Sigurd Dahllöf

Personligt: Sigurd Dahllöf föddes i Trollhättan 1877. Hans tid i Värmland begränsar sig visserligen till några år på 1910-talet. Men det var under dessa år som han på heltid ägnade sig åt sitt författarskap.

Han var son till jägmästare Tell Dahllöf med maka Tekla f. Berggren. Föräldrarna flyttade 1908, som pensionärer till Säffle. Sigurd Dahllöf hade tidigare haft flera anställningar, bland annat som bokhållare vid Sandvikens Järnverks AB och kontorschef vid en speditionsfirma i Göteborg. Under säffleåren kallas han i församlingsboken för skriftställare, eller "skriftställare" som prästen vid något tillfälle valde att skriva. Han bor på flera adresser, bl.a. vid Sunds herrgård och Säffle säteri. Under de här åren ägnar han sig flitigt åt sitt skrivande och han hämtar också motiv från sin nya hembygd.

Hela familjen Dahllöf lämnar Säffle 1914 och bosätter sig i Kungälv. Sigurd Dahllöf var 1919-42 anställd vid Göteborgs hamnarbetarkontor men fortsätter samtidigt att odla sitt författarskap. Han var medlem av Sveriges författarförening och Göteborgs författarsällskap. Han gifte sig 1927 med folkskollärarinnan Karin Hansson – och fick året därpå sonen Urban, med tiden en välkänd professor i pedagogik. Sigurd Dahllöf dog i Göteborg 1964.

Litteraturgenre: Poesi, noveller.

Författarskap: Det var alltså under säffleåren som Sigurd Dahllöf började skriva på allvar. På sex år publicerade han 10 av de 24 böcker som ingår i bibliografin, flera av dem utgivna på Åhlén & Åkerlunds förlag. Diktsamlingar varvades med novellsamlingar, eller "sagor och berättelser" som han valt att kalla dem. I sina böcker samarbetade han med en lång rad illustratörer. Bland de tidigare fanns Frans Timén och Albert Eldh.

Några av böckerna riktar sig till ungdomar, exempelvis Pojken från sjön (1924). I flera av böckerna har Dahllöf hämtat inspiration från Värmland, inte minst i Storstyggen (1911) och Vänersagor (1912) med motiv från Värmlandsnäs med omgivning – liksom i Bortom hank och stör (1943) som kom långt efter att han hade lämnat Värmland. Ofta bygger böckerna på sagor och berättelser som han samlat in i bygderna. En recensent menade att "Dahllöf borde utses till överste sagosamlare i Sverige".

Som pensionär fick Sigurd Dahllöf återigen fart på sitt skrivande. Den avslutande Gudsfågeln (1961) kom 53 år efter debutverket. Året innan hade han som 83-åring tilldelats Västsvenska författarsällskapets utmärkelse Årets Författare. Vid sidan om böckerna medverkade Dahllöf med artiklar i dagspressen.

Dikten "Paradisets blomma" har långt senare tonsatts av Gustaf Nordqvist.

Utgivna böcker:

Diktsamlingar:

Långt bortom åsarna (1908)

Furor (1909)

Blomvers (1910)

Lust och längtan (1911)

Trollslända (1913)

Jungfru Marie hand (1920)

Göteborgsbilder (1924)

Hjärtat och trädet (1955)

Det slutna rummet (1963)

Kristusdikter (1954)

Sago- och novellsamlingar:

Brudkronan (1910)

Storstyggen: Vänerhistorier och Värmlandsnässagor (1911)

Vänersagor (1912)

Havsåsen (1913)

Sankta Lucias gåva (1914)

Otyg och äventyr (1915)

I skumrasket (1917)

Sagor och äventyr (1919 o 22)

Färjan (1920)

Pojken från sjön (1924)

Bortom hank och stör (1943)

Himmelrikets sagor (1947)

Den brinnande busken (1957)

Gudsfågeln (1961)

Författarporträtt sammanställt av Claes Åkerblom 2016