Sju linjer

 

Arvid Ernvik

 

 

Personligt: Arvid Ernvik föddes 1900 i Visnum, men växte upp i Kristinehamn. Efter folkskollärarexamen i Karlstad fick han 1934 anställning i Älgå. Han var senare verksam i Storfors och avslutningsvis som läroverkslärare i Filipstad och Kristinehamn. Hans olika hembygder har satt spår i författarskapet. Författandet och forskandet gick som en röd tråd genom hans liv, och med tyngdpunkten på Värmlands natur, geografi och historia.

Arvid Ernvik dog 1987 i Kristinehamn.

Erland Rosell har tecknat ett minnesporträtt i Wermlandica (1987) och menar där att: ”Autodidakten Ernviks vetenskapliga framställningar av medeltida pilgrimsleder, hans pionjärarbeten om forna färdvägar i Värmland, gästgiverier och skjutshåll, om marknader, klostergods, laxfiske, fogdeborgar, kvarnar och vattensågar, liksom hans bruks-, bygde- och stadshistoria innehåller obestridligen omsorgsfullt dokumenterade fakta, utan vilka vi vore fattigare och landskapet endimensionellare.”

 

Författarskapet: Under åren i Älgå var Arvid Ernvik en av dem som gjorde uppteckningar för Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Det här är ett material som samlades i de två volymerna Folkminnen från Glaskogen I och II (1966, 1968). Redan 1951 hade han publicerat boken Glaskogen (med undertiteln Bygd, arbetsliv och folkkultur i Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader under 1800-talet), även den till stor del baserad på Ernviks uppteckningar och egna efterforskningar. 1961 kom Socknen vid Varnan om hans barndomsstad och dåvarande hembygd, Kristinehamn. Vid sidan om detta medverkade Ernvik med historiska artiklar i många olika sammanhang, inte minst i Nya Wermlands-Tidningen. Som pensionär fortsatte han bokutgivningen. Under hans senare levnadsår kom böckerna i rask takt. Kvarnar och vattensågar i Värmland (1982) var resultatet av en omfattande källforskning. Det samma gäller Värmländsk medeltid (1983). 1977 medverkade han med kommentarer i nyutgåvan av Erik Fernows värmlandsbeskrivning.

I ett tidigt författarskap dominerade diktningen. Han fick dikter publicerade i olika tidskrifter och 1948 kom diktcykeln Golgata  På senare år utkom ytterligare diktsamlingar. Från Vänern till Vintergatan (1985) blev den sista.

 

Utgivna böcker:

Golgata. diktcykel. Diakonistyrelsens bokförlag. Stockholm 1948

Glaskogen I-III – bygd, arbetsliv och folkkultur i Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader under 1800-talet, Uppsala 1951

Olof den helige och Eskoleia. Studier i Värmlands medeltidshistoria. Karlstad 1955

Socknen vid Kilsviken: Minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum, 1956

Kristinehamns historia III (1959)

Socknen vid Varnan. Kristinehamn 1961

Folkminnen från Glaskogen: sägen, tro och sed i västvärmländska skogsbygder, del I-II. Uppsala 1966.

Östvärmländska järnbruk: järnhantering och skogshushållning i Kristinehamnstrakten. Karlstad, 1968

Bäckhammars bruk: minnesskrift till brukets 100-årsjubileum. Karlstad, 1971

Att resa i Värmland I: vägarna under 1000 år. 1974

Att resa i Värmland II: gästgiveri och skjutshåll under 500 år. 1974

Murbräcka: dikter. Kristinehamn, 1976

Evi gläjja och andra marknader i Värmland. Uppsala, 1978

Delgivning: dikter. Kristinehamn, 1980

 

Författarporträtt sammanställt av Claes Åkerblom i april 2017

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Verkstadsgatan 20
652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer