Hänt 2008

Föreningens ordförande, Bengt Åkerblom, rapporterar om värmlandslitterära aktiviteter i såväl egen samt andras regi samt om prisbelönta och bortgångna värmlandsförfattare 2008 :

Firad Selma!

Författaren och mecenaten Egil Akre är död

Göran Tunström-dag i Sunne

Hagforsbokens dag

Kalendarium

Kansliets flytt

Lasse Sandberg in memoriam

Långserudsresan

Ny hemsida

Prisbelönta 2008:

  Lars Andersson

  Erik Bengtson

  Bengt Berg

  Magnus Engström

  Britt-Marie Insulander

  Västanå Teater

Rapport från Värmlandsmontern på Bokmässan i Göteborg

Resa i Selma Lagerlöfs fotspår

Wermlandiana

Värnlandslitterär världsbokdag

Värmländska bokmässan 

Årsmötet
 

Lasse Sandberg in memoriam

Foto: Lotta Sandberg

I slutet av 2008 avled Lasse Sandberg 84 år gammal. Han och hustrun Inger skrev och ritade mer än hundra böcker, översatta till mer än trettio språk. Lilla Anna, Långa Farbrorn, Lilla Spöket Laban och Tummen heter några av deras mest älskade barnboksfigurer.

   Lasse var född och uppväxt i Stockholm men – som han berättar för Nisse Larsson i dennes bok Skämttecknaren Lasse Sandberg –  växte han upp under ganska miserabla förhållanden, både materiellt och känslomässigt.

   1950 gifte han sig med Inger och paret sökte sig till Värmland, som de sedan – som bekant – blev mycket trogna. Han började som skämttecknare och sysslade lite med det ända till i början av 2000-talet, men 1953 var det dags för den första boken tillsammans med Inger: Fåret Ullrik får medalj.

   Kristin Hallberg, som skrivit ett längre kapitel i Vår moderna bilderbok (1991) om Inger och Lasse, rubricerat Det moderna rummet, framhåller i en artikel i Svenska Dagbladet, att ”kombinationen av medvetet pedagogiskt berättande och konstnärligt nyskapande från början har  kännetecknat de sandbergska bilderböckerna. Lasse Sandberg gav den modernistiska collagetekniken ett nytt ansikte”. Och hon skriver vidare: ”I interaktion med Inger Sandbergs berättelser skapad han inte bara den moderna småbarnslitteraturen utan gav den också ett galleri av intressanta vuxna och barn…” Hon framhåller också att ”med över hundratalet titlar hittar man ett imponerande antal nyskapande verk.” För NWT framhåller hon att Inger och Lasses författarskap är sådant att det kan mäta sig i betydelse med Astrid Lindgrens och Lennart Hellsings.

   I DN skriver Lotta Olsson att ”det går inte att övervärdera Inger och Lasses insats i den svenska barnboksvärlden”.

   Det finns naturligtvis mycket skrivit om Lasse (och Inger) Sandberg. I Föreningen Värmlandslitteraturs värmländska litteraturhandbok, Från Dahl till berg (1990), författad av Lennart Bernesjö, finns bl.a. ett längre kapitel om dem + verks- och litteraturförteckning.

 Egil Akre in memoriam

  Under  året avled också Egil Akre, Karlstad, 86 år gammal. "Föreningen har all anledning att uppmärksamma hans bortgång", skriver Bengt Åkerblom. "Inte mindre än tre gånger, 2000, 2004 och 2005, hade vi nöjet att utse böcker, som han författat, till Årets vackraste värmlandsbok, nämligen – i kronologisk ordning –Med sjöbanan Liljendal–Kristinehamn, Några sekler i Värmlandsskogen och Det gröna huset i Skåre, närmare bestämt.  

 Egil Akre var en skogsmänniska och fram till pensioneringen anställd vid Billeruds AB, som en gång var ägare till stora skogar, men på äldre dar började han intressera sig för sina rötter och skrev bl.a. flera småskrifter om sin morfar och mor. Med sjöbanan Liljendal–Kristinehamn var hans första ”riktiga” bok och den kom att följas av fler vackra som värdefulla böcker. Detta är förstås en god anledning att minnas Egil Akre men för föreningen föreligger ytterligare ett annat, i början av år 2008 kom det nämligen ett brev till föreningen från honom av följande innehåll:

   Det har varit mycket stimulerande att vara medlem i denna fina förening. Härtill kommer att föreningen för ett antal år sedan förmedlade en kontakt, som betytt mycket för mig. Det var med Anita Stjernlöf-Lund och hennes förlag. Nu känns det, som det är dags att tacka för mig och i detta sammanhang vill jag lämna ett bidrag till föreningens arbete i och för vårt härliga Värmland.

Många hälsningar!

Egil Akre

   Hur stor gåvan var framgick alltså inte av brevet men i sinom tid inflöt på föreningens konto ett belopp stort på 100 000 kr! Sådant var alltså Egils”bidrag”!.

   Pingsten var tidig 2008 och redan ett passerat kapitel när brevet kom men hänryckning eller åtminstone förvåning, glädje och tacksamhet var inte svår att känna efter ett sådant fullständigt oväntat besked!

   Det var ju verkligen sant att föreningen eller, rättare sagt, dess kanslichef Johan Backlund, vid ett tillfälle ingrep på ett avgörande sätt i Egil Akres liv genom att uppmuntra honom att inte förpassa sitt manus till boken om sjöbanan till papperskorgen utan i stället vända sig till Anita Stjernlöf-Lund, bokformgivare och förlags-redaktör, för råd och hjälp. Egil lydde Johans råd och därmed var hans bana som författare till en rad prisade böcker säkrad.     

   Tillsammans med Anita arbetade han fram och utgav på hennes förlag, Bild,Text&Form, den ena fina boken efter den andra. Att detta var en stor glädje för Egil kan man förstå, fast föreningens roll i sammanhanget var sannerligen förhållandevis obetydlig. Vi kan blott tacka och ta emot och lova att vi ska göra vad som står i vår makt för att hans pengar ska komma den värmländska litteraturen till fromma – kanske först och främst dem, som skänker oss vackra värmlandsböcker. Vi lovar – kort och gott – försöka motsvara det förtroende, som Egil hyste till föreningen!"

Firad Selma !

2008 var det 150 år sedan Selma Lagerlöfs födelse – så hela året gick i  den stora författarinnans tecken här i Värmland, hennes provins! Men Selma föddes ju den 20 november 1858 och kan alltså firas även 2009. För övrigt 100 år efter det att hon 1909 mottog Nobelpriset i litteratur.

   I Karlstad firades Värmlandsbokens dag av föreningen den 4 november  i Bibliotekshuset  med ett program med Selma Lagerlöf-sällskapets ordförande, Ewa Persson, som ställt upp i stället för Barbro Järliden som fått förhinder. Mitt möte med Selma Lagerlöf kallade Ewa sitt program.  

   Nästan på Selmas födelsedag, närmare bestämt den 18 november berättade Torbjörn Sjöqvist om relationen mellan syskonen Johan och Selma på Stadsbiblioteket i Karlstad. Johan har betraktats som familjen Lagerlöfs olycksfågel men Torbjörn Sjöqvist har funnit att han kom att betyda mycket för sin världsberömda syster.

   Båda programmen ingick i Karlstads stadsbiblioteks serie av Bibliotekskvällar.  

   Allt om begivenheterna under jubileumsåret − eller jubileumsåren ska man kanske snarare säga − kan man läsa på  den hemsida som öppnats av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöf-sällskapet och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris med adressen www.SelmaLagerlof.nu.  Den bevakar vad som händer i samband med jubileerna såväl  2008 som 2009. Där kommer det att finnas nyheter, reportage, pressklipp, kalendarium, talarbank och tävlingar på hemsidan, som produceras med ekonomiskt stöd från Fryksdalens Sparbank, Länsstyrelsen i Värmlands län och Region Värmland.

   Andra hemsidor som kan vara av värde för Selma Lagerlöf-intressenter är: http://www.marbacka.com till Mårbackas minnesgård

www.selmalagerlof.org till Selma Lagerlöf-sällskapet som har till syfte att öka kunskapen om Selma Lagerlöf och hennes författarskap samt stimulera forskning om hennes litterära verk samt sist men inte minst www.kulturveckanisunne.se där man kan se allt som hände under kulturveckan i Sunne som sedan 1984 arrangerats av Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris.

Prisbelönta 2008

Föreningens aktiviteter

29 mars − trettiotredje årsmötet

Den 29 mars höll Föreningen Värmlandslitteratur sitt årsmöte, det 33:e i dess historia. Styrelsen kom även fortsättningsvis att bestå av Erik Dahlberg, Anders Mattsson, Matts Nilsson, Anita Andersson, Anita Meyer-Lie, Birgitta Rosén, Rolf Zandén, Lars Österdahl och Lena Sewall samt Bengt Åkerblom, ordförande. Vice ordföranden Arne Vannevik hade undanbett sig omval och utsågs av årsmötet till hedersledamot av föreningen. Av verksamhetsberättelsen framgick att antalet medlemmar  under 2007 ökat till 521 medlemmar.

Arne Vannevik i Värmlandsmontern  2003

    Redan 1891–1987 satt Arne med i föreningens styrelse för att åter igen från 1996 fram till årsmötet 2008 vara tillbaka i styrelsen – under större delen av den tiden som vice ordförande. Arne Vannevik är en sann bibliofil, en riktig bokälskare, boksyntare än de flesta i detta landskap – sina blekingska rötter till trots, fortsatte Bengt Åkerblom. Framför allt är det den skogsfinska kulturen som intresserat honom men också litteratur om Nordvärmland i stort, Värmland i allmänhet samt språkvetenskap har engagerat honom.

    Främst förknippas Arne för sitt engagemang för den skogsfinska kulturen och i många år var han mycket verksam i styrelsen för Värmland-Solör finnkulturförening och fram tills för något år sedan även redaktör för dess tidskrift Finnkultur. För detta sitt finskkulturella engagemang erhöll han f.ö. för tre år sedan riddartecknet av första klass av Finlands lejons orden.

    Arne Vannevik är för övrigt  själv författare med bl.a. en bok om Stjerneskolan, som han var rektor för under sin yrkesverksamma tid, och redaktör för en av de sista årgångarna av föreningens årsbok Wermlandica, Läsning för finnar, som har varit en storsäljare men som föreningen ännu har några ex. kvar av.

   Årsmötet avslutades av kyrkvaktmästaren och bygdeberättaren Göran Bengtsson från Östra Ämtervik, som med mycken humor berättade om Selma Lagerlöf och Mårbacka och inte minst husföreståndarinnan Ellen Lundgrens regemente på gården.

23 april − Värmlandslitterär världsbokdag

Mer omskriven än någonsin i Värmland blev årets Världsbokdag som onsdagen den 23 april firades på Karlstads stadsbibliotek med ett uppbåd av värmlandsförfattare.  De medverkande författarna läste sina texter vid ett runt bord dekorerat med ett fång rosa rosor. Dagen var nämligen också Rosens dag! Läs mer om dagen i Mats Dahlbergs artikel i NWT:s nätversion!

26 april − Hagforsbokens dag

35 mer eller mindre kända författare med anknytning till Hagfors presenterades under Hagforsbokens dag den 26 april. Syftet med dagen var att lyfta fram författarna men också att uppmuntra fler att skriva.
Arrangemanget är nytt och sker i Kulturkontorets och Hagfors dynamiska kulturchef Ulla Biöörns regi. Kulturkontorets Tina Papadopoulou hade fått agera detektiv och leta reda på alla de författare, levande och döda, som den 26 april  presenterades i Stadshuset. Frågan är bara om det kommer att bli någon mer sådan dag efter kulturkontorets sorgliga nedrustning i Hagfors?

14 maj − Göran Tunström-dag i Sunne

    Foto: Lena Sewall

Mörka moln skockades över Sunne på Göran Tunström-dagen den 14 maj men stundom tittade faktiskt solen fram på ett fyrtiotal åhörare, som ivrigt lyssnade på förra kommunalrådet Olle Söderberg, när han  berättade om Göran Tunström och läste ur hans böcker invid f.d. Sveamagasinet, där Juloratoriets Fanny Udde hade sitt berömda modemagasin, frekventerat av bland andra Selma Lagerlöf. Olle Söderberg visade oss också en öde grusplan alldeles nedanför Sunne kyrka och kyrkogård, där en gång familjen Tunström haft sitt hem.

    Födelsedagsfirandet blev denna gång av rätt omfattande slag med programinslaget med Olle Söderberg, kransledläggning vid graven och slutligen föredrag med åtföljande kaffe   

    Innan vi gick in i församlingshemmet för att lyssna på dagens föredragshållare, fil.dr Skans Kersti Nilsson, besökte vi Görans och föräldrarnas grav, där Sunne manskör sjöng Blommande sköna dalar samt Geijer & Lindblads Stilla skuggor breda sig i kvällen. Dessutom lades en krans ner med hälsning från Fryksdalens Gille.

    Ett fyrtiotal personer hade kommit också till Skans Kersti Nilssons föredrag som eventuellt kommer att publiceras i Värmländsk Kulturs litteraturnummer nästa år. Efteråt bjöd Sunne kommun och Sunne bibliotek på kaffe.

     Sällan eller aldrig har något av föreningens arrangemang blivit så väl reklamerat som detta - genom annonser i tidningarna, omnämnande i radio och pressreleaser i flera dagstidning inkl. Sunne-Nytt

     Förmodligen kommer Sunne kommun efter detta lyckade födelsedagsfirande att ordna sin egen Göran Tunström-dag i fortsättningen medan Föreningen Värmlandslitteratur troligtvis  återgår till att ha sitt eget arrangemang här i Karlstad.

17 maj − Långserudsresa i regn och snö

Årets ”sockennummer” av Värmländsk Kultur handlade om Långserud så givetvis gick Värmländsk Kulturs utflykt i år till just denna socken nordväst om Säffle. Medarrangör var Föreningen Värmlandslitteratur, men för programmet svarade nästan helt några eldsjälar i Långserud med Kjell Olsson i spetsen! På resan söderöver underhöll Värmlandslitteraturs ordförande med att berätta om vad för litteratur det finns om socknen.

    Resan Långserud runt tog sin början på Esters Café, som hade mycket att  bjuda på förutom kaffe och bröd, en synnerligen god tekaka! Därefter tog Kjell Olsson, lärare i Långserud sedan 1973 och redaktör för Värmländsk Kulturs förnämliga nummer om socknen, över ruljansen och var vår oförtröttelige guide för resten av dagen.

    Som första punkt på programmet stod ett besök i Långseruds mycket röda trätempel, sannolikt från 1600-talet men mycket utbyggt under det följande århundradet. En vacker kyrka även invändigt med sin ovanligt fina altaruppsats med träsniderier av Nils Falk m.fl. och en oljemålning, nattvarden, av Eric Jonaeus. På resan hem berättade den eminente konstvetaren Hans-Olof Boström mer om kyrkan och altaruppsatsen. Till skillnad från Rudskoga, som vi besökte i fjol, har Långserud en egen präst, Lars Richter, som tog emot oss i kyrkan och berättade om händelser och episoder under sin tid i församlingen. Kylan till trots – plusgraderna var mycket få – kunde vi därefter inte avstå från en kyrkogårdsvandring för att beundra Börje Wahlströms fantastiska, genombrutna stenkors vid minneslunden, som f.ö. är unik i Sverige genom att erbjuda möjlighet för att de efterlevande att få sina dödas namn inskrivna på plattor på muren till lunden, och den ståtliga gravstenen över Mauritz Hellberg med släkt. 

    Att Långserud hade mycket i övrigt att erbjuda framgår klart av Värmländsk Kulturs specialnummer så därom behöver inte mycket ordas här men framhållas bör att Kjell Olsson var en utomordentlig ciceron, en levande uppslagsbok i ämnet Långserud, full av roliga historier och väl känd med alla där boende. Vi blev nog alla övertygade om att det här var en bygd, ”där man håller ihop och hjälper varandra” som Kjell skriver och alla känner alla.

    Karaktäristiskt för bygden är att där bor så mycket som 200 pendlare – till Norge, Arvika, Säffle, Karlstad o.s.v. – och att föreningslivet blomstrar. Antalet föreningar uppgår till 26  berättade Kjell. Hus som blev till salu inhandlas i första hand av norrmän . Bygdens mest kända norrman är en kvinna, Åse Kleveland, vars vackert belägna gård vi fick se under resan runt i Långseruds högst omväxlande natur − kring kyrkan jordbrukslandskap, norröver vildmark och höga berg och så alla dessa sjöar, sexton stycken ska de visst vara!

    Dagen avslutades vid hembygdsgården, intill vilken en sten är rest till ortens store väckelsepredikant, Johannes Andersson. Inne på gården hade hembygdsföreningen bullat upp med läckert hembakt bröd och kaffe men dessutom bjöds vi på spis av mera andligt slag. Långserudsbördige Rune Olsson, som utkommit med två diktsamlingar på mål och åtminstone en CD (enligt Karlstads stadsbiblioteks katalog), läste egna dikter och drog  en och annan högst sanningsenlig (?) historia  och lockade oss till jubel och många skratt. Till sist sjöng hembygdsföreningens ordförande Bengt Sandström en dikt av Johan Gustafsson och dagen fick därmed en stämningsfull avslutning på en mycket lyckad resa – framför allt tack vare dagens guide, den oförbrännelige Kjell Olsson, som hela tiden glatt och hjärtligt delgav oss något av sitt vetande om människor och miljöer i den bygd han har så kär sedan 25 år tillbaka. Ett vederkvickande inslag på resan var som alltid Värmländsk Kulturs ordförande Aina Svensson, som också är en person med det talade ordet i sin makt och därtill äger humorns dyra gåva.

I juni − flyttade kansliet!

Med kort varsel blev föreningen uppsagd från sina tidigare lokaler på plan 1 i Bibliotekshuset. Strax före midsommar flyttade föreningen till tredje våningen i Bibliotekshuset. I ett litet med trivsamt arbetsrum trängs numera Bengt med sina medhjälpare. På andra sidan korridoren har föreningen ett ganska väl tilltaget magasin där till och med det gamla konferensbordet fått plats. Men sammanträden efter normal kontorstid kan föreningen ha i det stora fikarum som finns för bibliotekspersonalen på plan 3.

6 september − Resa i Selma Lagerlöfs fotspår

Vädret och väderutsikterna såg inte lovande ut om morgonen den 6 september men det skrämde inte oss, 45 älskare av Selma Lagerlöfs författarskap, från att embarkera bussen från Nilsbybuss, som stod och väntade på oss utanför Bibliotekshuset för vidare färd till Fryksdalen, alltså landet, där Gösta Berlings kavaljerer vänder upp och ner på all tingens ordning ett år i början av 1800-talet! Om man nu får tro Selma Lagerlöf!

   Vår första anhalt var Rottneros med parken, som brukets ägare, Svante Påhlson började anlägga för si sådär 60 år sedan, för att alla turister i Selmas fotspår inte skulle bli besvikna vid besöket på Sagans Ekeby! En lika entusiastisk som kunnig ciceron, Ulla Norrman, visade oss runt bland gulnande björkar, överdådig sommarblomsterprakt och många statyer, som levde upp ur sin sensommarslummer vid visningen.

   Nästa stopp gjorde vi på Sundsberg, Björne i Sagan, där gårdens ägare, f.d. riksdagsmannen Birgitta Sjöqvist, 92 år gammal men ung, läste ur Sagan och berättade om gårdens historia.

   Lunch intog vi på Medskogs stugby i Östra Ämtervik, som överraskade oss med trattkantarellsoppa med hembakt bröd som entrérätt, rotfruksgratäng med diverse tillbehör som varmrätt och kaffe med sju sorters hembakta kakor som efterrätt! Entusiasmen var allmän och stor över den lika goda som rikliga måltiden i mysig miljö!

   Självklart måste vi också avlägga ett besök på Mårbacka, där chefsguiden Marina Andersson visade oss runt i trädgården, som med sin stora fruktträdgård i stort sett återfått sin forna karaktär som Selma Lagerlöf ville ha den.

   Herresta eller Borg i Sagan spelar en stor roll i Selmas debutverk, så självklart begav vi oss dit efter att ha gästat Lövdala  eller Liljecronas hem som det heter i boken med samma namn. Sedan 1882 är Herresta prästgård  – mirabile dictu – än i dag och där bor prästparet Joachim Leroy och Maria Olofsdotter Leroy, vilken läste för oss valda delar, som handlade om Borg, ur Sagan.

   Men nu hade regnet tilltagit och vi begav oss skyndsamt till Svartsjö kyrka, alltså Östra Ämterviks kyrka, där vi intog kaffe och kaka från den formidabla stugbyn, och blev underhållna av den fenomenale Göran Bengtsson, som vet det mesta om socknen och om Selma Lagerlöf och är en berättare av rang och – inte minst – besitter en ordentlig portion humor. Maria Olofsdotter läste kapitlet Kyrkresan ur Ett barns memoarer och satte därmed  punkt för årets kulturresa, om vi nu bortser återresan till Karlstad.      Under resans gång berättade dessutom vår vice ordförande Matts Nilsson, desslikes ordförande i Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris, om Sagan och verkligheten bakom den.

   Sammanfattningsvis, en mycket lyckad resa tack vare alla dessa formidabla, berättarglada guider och regnet, som tog sin början kl. 12.55, lyckades inte lägga någon sordin alls på den glada stämningen under resan!

Selma sålde mest!
Rapport från Värmlandsmontern på Bokmässan i Göteborg 25-28 september

Bok & Bibliotek är ju det officiella namnet på bokmässan i Göteborg, som varade i dagarna fyra eller, närmare bestämt, den 25-28 september. Enligt gammal god ordning fanns Värmland väl representerat på mässan med sin egen, stora och vackra monter, Värmlandsmontern, formgiven i år liksom i fjol av hemslöjdskonsulenten och Årets värmlänning 2007, Carina Olsson. Chef för montern var ånyo Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket och Region Värmland, och från samma institution var hennes högra hand, David Hedström.

I mässvimlet. Längst t v ses monterdesignern Carina Olsson i samspråk med Frödingmonterns Barbro Järliden. På mittbilden tar värmlandsförfattaren  Lars Andersson  liksom längst till höger arvikapoeten Urban Andersson en välbehövlig paus.  Foto: Bengt Åkerblom.  

   Även i år hade Föreningen Värmlandslitteratur fått hedersuppdraget att svara för bokförsäljningen i montern och således var också vi på plats i montern med böcker och bokbord och kunnig och intresserad personal, som denna gång bestod av Anita Andersson, Anita Meyer-Lie, Birgitta Rosén, Anna Wennerlund, Ingrid Nordwall, Svetlana Lund och undertecknad f.d. värmlandsbibliotekarie. Uppskattningsvis hade vi minst ett sextiotal nya titlar, alltså böcker utkomna sedan förra mässan, att erbjuda mässans 101 280 besökare, förutom ett antal gamla titlar ur lagret. Det låter kanske inte så lite men utgjorde ändå inte mer än hälften av den utgivning som fanns att bekanta sig med i montern i form av blädderex.! Den värmländska bokutgivningen är väldig och blir bara större för varje år!

Storsäljare

 Värmländsk Kulturs Selma Lagerlöf-nummer var den skrift vi sålde mest av men vi sålde inte så lite heller av seriehäftet Lill-Selma på Mårbacka av Maria Bergström och Emily Ryan, för av den sålde vi allt vi hade, alltså 20 ex.

Knut Warmland. Foto: Bengt Åkerrblom

Knut Warmlands Värmländsk ordbok hade kanske blivit överlägsen segrare i försäljningsligan, om vi hade tagit med mer än 16 ex, som gick åt redan innan solen gick ned över Svenska Mässan på fredagen!    Också Lars Lerins senaste, Mellan husen, hade vi begränsad tillgång på men vi hann i alla fall sälja 20 ex. av den, innan förlaget, Natur & Kultur, hade slut på den.

   En annan storsäljare var den nya finnskogsboken, en översättning från finskan, gjord av Tellervo Zetterberg, av Perti Virtarantas bok I finnskogen, utgiven av Torsby finnkulturcentrum. 

Sålde bra i Värmlandsmontern. Bengt Olson och Berndt Andersson, den senare här intervjuad av hustrun Anita Andersson. Foto: Bengt Åkerblom

   Utmärkt bra gick två värmlandsböcker i det kriminella facket, alltså Berndt Anderssons nya thriller, Korgen full av ruttna ägg, och forne mordutredaren Henry Nilssons kioskvältare från i höstas, Pass 23. Överraskande  bra åtgång hade vi också på den första biografin över Bengt Olson, Nordisk konstnär i Paris, överraskande med tanke på att den låg i den övre prisklassen! (Vad gäller priser är det mitt intryck annars att de rakt över var förhållandevis låga. Talet om mässpriser är ingen myt alls!) En annan konstnär, som f.ö. Bengt Olson uttalade sin oreserverade beundran för vid ett besök i  montern, är Stefan Johansson, men han fortsätter att vara oupptäckt, verkar det som. Av Stefan Hammenbecks lika gedigna som vackra biografi sålde vi bara två ex. Skandal kan man tycka.

Medverkande. Inger Sandberg, Bo Thunberg och Bengt Berg i Värmlandsmontern. Foto: Bengt Åkerblom

Glansfull programverksamhet
Bokförsäljningen i all ära, som visserligen ligger mig varmt om hjärtat!, men det är förstås programverksamheten som skänker montern dess glans och lockar besökare från när och fjärran. Antalet programpunkter uppgick i år till drygt 50 och antalet författare/föredragshållare var betydligt större.

   Bunden vid bokbordet som jag var kan jag inte vara hundraprocentigt säker på vilka författare som drog mest men självklart var det som vanligt svart runt om montern då  Sven och Lillemor Erlander gjorde sitt framträdande för att presentera senast utgivna årgången av Tage Erlanders dagböcker. Också Maria Abrahamsson, ledarskribent och sommarboende i Gräsmark, vilken medverkat med en artikel i boken F-ordet,  drog minst sagt fullt hus. Det gjorde också  Margareta Winberg, som i sin självbiografi Lärarinna i livets hårda skola bl.a. berättar om sin tid på semis i Karlstad,  liksom förstås Bengt Berg, som till mässan utkommit med en ny diktsamling, Kanske finns det fina dagar, som bl.a. handlar om hans far. Föga överraskande lockade deckardrottningarna Anna Jansson, som inleder sin nya deckare Inte ens det förflutna med en Ferlin-dikt!, Helene Tursten, vars nya bok heter Det lömska nätet och Aino Trosell, som utkommit med en ny kriminalroman, Järngreppet, en mycket stor publik. Detsamma gällde givetvis Selma Lagerlöf-pristagaren John Ajvide Lindqvist, Erik Bengtson, som i våras utkom med romanen Amish, och det nya stjärnskottet på det värmländska litteraturfirmamentet, alltså musikskribenten Marcus Grahn, författare till det allvarsamt roliga  relationsdramat Picasso valde också Kristinehamn. Inte så stor publik däremot uppmärksammade Olle Nilssons presentation av en massmedial nyhet av ovanligt slag, DVD-skivan Karlstad i förändring – en tidsresa, där kvarteret Mercurius i Karlstad, mellan Stora torget och Drottninggatan, skildras från urtid till nutid i ord och bild och ljud. Ett multimedialäromedel för grundskolan – men säkert också till glädje för alla karlstadsbor – framställt av arkivpedagogen Olle Nilsson.

    Det bästa med Värmlandsmontern är enligt mångas mening dock det löfbergska kaffet med kaka, numer skrädmjölsdröm, en lika läcker som värmländsk kaka! Två gånger om dagen serverades denna läckra dröm med tillhörande dryck i montern och uppslutningen var alltid god och sällan såg man människor mer belåtna och nöjda med tillvaron!

God PR för Värmland

Det sommarlika vädret till trots hade årets bokmässa 101 280 besök – må vara sju tusen färre än i fjol, men det var tydligen ett rekordår med 108 468 besök. Hur många av dem som kom till Värmlandsmontern låter sig inte utrönas men många tusen var det förstås och nästan allt, program-verksamheten, kaffeutskänkning m.m. fungerade som smort.  

   Bokförsäljningen gjorde det inte riktigt så till vida att försäljningschefen missat att ta med en och annan efterfrågad bok eller skaffat på tok för få exemplar. (Se ovan om Värmländsk ordbok!). En klar tabbe var förstås att jag alldeles glömt att ta med Övergivna platser 1  och 2, av Jan Jörnmark, en av de mest uppmärksammade böckerna i landet i fjol och i år. Årets Övergivna platser fanns dock som blädderex. i montern och gick att köpa på Historiska medias monter, där också föreningen, efter att ha blivit påtalad denna brist, kunde införskaffa några ex.

   Värmlandsmontern fortsätter att vara god PR för Värmland liksom övriga  värmländska montrar på bokmässan som Heidruns förlags, vägg i vägg med oss liksom Värmlands turistråds, samt Utmarksmuseets minimimonter. Därutöver var det värmländska representerat i arkivens stora monter liksom förstås i Selma Lagerlöf- och Fröding-sällskapens montrar.

Värmländska bokmässan 7−8 november 

Den värmländska bokmässan ägde 2008 rum den 7 och 8 november och platsen var som vanligt Värmlands Museum men – för en gångs skull – också Bibliotekshuset.

   Helene Tursten, Värmlands okrönta deckardottning, invigningstalade och därefter var det dags för utdelning av en rad utmärkelser.

   Till Årets värmlandsförfattare 2008 hade Föreningen Värmlandslitteratur, Värmlands Museum och Länsbiblioteket som framgår ovan  utsett Erik Bengtson.

Erik Bengtson

Den officiella motiveringen till valet av Erik Bengtsson lyder sålunda:

   För ett stort och mångsidigt författarskap av jämn och hög kvalitet, som omfattar både epik och lyrik, både fack- och skönlitteratur. Den dokumentära romanen är något av hans specialitet och ett särdrag hos honom är idrottsintresset, som resulterat i flera uppmärksammade böcker om idrotten som samhälleligt och psykologiskt fenomen. Värmland har stått i centrum för hans författarskap men inte så sällan har han överskridit hemprovinsens gränser – och det rejält – som i sin senaste bok, Amish. Hans skrivande karaktäriseras av humor, berättarglädje och språklig leklust.
 

   Ett alldeles nytt stipendium är Region Värmlands författarstipendium på sammanlagt 50 000 kr, som tilldelas två till fem stipendiater årligen och ”ges för enskilda titlar av hög kvalitet ur det senaste årets utgivning av litteratur med värmlandsanknytning.

   Stipendiet kan ges både till skön- och facklitteratur…” Värmlands-anknytningen ska vara i form av författarens tidigare eller nuvarande bostadsort och/eller i form av bokens tema. Region Värmland står för slantarna medan föreningen ”åtar sig att organisera och administrera juryarbetet”.

   Årets stipendiater blev Erik Bengtson för Amish, John Eriksson för Idrott i Nordvärmland, Marcus Grahn för Picasso valde också Kristinehamn, Stefan Hammenbeck för Stefan Johansson. Bara tiden och livet förslog samt Anita Forsnäsgård och Anders Palmgren för Åh, vad ni ska sakna mig.

   Efter detta blev det dags för Föreningen att ta över scenen och dela ut stipendier ur Bengt Axelssons fond för värmländsk kultur. Hela 15 000 kr tilldelades dokumentärfilmaren Ingela Ström, Skåre, för ett mycket spännande filmprojekt – om undergöraren F.A. Boltzius, känd landet över vid förra sekelskiftet och en mycket omstridd person – fast Gustaf Fröding vill i ett reportage i Karlstads-Tidningen ändå inte kalla honom en bedragare! 33 000 brev till honom finns bevarade liksom hans hem i Skåre. Ingela Ström erhöll också stipendiet som en belöning för prisade filmer som Kjell och Marie och Raggarliv, som gång på gång visas av SvT, och Bygdeberättaren, filmen om kyrkvaktmästaren, hembygdsforskaren och skrönikören Göran Bengtsson i Östra Ämtervik.

   5 000 kr erhöll Maria Bergström i egenskap av författare till det uppmärksammade seriehäftet om Selma Lagerlöf, Lill-Selma på Mårbacka, tecknat av Emily Ryan, och som ett bidrag till hennes arbete med att dokumentera Back-Kajsas liv och leverne. Back-Kajsa var Selma Lagerlöfs barnjungfru, som hon skriver om med åtskillig värme i självbiografin Mårbacka, men sedan inte nämner mer.

   Magnus Engström, slutligen, fick samma belopp som en belöning för sina insatser på det grafiska området, särskilt som formgivare av flera konstböcker, senast Koreograf i arbete (Karlstad University Press och Skapande Centrum), och som ett bidrag för vidarutbildning i äldre tryckteknik som den lärs ut på Gammelvala i Brunskog.  

   Senare under bokmässan delades fler utmärkelser ut, nämligen NWT:s kulturpris, som gick till Owe ”Clapson” Carlsson, bl.a. chef för Fridolf Rhudin-museet, och Magganpriset, Yttrandefrihetspriset uppkallat efter Mauritz Hellberg, vilket tillföll RFSL Ungdom Karlstad, representerat av dess ordförande Love Elfvelin.

70 utställare och 4000 besökare

Antalet utställare var 70, vilket är snudd på rekord, och antalet författarframträdanden uppgick till bortemot 90. Alltså var bokmässan, den 11:e sedan starten 1998, av minst samma omfattning som tidigare år!

   Som alltid fanns Föreningen på plats under mässan för att tillhandahålla nyare och äldre värmlandsböcker. Affärerna gick strålande bra! Antalet besökare under de två dagarna uppgick till omkring 4 000 personer och köplusten var god.

Boknyheter på mässan

Mässan bjöd förstås på flera boknyheter som den första boken från nystartade förlaget AlmaBok – också den första om Karin Broos, som titeln på den också lyder! En annan, i flera avseenden stor boknyhet var Anita Stjernlöf-Lunds biografi över Cyrillus Johansson, den första över huvud taget över en framstående svensk arkitekt, vars främsta verk torde vara just Värmlands Museum. En i flera bemärkelser tung boknyhet var också Gunnar Lundkvists Stadsdelsboken. Tätorten Karlstads 39 stadsdelar 2008, ett i sanning mäktigt verk med cirka 1 800 bilder av Karlstad förr men framför allt nu!

Lerin drog flest

Bland de många föredragshållarna var det – givetvis! – Lars Lerin som drog den största publiken. Många fick vända i dörren till Sessionssalen i Bibliotekshuset, dit några av de mest publikdragande arrangemangen hade förlagts.

   För en fascinerande föreställning svarade Carl Olof Berg i Västra galleriet på Värmlands Museum. Han visade ett utdrag ur dansverket Inner Garden, som man kan läsa om i boken Koreograf i arbete (se ovan!).

   I samma lokal berättade Maj Bylock om arbetet med sin nya bokserie, förlagd till keltisk, förkristen tid. Hon berättade  bl.a. att hon inspirerats av gravfynd från 500-talet f.Kr. i Vix i östra Frankrike, till att låta en drottning Vox få en betydelsefull roll i böckerna.

   I elden var även en annan mycket känd  barnboksförfattare, nämligen Inger Sandberg och en dito vuxenförfattare, Lars Andersson, vilken givetvis berättade  om sin senaste bok, Ljus från ingenstans, en släktroman förvisso men också en lokalhistorik, eftersom den handlar om Hedås by utanför Forshaga.

   Flitigt i elden var som vanligt också Bengt Berg, som i höst utkommit med en ny diktsamling. I vanlig ordning var det han som avslutade bokmässan – denna gång dock utan  biträde av Stig Torstensson.

   Vid sitt bokbord sålde nu Föreningen inte bara böcker utan värvade också nya medlemmar, närmare bestämt 44 personer! Inte så illa men i ärlighetens namn  bör väl sägas att vi lockade med en starkt reducerad årsavgift, 20 kr!, och fem nr av Wermlandiana – alla fyra numren nästa år plus årets julnummer! Därmed har föreningen f.n. 565 medlemmar, vilket inte är fy skam för en värmländsk kulturförening!

Wermlandiana

Första numret av årets Wermlandiana utkom i början av mars, något tidigare än beräknat till och med! Med omslagsbild av Lars Lerin och många anmälningar av nya värmlandsböcker och också en artikel om den gamla tidskriften Värmländsk Julglädjes välkomna comeback på CD-skiva. Vidare skrev Torleif Styffe om nyligen bortgångne hedersmannen Thore Skogman - stor som artist, sångare och låtskrivare och också som människa. Folkkär som få! Numret innehöll också föreningens verksamhetsberättelse för år 2007 och en hel del annat smått och gott.

    Årets andra nummer av Wermlandiana kom planenligt i juni med diverse rapporter, bland annat från årsmötet, Göran Tunström-dagen, Långserudsresan med mera.

    Årets tredje nummer utkom i oktober.

Ny hemsida

Ny formgivning fick föreningens hemsida under året. Magnus Engström heter designern som omvandlat hemsidan och gjort den både snyggare och på flera vis mer tillgänglig.  Hemsidesredaktören  Lena Sewall gör sitt bästa för att hålla hemsidan aktuell och uppdaterad.

   En glädjande nyhet 2008 var att föreningens hemsida försågs med en avdelning för bokrecensioner. Än så länge under arbete men tanken är att alla innevarande års och så många som möjligt av tidigare års recensioner i Wermlandiana så småningom ska hamna där.

Kalendarium
2008

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem