Sju linjer

 

Claës Bratt

 

 

Personligt: Claës Bratt föddes 1844 i Södra Ny och växte upp på Brosäter i Bro socken. Han gick den militära banan. Från att 1864 blivit underlöjtnant vid Värmlands fältjägarregemente hade han en lång karriär fram till 1901 då han blev överste i armén. Som pensionär ägde han under några år fideikommisset Sjönnebol på Värmlandsnäs.

   Claës Bratt hade en mängd olika intressen. I ett minnesord betonas att han tog initiativ till att slöjdundervisning 1876 infördes vid Karlstads folkskolor, och senare vid alla seminarier. Han dog 1937 i Stockholm.

   Släkten Bratt har sitt ursprung i Brattfors men har på 1700- och 1800-talen haft sin spridning på Värmlandsnäs där släktmedlemmar ägde ett stort antal herrgårdar - men även i trakterna kring Nor och Alster. Släkten är omskriven i många olika sammanhang. 1952 kom boken Några anteckningar om släkten Bratt från Brattfors av Helmer Bratt och 1992 Bratt från

Brattfors - En släktkrönika av Christian Bratt.

 

Författarskap: Claës Bratts författarskap speglar flera av hans intressen - militaria, historia och jord- och slöjdfrågor. Ur värmlandslitterär synpunkt bör hans självbiografi Minnesbilder från en 92-årig levnad vara mest intressant. Den kom ut 1937, samma år som han avled. Boken innehåller bland annat en fängslande skildring av herrgårdslivet på Värmlandsnäs, se ett utdrag nedan.

 

Utgivna böcker:

Slaget vid Lappo. Stockholm 1976.

Från sista finska kriget. Stockholm 1877.

Hafva ringa öfvade och löst organiserade massor med hopp om framgång kunnat bjuda öfvade, ordnade krigshärar spetsen, eller äro militärisk öfning och uppfostran nödvändiga vilkor för andra än tillfälliga och betydelselösa framgångar i krig? Avhandling. Stockholm 1879.

Döbelns återtåg från Åland. Stockholm 1881.

Om folkskoleungdomens militäröfningar. Stockholm 1882.

Krigshistoriska berättelser. Stockholm: Kinberg 1883

Waterloo. En krigshistorisk studie. Karlstad 1886

Gustaf II Adolf som fältherre. Försök till karakteristik. Militärlitteraturföreningens förlag 1891.

Sandels i Savolaks. Stockholm 1891.

Militärvanor. Fria tankar om andan, kamratlifvet, disciplinen och öfningarna inom svenska armén. Särskildt vid det indelta infanteriet. Stockholm : Nordin & Josephson 1896

Militära spörsmål. Betraktelser och antydningar. Svenska riksdagen tillägnade.  Bonnier 1902

Egna hem på statens mark. Socialpolitiska betraktelser angående jordens nationalisering.  Uppsala : Appelberg 1904. (I vår tids lifsfrågor. 34,)

Jägarlif på 1860, 1870 och 1880-talen. Stockholm 1919.

Karl XII som härförare. Utdrag och anteckningar. Med en översiktskarta och fem stycken specialkartor. Gleerup 1931.

Slaget vid Lappo. Karl XII som härförare, Lund 1931

Napoleon. Fältherre och fredsvän. Norstedt 1936

Minnesbilder från en 92-årig levnad. Norstedt 1937

Kadettminnen av överste Claës Bratt. Redigerade och kommenterade av Esbjörn Larsson. Föreningen för svensk undervisningshistoria 2007. (Årsböcker i svensk undervisningshistoria.)

 

Översatt till: Norska

 

Skrivet om Claës Bratt:

Helmer Bratt. Claës Kristian August Bratt. En minnesteckning till 100-årsdagen av hans födelse. Västgöta Korrespondenten 1944.

 

En linje

 

Claes Bratts Minnesbilder från en 92-årig levnad ger en intressant skildring av herrgårdslivet på Värmlandsnäs för över 150 år sedan:

 

På herrgårdarna förfärdigades så gott som allt av egna arbetskrafter. Även herremännen och deras familjer buro på den tiden i vardagslag hemvävda, ofta också hemsydda kläder. Allt linne var hemvävt och hemsytt. Ljusen stöpte man själv och sitt öl bryggde man. Skodonen tillverkades av gårdsskomakaren. Möblerna, åtminstone de enklare, förfärdigades av gårdssnickaren (…).

Sällskapslivet i den typiska herrgårdstrakt som Värmlands-Näs utgjorde var livligt nog. De i allmänhet välsituerade familjerna umgingos ofta, men detta umgänge var i regel ytterligt enkelt.

Mången gång kom man till varandra helt oförberett. Den mat som serverades var såväl vid vardagarna som vid festligare tillfällen dock både god och riklig. Man hade gott om vilt och fisk, och på smör, ägg och grädde sparades det vid matlagningen sannerligen inte (…).

Vin förekom rätt sällan. När det serverades utgjordes det av röd bordeaux, sherry eller portvin. För övrigt hade man sitt utmärkta hembryggda öl, ofta så kallat ”hundraårigt”. Stora middagar voro sällsynta. Aftonbjudningar voro regel. Lika regelbundet förekom därvid att före supén – damerna bjödos te och bischoff, herrarna ett ā två glas punsch ”på bricka”.

 

 

Detta författarporträtt är sammanställt av Claes Åkerblom

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Verkstadsgatan 20
652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer

 

 

 

 

 

 Korrespondenten 1944.