Marit Kapla
 

Marit Kapla. Foto: Cato Lein

 

Personligt: Författaren och journalisten Marit Kapla är född 1970 och uppvuxen i Osebol. Sedan länge är hon bosatt i Göteborg. Marit Kapla har arbetat på Filmkrönikan i SVT och Nöjesguiden. 2007–2014 var hon konstnärlig ledare för Göteborgs Film Festival och var 2009 en av fem medlemmar i juryn för sektionen Un certain regard vid filmfestivalen i Cannes.

Hon debuterade 2019 med Osebol som belönats med bland annat Augustpriset, Borås Tidnings debutantpris och Publicistklubbens pris Guldpennan.

Osebol är översatt till engelska, norska, nederländska och spanska. Hennes andra bok Kärlek på svenska som hon själv kallar "en lyrisk dokumentär" kom 2022 och 2023 kom Jakten på det autentiska som hon varit redaktör för tillsammans med Staffan Julén.
 

Författarskap: Kapla publicerade 2019 Osebol, en bok på drygt 800 sidor med intervjuer av 42 vuxna invånare som bor i Osebol i norra Värmland, där hon själv föddes och växte upp. Hon genomförde sina intervjuer över en kopp kaffe i varje kök och skrev sedan ner intervjupersonens egna ord. I boken presenteras varje person med namn och ålder och får framföra sin berättelse i form av ett destillat av intervjun. Boken har klassats som såväl poesi som ett exempel på en klassisk intervju. De intervjuade personerna är i åldrarna 18 till 92 år.

Tidens gång med skogsarbete och flottning som försvunnit, fabriker, fritidsanläggningar och skolor som lagts ner speglas i berättelserna. Såväl inflyttare med bakgrund från andra länder, storstadsbor som sökt landsbygdens stillhet som invånare sedan flera generationer vittnar om relationers betydelse, glädje och vemod. Ungdomar ger uttryck för längtan efter att bo kvar som hindras av avstånden till skolorna och bristen på arbetstillfällen. Syftet med boken enligt författaren är inte politiskt utan snarare existentiellt att helt enkelt bevara ett dokument över en by och dess invånare.

2019 fick Marit Kapla Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium för boken Osebol med motiveringen:

I en värmländsk by i avfolkningsbygd, tillika sin egen hembygd, har författaren med stor känslighet och i koncentrerad form fångat poesi och livets vardagligheter ur människornas egna berättelser. Som läsare förflyttas man in i Osebols egen värld och för en stund blir denna by världens mittpunkt.

Samma år blev hon Region Värmlands litteraturstipendiat med motiveringen:

I boken Osebol framträder en koral av röster. De berättar om livet förr och nu i en avfolkningsbygd i norra Värmland. Allt känns äkta och okonstlat! Dessa vittnesmål har i varsam redigering blivit prosalyrik av ädlaste slag.
 

Marit Kapla.I Värmlandsmontern Bokmässan Göteb0rg 2019 Foto: Lena Sewall

Utgivna böcker:

Osebol. Teg Publishing 2019.

Kärlek på svenska. Teg Publishing 2022. Luleå.

Jakten på det autentiska (tillsammans med Staffan Julén). Teg publishing 2023.

Utmärkelser:

2019 – Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium för boken Osebol med

2019 – Region Värmlands litteraturstipendiat

2019 – Guldpennan av Publicistklubben

2019 – Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok för Osebol

2019 – Studieförbundet Vuxenskolans författarpris

2020 – Borås Tidnings debutantpris

Övrigt: 2024 satte Marit Kapla Värmland på Litteraturbankens värmländska litteraturkarta. Litteraturkartan.se är en digital plats för den som vill resa i den äldre litteraturens landskap. Som sjätte landskap i ordningen har nu Värmland tagit plats på den webbaserade Litteraturkartan, fullprickad av färgglada nålar, där varje nål leder till en berättelse om ett litterärt verk, en plats eller en författare. Och där man kan klicka sig fram i Frödingland och följa både Göran Tunström och Selma Lagerlöf i spåren.
Litteraturbanken är ett svenskt litteraturprojekt och namnet på en webbplats som kommit till stånd genom ett samarbete mellan Kungl. biblioteket, Kungl. Vitterhetsakademin, Språkbanken vid  Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vitterhetssamfundet.
Målsättningen är att Litteraturbanken skall tillgängliggöra hela det svenska skönlitterära arvet samt vittra arbeten inom humaniora. Den är dock inte tänkt att utgöra en lagringsplats för all svensk litteratur, endast utvalda verk. Litteraturprojektet antas ta många årtionden att genomföra.
Det är Litteraturbanken i samarbete med Region Värmland som ligger bakom den värmländska litteraturkartan som bidrar till att stärka ett redan starkt litterärt län.
Marit Kapla kontaktade själv Litteraturbanken och frågade om de ville att hon skulle gå i spåren av värmländska författare, berättar hon i en artikel av Lena Richardson i Nya Wermlands-Tidningen. Snart hade ett uppdrag formats och när den värmländska litteraturkartan presenterades hade hon skrivit 100 texter om äldre värmländsk litteratur, som man kan klicka fram på Litteraturkartan.se. Hon har utgått från verk och författare som finns i Litteraturbanken, men också från bland annat bokverket Värmländsk litteraturhistoria i två delar och Föreningen Värmlandslitteraturs hemsida.
Marit Kapla har gjort många upptäckter i det värmländska litterära landskapet under arbetets gång. Gustaf Schröder och Tage Aurell är två nya favoriter. Men inte bara värmländska författare finns med på kartan: Värmland har satt spår också i andra litterära giganters liv och verk. Som till exempel Carl Jonas Love Almqvist, Fredrika Bremer, Hjalmar Söderberg och Evert Taube.
Med sina texter som förbinder platser i Värmland med den äldre värmländska litteraturen vill Marit Kapla visa på sånt hon själv tycker är extra läsvärt, roligt, fascinerande och intressant, berättar hon på Region Värmlands hemsida. Hon hoppas att de ska fungera som inspiration för läsaren att själv bege sig djupare in i litteraturen och kunskapen om dess platser, människor och historia.
Den 6 februari 2024 presenterades den värmländska litteraturkartan på Gunnerudsgården i Östra Ämtervik. Styrelseledamöterna Berit Wester och Ulla Wentzel representerade Föreningen Värmlandslitteratur och gladde sig särskilt åt att Marit Kapla flera gånger under kvällen framhöll sin uppskattning av Föreningen Värmlandslitteratur och vilken nytta hon haft av föreningens digitala författarkatalog.

 

Författarporträtt sammanställt av Lena Sewall 2024. Källor: Wikipedia och Teg Publishings hemsida