Lennart Bernesjö

                 Lennart Bernesjö. Foto Lena Sewall

Personligt:  Lennart Bernesjö var född den 23 oktober 1920 och växte upp i Göteborg. Han blev fil mag 1945 och fil lic i litteraturhistoria 1949 vid Stockholms högskola. År 1950 flyttade han till Arvika och var sedan bosatt där sedan med undantag för några år i slutet av 50-talet då han bodde i Karlstad. Under många år arbetade Bernesjö som lektor vid Solbergaskolan i Arvika. Han har även varit studierektor för vuxenundervisningen, haft studiecirklar i  Medborgarskolan, föreläst om litteratur vid Högskolan i Karlstad, recenserat skönlitteratur och teater för Arvika Nyheter från slutet av 60-talet fram till 2012, som lektör för AB Bibliotekstjänst producerat ca 3000 bokrecensioner samt skrivit flera böcker. Lennart Bernesjö gick bort 2013 i Arvika.

Litteraturgenre: Litteraturhistoria.

Författarskap:  Lennart Bernesjös första bok, en antologi över Stig Dagermans diktning, utkom1964. Sedan dess har han skrivit flera böcker om värmländska diktare samt en historik över Jösse kontrakt.
Nästan 92 år gammal, sommaren 2012,  Lennart Bernesjö med att skriva bokrecensioner åt Arvika Nyheter, något han började med i slutet av 1960-talet. Antalet bokanmälningar som han skrev under dessa drygt 40 år uppgår till fantastiska 3 000! Förutom i AN har han också bidragit med recensioner till Bibliotekstjänst. Hans bokanmälningar har speglat både samtidslitteraturen och de gamla klassikerna.
När Föreningen Värmlandslitteratur för tjugotalet år sedan beslöt att få till stånd en handbok över framstående värmlandsförfattare under 1900-talet – alltså inte om de redan så omskrivna klassikerna, Selma Lagerlöf m.fl., vände vi oss naturligtvis till just Lennart Bernesjö, författare till två böcker om värmländska författare: Värmländska diktarprofiler, 1972, och Värmländska diktarhem, 1968. (Senare, 1998, utgav han också en analys av Göran Tunströms författarskap, Göran Tunström berättar, men som CD-skiva). Lennart ställde sig genast positiv till uppdraget att skriva en bok om nutida värmlandsförfattare. 1991 kunde vi ge ut den och den var till vår fulla belåtenhet! Från Dahl till Berg hade vi döpt boken till med undertiteln 14 värmländska 1900-talsförfattare.  

Utgivna böcker: 

Ur Stig Dagermans diktning. Norstedts 1964

Värmländska diktarhem. NWT 1968 

Värmländska diktarporträtt. NWT 1972 

Gustaf Fröding. Ur en tidningsmans anteckningar (tillsammans med Reidar Nordenberg). Norma 1990

Från Dahl till Berg. Föreningen för Värmlandslitteratur 1991

Jösse kontrakt. Stiftshistoriska sällskapet 1995

Göran Tunström berättar. Studier i hans romankonst. Talbok 1999.


Medverkan i antologier:
Karlstads stiftsbok 1984/85 (Karlstads stift 1984)

Utmärkelser:

Arvikas kommuns kulturstipendium, 1991

Föreningen Värmlandslitteraturs stipendium ur Bengt Axelssons kulturfond, 1994.

Gustaf Fröding-medaljen 2001.
 

Sju linjer

 

Ett litterärt landskap

 

När jag kom som lärare till Arvika 1950, upptäckte jag snart att jag hamnat i ett verkligt litterärt landskap. Mitt sommarviste fick jag några kilometer från Brunskogs kyrka och Slorudsborg, där Fröding tidvis bodde hos sin syster Mathilda. På vägen passerade jag Årnäs, som Dan Andersson ofta besökte - hans hustru Olga, f.ö. syster till Gunnar Turesson, var därifrån. Fortsatte man vägen mot Mangskog, kom man till Tage Aurell, oförglömlig som författare och person, ständigt glad och gästfri. Ett stycke västerut från Arvika låg Graf, där Almqvist bodde ett par år som "idealiserad bonde" och försökte förena bondelivet med filosofiska och litterära arbeten tillsammans med några vänner och lärjungar. Inte heller till Mårbacka och Ransäter var vägen lång. De litterära traditionerna vårdades av hembygdsföreningarna, Frödingspel uppfördes, och hundraårsminnet av Almqvists död uppmärksammades. Detta väckte mitt intresse för sambandet mellan diktaren och hans landskap, och jag diskuterade ibland ämnet med Victor Svanberg, som under flera år var min sommargranne. Så småningom tog mina funderingar form i tre böcker: Värmländska diktarhem, Värmländska diktarporträtt och Från Dahl till Berg - den senare behandlar huvudsakligen nutida Värmlandsförfattare. F.n. är jag sysselsatt med en bok om Göran Tunströms författarskap. Det som är mest fascinerande, tycker jag, är att försöka följa själva skaparprocessen, se hur dikten växer fram, hur den gestaltskapande fantasin arbetar - i den mån, förstås, som detta är möjligt. Som recensent har jag bevakat den samtida värmländska litteraturen, som är rik och mångfacetterad. jag tror att Rolf Edberg har alldeles rätt när han säger: "Värmland är varken vackrare eller märkvärdigare än andra landskap men miljön och traditionen levandegjord genom dikten har gjort Värmland till något särskilt".

Lennart Bernesjö i Wermlandiana 1994


Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Månadens dikt

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Verkstadsgatan 20

652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer