Levin Rydén

 


Personligt. Levin Rydén var född 1878 i Långaryd. På 1890-talet studerade han vid Uppsala universitet, men han övergav studierna för en rad anställningar inom järnvägen. Tillsammans med hustrun Magda kom han 1910 till Karlstad där han blev stationsinspektor vid Östra station. 1911 flyttade paret Rydén in i den egna villan på Romstad, det hus som senare fick heta Villa Magdebo och som givit namn åt Magdebogatan. Här, vid Klarälvens strand, fick Levin Rydén utlopp för ett av sina stora intressen. På den 1800 kvadratmeter stora tomten anlade han Sveriges största samling av vilda växter.
Som stationsinspektor hade Rydén fria resor på järnvägen, något som han utnyttjade för sina färder kors och tvärs i Sverige. Det berättas hur han reste till ändstationerna där han till fots gav sig ut för att samla in växter. Hemma på Romstad byggde han upp stenpartier och en träskmark så att växterna skulle trivas. I artiklar beskriver han hur man bygger upp en trädgård. Artiklarna var givetvis skrivna på latin. 1918 lämnade familjen Karlstad. Rydén var verksam på olika platser, från 1922 som stationsinspektor i Åby i Vämanland. Nu anlade han en filialträdgård vid stationshuset i Åby. Han återvände till Karlstad och bodde vid Villa Magdebo till sin död 1953, de sista åren i en nybyggd villa.

Delar av Rydéns samlingar flyttades på 1930-talet till Mariebergsskogen. Tyvärr togs planteringarna bort. Den botaniska trädgården på Romstad skulle annars ha kunnat vara en Karlstads botaniska trädgård. Den märklige Levin Rydén och hans trädgård skildras i boken Botanisk trädgård på Romstad (2016) av Mats Ekholm och Kerstin Lindvall.


Litteraturgenre: Botanik, språkvetenskap, resehandböcker


Författarskapet: Levin Rydéns författarskap präglas av hans stora intressen i livet. Imponerande är katalogen över den egna trädgården, Hortus Magdeboensis. Den kom 1920-30 ut i fem volymer. Katalogen tar upp 568 växter. Förutom de latinska namnen anges ofta var Rydén funnit dem samt hur han fått dem att trivas i trädgårdsmiljö. Som språkintresserad järnvägare har Rydén även skrivit läroböcker för järnvägstjänstemän. Intressant, rentav rolig, är boken med titeln Språklig hjälpreda på resor (1906). Förordet beskriver syftet med boken: "Föreliggande arbete är afsedt att sätta trafikpersonal och utländska resande i stånd att i trafikfrågor meddela sig med varandra". Innehållsförteckningen visar på kapitel som Droskan, Passet, I cigarrboden och Utropsord. Alltsammans återges på svenska, tyska, franska och engelska.
 

Utgivna böcker (i urval):
Språklig hjälpreda på resor. Göteborg: Bolinders 1906
Lärobok i tyska språket för järnvägstjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar. Göteborg: Bolinders 1910
Fem utvalda trafikföredrag. Karlstad: Karlstads-Tidningen 1918
Hortus Magdeboensis. Index, historia brevis et quædam de arte horti subtilis struendi dicta. Volym 1-5, 1920-1930.
Lärobok i engelska språket för järnvägstjänstemän i linjetjänst. 1926
Handbok i tyska språket för utbildning av järnvägstjänstemän i linjetjänst. Åby: författaren 1927 (omarbetad och moderniserad)
Lärobok i engelska språket för järnvägsmän. Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1939 (3:e upplagan)


Författarporträtt sammanställt 2018 av Claes Åkerblom

 

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Verkstadsgatan 20
652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer