande för en hedersordförande i Gustaf Fröding-sällskapet att få skriva krönikor i den tidning där Hans Sax, d.v.s. Gustaf Fröding var krönikör en gång i tiden. Jag har känt ett starkt stöd från mina läsare. Många gånger hejdas jag på gatan av för mig okända personer, som tackar för senaste krönikan. Tankarna på läsarna är en kraftig stimulans! Det är tanken på läsarna som ger mig energi att fortsätta skrivandet. Naturligtvis tänker jag en dag som denna med värme på alla dem som jag träffat under årens lopp och som gett mig stoff till mina minnen, naturligtvis särskilt då på far och mor. Jag vill också understryka värdet av att ha växt upp i en så lugn och trygg miljö som släktgården där nere i de dalsländska skogarna utgjort. Det är roligt att notera hur barn och barnbarn med glädje följer mitt arbete med att dokumentera en miljö som också är deras – åtminstone under några sommarveckor. Ett stort tack till min förläggare Anita Stjernlöf-Lund, förlag BildText&Form. Vi har arbetat tillsammans i andra projekt, så jag visste att det skulle bli en fin bok, men att den skulle bli så fantastiskt vacker, det blev faktiskt en liten överraskning även för mig. Minnenas långrev är en av de vackraste böcker jag sett under senare tid! Som jag skriver i förordet ”helt avgörande både för tillkomsten av krönikorna och min bok är min kära hustru Eva”. Hon har deltagit aktivt i arbetet med mina krönikor och min bok. Hon har renskrivit mina manus och fungerat som språkgranskare och också varit kvalitetsdomare. Ett jättestort tack! Källor: Eriksson. Marianne, Kjell Fredriksson har avlidit. Han brann för kulturen. NWT 21 05 18 Jansson Högberg Frida. Förre kultureldsjälen Kjell Fredriksson har dött. Karlstads-Tidningen 21 05 20 Melin Segerpalm, Daniela. Förra kulturchefen har avlidit. ”Han var en galjonsfigur. Värmlands Folkblad 21 05 18 Porträttet sammanställt av Lena Sewall 2021
|
Värmlandslitterära författarporträtt
Värmlandslitterära författarsällskap