Gunvor Anér

 

 

Personligt: Gunvor Anér, f. Löfvendahl, föddes 1892 i Högerud. Hon lämnade tidigt Värmland och gifte sig med Josef Anér, senare framgångsrik affärsman. Gunvor själv var utbildad lärare. Barnen Kerstin och Sven blev välkända journalister och författare. Sina dikter skrev Gunvor Anér  på ett gränsmål mellan jössehärska och sydvärmländska och hennes diktsamlingar har getts ut i nya upplagor gång på gång. Gunvor Anér har jämförts med Anna-Maria Lenngren och kallats "fru Lenngren, förklädd till värmländsk bondmora". 

Hon avled 1967.

 

Litteraturgenre: Diktning på mål.

 

Författarskap: "Gunvor Anér skrev på mål och hennes dikter är oftast livsbejakande, positiva antingen de handlar om barns eller gamla människors reflexioner över livet. Många av dikterna tar i en naiv ton upp religiösa motiv - en sorts värmländska målningar på rim, som i sin enkelhet förmedlar äkta känslor och upplevelser. Med en viss skepsis ser hon på den moderna lyrikens många gånger svårgenomträngliga uttryck och form." (Ur Värmland läser december 1983)

 

Utgivna böcker (endast första upplagan anges):

Värmlandsvers. Verbum förlag 1959

Ack Värmeland. Verbum förlag 1961

På kyrkbacken. Verbum förlag 1963

Tistel och lavendel. Visor. Lundquist 1964

Värmlandsvers. Tre samlingar dikt och prosa. Proprius förlag 1993

 

Medverkan i antologier:


Värmländska versmakare. 133 poeter i dikt och historik från Petrus Lagerlöf till Clara i Årjäng. Säffle-Tidningens förlag 1969

På mål. Värmländska dialektdikter i urval av Knut Warmland. NWT 1969, 1982, Wahlström & Widstrand 2000)

 

Sju linjer

 

Ack Varmelann

 

Ha I sett nô så svart som ett varmlanns-tjärn


bål i skogen når åskmôlna skömmer sola?


Dä bedrövlit te se. Dä ä kallt å dött.


Dä dä svarteste svarte som finns på jola.

 

Ha I sett nô så blankt som ett varmlanns-tjär

n
når dä govär å itnô som skömmer sola?


Dä gir solkatte-blixtring ôt alle hôll.


Dä den glaeste späjel som finns på jola.

 

Ha I sett nô som tjärne te ännres fort


ifrå svart å te gullfärg som likner sola?


- Å, tänk ätter. Vesst ser I dä likner ôss


som i Varmlann fått fäste å rot på jola..

 

Ur Ack Värmeland

 En linje

Grandôft

Ä en barnfödd som ja i en värmlandsskog,

da kan en vesst allri tå grandôft få nog.

Vesst lokter dä gôtt åttå hägg å syrener,

men grandôfta ä på nô vis som rener.


Vesst lokter dä gôtt ifrå björker å tall
-
ja tyr mä te grana i alle fall.

Vesst lokter di, blomstra i alle hager,

men dôfta ä slut på ett par tre dager.


I blåsvär å regnvär, i stôrm ifrå nol,

i vintermörker, i sommar å sol,

ja känner mä trygg unner höge graner. -

Dä gär mä gla att ja säkert aner



att granris ska kante min seste stig.

Den dôfta ä vesst inte sôrgelig,

den minner om barndom å skog å vänner,

så trygghet å gläje ä allt ja känner.

Ur Värmlandsvers

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Månadens dikt

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Verkstadsgatan 20
652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer