Jakob Karlstam

Personligt: Jakob Karlstam föddes 1861 i Dalby. Liksom så många andra drog han i ungdomsåren norrut, till Sundsvall, och vidare till Amerika. Karlstam tillhörde återvändarna. 1895 var han tillbaks i Dalby där han bosatte sig i Branäs. Med åren startade han eget, i måleribranschen. Han var också en stor nykterhetsivrare – och så skrev han, ofta sådant som han framförde vid just nykterhetsrörelsens sammankomster. Karlstam var en välkänd person i bygden och har långt senare hedrats med en egen gatstump. I Ransby är det ett tiotal familjer som har sin bostad utmed Jakob Karlstams väg. Han dog i Ransby 1944.

Författarskapet: I bokform debuterade Jakob Karlstam redan 1904, med dikthäftet Allvarsord och raljeri. 1927 kom samlingen Toner från Klarälvdalen. Som titeln antyder var det ofta dikter som var tänkta att sjungas – inte sällan på bygdemål. Förordet är skrivet av nykterhetskämpen Harald Wadman som framhåller Jakob Karlstams medverkan vid de nordvärmländska nykterhetsmötena, med diktläsning eller sång. I ytterligare två skrifter, Bygdekrönika och Slagskuggor och ljuspunkter handlar det om lite mer berättande texter. I Bygdekrönika återvänder han exempelvis till 1870-talets Dalby. I Ingvar Larssons antologi Rim och ramsor från Dalby (1973) presenteras Jakob Karlstam, liksom i Iwan Schymans Värmländska versmakare och Svenskt Författarlexikon.

Utgivna böcker:

Allvarsord och raljeri. Karlstad 1904.

Toner från Klarälvsdalen. Karlstad 1927.

Bygdekrönika. Sunne 1929.

Slagskuggor och ljuspunkter. Sunne 1933.

Författarporträtt sammanställt 2020 av Claes Åkerblom