En bok om Värmland

Hänt  och noterat 2012

Egna och andras värmlandslitterära aktiviteter:

Boksläpp på Mårbacka 5 maj

Fotografera gärna värmlandslitterärt!

Laila Carlsson – årets debutantpristagare 23 april

Målande poet

Rapport från Värmlandsmontern 27–30 september

Region Värmlands litteraturstipendium 2012

Resa till Borgvik i vårsolens glans 12 maj

Selma Lagerlöfs-pris till Klas Östergren 11 augusti

Vackraste Värmlandsboken 2011 31 mars

Välbesökt Göran Tunström-firande 14 maj

Välbesökt Världsbokdag i Karlstad 23 april

Värmländska bokmässan 16–18 november

Årets värmlandsförfattare 2012

Årsmöte med diplomutdelning 31 mars

 

Årets värmlandsförfattare 2012

 

 

På affisch. Årets Värmlandsförfattare Peter Olausson blickade eftertänksamt ut över Värmlandsmontern från Region Värmlands utmärkta porträttaffisch.  Foto: Jörgen Renck.

 

Till årets Värmlandsförfattare 2012 utsågs på årets bokmässa i Göteborg Peter Olausson. Priset utdelades på Värmländska Bokmässan i Karlstad fredagen den 16 november. Juryn, som bestod av Birgitta Collvin, som representerade Värmlands Museum, Britt-Inger Fisk som representerade Länsbiblioteket och Föreningen Värmlandslitteraturs representant Bengt Åkerblom, gav följande motivering:

 

 Peter Olausson är en mycket mångsidig författare men framför allt en drivande kraft i arbetet med att bevara och tillgängliggöra det värmländska kulturarbetet, senast demonstrerat i arkivguiden Ljus över Värmland, där en kunnig arkivforskare med glädje och livslust öppnar dörrar till bortglömda rum.

 Vackraste Värmlandsboken 2011

 

Vackraste Värmlandsboken. Vinterblomster blev 2011 års Vackraste Värmlandsbok. Formgivaren Anita Stjernlöf-Lund visar stolt upp boken efter prisceremonin på Sverige-Amerika centret i Karlstad.

Föreningen Värmlandslitteratur har sedan 1980 tagit sig före att utse det gångna årets vackraste värmlandsbok.2012 föll valet av 2011 års Vackraste Värmlandsbok på Vinterblomster – nålbundna vantar från Dalby i Värmland (Algusta förlag). Boken är författad av Elisabeth Jacks Svantesson och formgiven av Anita Stjernlöf-Lund. Juryns motivering löd som följer:

 

Vackert anpassad layout som framhäver bokens innehåll. Drömmen om något vackert infrias både estetiskt och känslomässigt. De broderade vantarna följer en gammal tradition som här presenterats på ett modernt sätt. Bra balans mellan pappersutrymme, bild och text. En fröjd för ögat är bokmärkesbandet med text, som förstärker det gedigna hantverket. Att få äga ett par Dalbyvantar är det man önskar efter att ha sett denna "uppenbarelsebok".

 

Glada pristagare. Elisabeth Jacks Svantesson och Anita Stjernlöf-Lund.

Hedersomnämnande fick Ann Eriksson för boken  Christian Eriksson – bildhuggaren (Sigma förlag). Juryns motivering:

 

En utsökt konstbok med stark värmländsk utstrålning och förankring. Insidans pärmar och försättsblad utgörs av ett stycke skogsmark (från Taserud). Så handlar boken också om en känd värmlänning: skulptören, eller som han själv kallade sig, bildhuggaren Christian Eriksson. Två konstnärer har hållet i penna och kamera: Ann Eriksson och Kylle Årling. De är tillika barnbarn till Christian Eriksson. Med känsla och respekt har de närmat sig materialet. Texten balanserar fint till bilderna, som är vackert och omväxlande placerade på sidorna, ibland som utfallande på ett helt uppslag, ibland som enstaka hel sida, åter andra inplacerade i texten. Boken består i huvudsak av färgbilder, men innehåller också några svart/vita fotografier från Christian Erikssons livstid. Färgåtergivningen av konstverken är perfekt och papperskvalitén den yppersta. En bok att njuta av och helst äga.

    

  

Framför farfar Christians staty.  Hedersomnämnd blev boken Christian Eriksson - bildhuggare som formgivits av Ann Eriksson, som också tagit bokens foton samt med hjälp av kusinen Kylle Årling svarat för texten. De är båda barnbarn till skulptören Christian Eriksson och ses på bilden framför farfar Christians staty av Karl IX i Karlstad.

Hedersomnämnande fick också Anne-Marie Haakana för  Möte med finnskogar – skogfinska besöksmål i mellersta Skandinavien (Värmlands Museum). Juryns motivering:

 

Ett utmärkt exempel på hur estetik och god funktion i samverkan kan ge ett strålande resultat. Det behändiga formatet och de mjuka pärmarna gör boken lätt att ta med sig till de skogsfinska besöksmålen, som det rika bildmaterialet och de instruktiva kartorna lockar till. En karta i större format finns i en ficka på bakre pärmen och silkessnöre som bokmärke.

Omslagsbilden låter oss ana Finnskogens mystik och det mera sakliga innehållet är praktiskt presenterat med sina olika färger för olika bebyggelseområden. Att boken är ett samarbete med den norska finnbygden känns som ett extra plus. Vacker och praktisk!

 

   Juryn, som bestått av Marie Söhrman, Eva Fredriksson och Barbro Järliden, hade valt att för första gången tre dagar innan årsmötet avslöja sitt val  vid en presskonferens i Värmlandsrummet på Karlstads stadsbibliotek . Uppslutningen var mycket god från massmedias sida. Både TV och Radio Värmland hade infunnit sig liksom de stora värmlandsdrakarnas kulturredaktörer.

 

Välbesökt boksläpp. Uppslutningen var god när 2011 års vackraste Värmlandsbok presenterades i Karlstads stadsbiblioteks Värmlandsrum.

Tillstädes var också två av formgivarna, Anita Stjernlöf-Lund och Anne-Marie Haakana samt – inte minst – Elisabeth Jacks Svantesson, författare till den vinnande boken.

 

Hedersomnämnd. Tillsammans med juryns ordförande Marie Söhrman tittar Anne-Marie Haakana på sin hedersomnämnda bok Möte med finnskogar. I bakgrunden ses jurymedlemmen Barbro Järliden i engagerat samspråk med anita Stjernlöf-Lund.

 Årsmöte med diplomutdelning 31 mars

 

Ovanligt iskalla vindar blåste denna soliga marsdag, då föreningen den 31 mars skulle samlas till sitt 37:e årsmöte  sedan starten 1975.

 

 Årsmötesordförande. Matts Nilsson skötte med van hand årsmötesförhandlingarna med assistens av årsmötessekreteraren Bengt Åkerblom.

25 personer hade inställt sig till mötet, varav 22 var föreningsmedlemmar. Årsmötesförhandlingarna, som leddes med van hand av vice ordföranden Matts Nilsson, bjöd inte på några sensationer. Hela styrelsen blev omvald, d.v.s. alla som inte redan var valda till nästa år nämligen Anita Andersson, Anita Meyer-Lie, Birgitta Rosén, Lena Sewall, Rolf Zandén och Lars Österdahl. Omvalda för ytterligare två år blev Erik Dahlberg, Matts Nilsson och Eva Fredriksson. Ordföranden, Bengt Åkerblom, återvaldes för ännu ett år. Han tackade för det stora förtroendet men uppmanade valberedningen att till nästa år göra sitt yttersta för att få fram en splitter ny ordförande!

   Barbro Järliden, ledamot av valberedningen, hade avböjt omval och i hennes ställe valdes Anita Stjernlöf-Lund, vilket innebar att valberedningen kom att bestå av henne jämte Jan R. Ohlson och Lars-Martin Jansson, sammankallande, som båda omvaldes. Omval skedde också av revisorerna Lars Lingsell och Hans Olsson och revisorssuppleanten Elisabet Blomqvist.

   Medlemsavgiften förblev oförändrad, 150 kr. Föreningens ekonom ansågs god och styrelsen erhöll ansvarsfrihet för sitt fögderi. Föreningens ordförande redogjorde för de viktigaste punkterna i verksamhetsberättelsen och för föreningens verksamhetsplan för året, som enligt ordföranden dock kunde undergå förändringar beroende på om och hur lokalfrågan löses för föreningen. Årsmötet var enigt om att föreningen i första hand skulle försöka få stanna kvar i Bibliotekshuset, där föreningen haft sitt kansli under de första 37 åren av sin existens. Med tanke på den ömsesidiga nyttan för föreningen och Stadsbiblioteket talade allt för att det bästa vore att föreningen kunde få vara kvar i vägg i vägg med biblioteket.

   Förhandlingarna avslutades med att ordföranden Matts Nilsson särskilt tackade ett antal medlemmar, som i det tysta lagt ner mycket arbete för föreningen: Erik Dahlberg med sambo Birgitta Viking, som många gånger under årens lopp fått gripa in och se till att vår dator fungerat och som hållit medlemsregistret aktuellt och likaså lagerlistan aktuell. Lena Sewall, som lagt ner ett hängivet arbete på att alltid hålla hemsidan aktuell och estetiskt tilltalande. Marie Söhrman, som nu i åtskilliga år innehaft det viktiga uppdraget som ordförande i juryn för utseende av vackraste värmlandsboken och försett föreningen med goda fotografier. Barbro Järliden, hedersledamot, och lika flitig som skicklig föredragshållare. Irma Holmström, som tillsammans med ordföranden sedan flera år tillbaka haft hand om utskicket av Wermlandiana. Anna Wennerlund Cruickshank, Ingrid Nordwall, Svetlana Lundh, Birgitta Rosén, Eva Fredriksson, Lillan Augustsson och Anita Meyer-Lie, som alla brukar bemanna föreningens bokbord i Värmlandsmontern, Monica Gustafsson, som i många år nu varit vår kassör och inte lämnat någon möda osparad för att få våra räkenskaper i ordning, Anita Andersson, som i egenskap av ordförande i Värmländska Författarsällskapet är en viktig medarbetare och ledamot av flera juryer, Viola Karlsson, vår mästerbagare, som så ofta försett oss med tårtor och kakor vid festliga tillfällen, Jörgen Renck, som för en närmast symbolisk penning, lagt och lägger ned ett omsorgsfullt arbete på att göra Wermlandiana till en vacker tidskrift. Några alltså nämnda men ingen glömd! Allra sist gav mötet ordföranden i uppdrag att skicka en hälsning till Anita Andersson och önska henne god bättring.

Efter en fikapaus samlades årsmötesdeltagarna  igen för utdelning av diplomet till 2011 års bästa bokformgivare. Mer om detta längre ner.

Som sista punkt på årsmötesprogrammet stod ett föredrag av fil.dr Peter Olausson om bildningens historia i Värmland. Peter utkom i höstas med en bok i ämnet, Ljus över Värmland, egentligen en fortsättning på den arkivguide han utkom med 1999, Vägar till värmländsk historia. Ordföranden hälsade Peter välkommen med att karaktärisera hans nya bok som världens mest underhållande bibliografi. Den berättande framställningen interfolieras hela tiden med referenser till böcker eller arkivalier, som han hämtat sitt vetande ifrån. Hans mycket underhållande kåseri om framför allt skolväsendets framväxt i Värmland åtföljdes av en frågestund som vittnade om att det väckt åhörarnas intresse.

   Allra sist kunde årsmötesdeltagarna bese Sverige Amerika Centrets senast utställning, Guld, som centrets chef, Erik Gustavson, informerat om i samband med fikapausen. En trevlig utställning om guldrushen för över 100 år sedan till Klondyke och Nome, om än i första hand riktad till yngre besökare, skolungdom närmast.

   Till sist tackade ordföranden alla som dragit sitt strå till stacken och mer ändå för att göra årsmöte givande och trivsamt – men hur det ska gå för Föreningen Värmlandslitteratur fortsättningsvis, utkastad kantänka från Bibliotekshuset, det närmaste paradiset en bokvän kan komma, det står skrivet i det blå.

 

Välbesökt Världsbokdag i Karlstad 23 april

 

Världsbokdagen firades i år som så många gånger förr den 23 april på Karlstads stadsbibliotek. På senare år har besökarna varit rätt fåtaliga på den stora Dagen men i år kunde vi notera ett trendbrott. Under de drygt fyra timmar firandet varade växlade antalet besökare mellan 20 och 40 – tillräckligt många för att författarna skulle känna sig välkomna till Bibliotekstorget, beläget mellan Inger Sitters monumentalverk och låneexpeditionen, och besökarna inte behöva känna sig som öar i Vänern.   

     Tio var författarna som framträdde under dagen, nämligen

Pirkko Ahlin: Tre generationers poesiböcker; Gun Berger: Alla har en berättelse; Alf E. Bjöberg: Om humorns betydelse; Maria Heilinger-Shálan: Reflektioner och kåserier; Tim Sterner: Bryta mörkret som ett bröd; Rune Blidh: Dikt och sång; Elisabet Härenstam: Den som hade en vers i fickan…; Gunnar Odhner: Självbiografiskt 60-talet; Torleif Styffe: Dikter och kåserier; Marcus Grahn: Att ha läsaren som låtsaskompis. Som sista programpunkt stod utdelandet av Föreningen Värmlandslitteraturs värmländska debutantpris, som i år utdelades för fjärde gången. Ismael Ataria, Kristina Sundström, Ninni Schulman heter de tidigare pristagarna – i år var det Laila Carlsson, som fick .utmärkelsen (+ diplom och 10 000 kr) för romanen Dit där citrusträden blommar. Den omfångsrika berättelsen om kvinnan, som tror sig vara drottning Kristina, hade fängslat juryn, bestående av Olof Andersson, Lillan Augustsson, Berit Wester och Bengt Åkerblom. Juryn var helt enig om att detta var 2011 års bästa bokdebut. Laila berättade att hon gett ut boken på egen hand och att av upplagan på 300 ex. hade hon bara 20 ex. kvar, vilket är ett anmärkningsvärt gott resultat med tanke på att debuterande värmlandsförfattare inom den skönlitterära genren sällan säljer mer än bara enstaka exemplar – åtminstone på bokmässorna. För närvarande är hon i färd med två nya böcker, fast den ena tror hon är för personlig för att ge ut.

    Till sist ett stort tack till Värmlands Författarsällskap som tillsammans med Karlstads stadsbibliotek arrangerade denna hellyckade dag i värmlandslitteraturens tecken. Särskilt ska nämnas Birgitta Leander och Jan R. Ohlsson från författarsällskapet och Annelie Bekkouche på stadsbiblioteket.

 

Laila Carlsson – årets debutantpristagare 23 april

 



Årets debutantpristagare. Laila Carlsson. Foto: VF/Linn Malmén.

Det var för fjärde gången som Föreningen Värmlandslitteratur på Världsbokdagen måndagen den 23 april delade ut sitt värmländska debutantpris på 10 000 kr till Laila Carlsson för romanen Dit där citrusträden blommar. Juryn bestod av Olof Andersson, Lillan Augustsson, Berit Wester och Bengt Åkerblom och deras motivering löd som följer:

 

Ett brett upplagt debutprojekt, där många trådar läggs ut i en omfattande roman, som i sig bär

fröet till flera romaner.

Med en läsvänlig och driven berättarteknik skapar författaren nyfikenhet och läslust hos läsaren.

Bokens centrum är behandlingshemmet Fridhem där Kristina vårdas för en psykos. Hon lever i den drottning Kristinas värld med målet att efter sin tronavsägelse nå den eviga staden där citrusträden blommar. Utifrån Kristina och Fridhem, bokens epicentrum, berättas historien där vi möter förutom Kristina, dottern Irma, psykiatern Wolfgang och ett stort antal personer, som efterhand växer fram med vältecknade porträtt. Mänskliga relationer, på arbetet och fritiden, mejslar fram intressanta tankar, som så ofta i mänskliga möten. Boken handlar i mycket om sorg och saknad men också kärlek och är hoppfull i insikten om att det finns ljuspunkter, som man med förståelse och god vilja kan nå. Vi kan alla med rätt vilja och inställning visa att det är möjligt att nå dit där citrusträden blommar. Boken pekar framåt. Inte kanske på en direkt fortsättning av förstlingsverket men på flera böcker av en påfallande skicklig romanförfattare!

 

Det kan tilläggas att årets debutantpristagare inte ännu lever på sitt författarskap . Laila Carlsson arbetar på radion och är redaktör för P4 Kultur. Mer om henne står att läsa på Radio Värmlands hemsida och på kultursidorna i dagens (24 april) NWT och VF, där hon är extra mycket uppmärksammad för sitt pris.

 

Säkert hade ett 50-tal personer kommit till ”boksläppet” på Café Mårbacka. Vi välkomnades av Anette Rhudin, ordförande i Mårbackastiftelsen och östemting tillika, f.d. hallänning. Hon hälsade varmt Bengt Olson välkommen liksom skådespelaren Björn Söderbäck, Ning Wang, Handelskammaren Värmland och Elisabeth Lagerlöf m.fl.

Boksläpp på Mårbacka. Anette Rhudin i samspråk med Bengt Olson. Foto: Bengt Åkerblom.

Björn Söderbäck, känd från Västanå teater, höjde temperaturen på kaféet betydligt genom att i ord och med många gester framföra Nils Holgersson

i dramatiserad form på 20 minuter. En uppvisning i den högre skolan!

   Ning Wang, som sköter Värmlands ekonomiska förbindelser med Kina, tog vid därefter och berättade att det var just på grund av Nils Holgersson hon hade hamnat i Värmland av alla platser i världen. Redan som sexåring hade hon sett en japansk filmversion av boken och fängslats av den. Någon i byn hade monterat upp sin TV i ett fönster för att så många av barnen i byn som möjligt skulle kunna se den. Mycket senare i livet hade hon läst boken på kinesiska.

   Bengt Olson, just uppstigen från sjukbädden (influensa) och kommer direkt från Paris, berättade om det årslånga arbetet med scenografin till operan. Det hade varit en kraftansträngning intygade han – mycket av arbetet var alldeles nytt för honom. Men samarbetet med regissören Alf Kjellin hade gått ”otroligt bra”! Han var nöjd med boken,, fast han knappt haft tillfälle att granska resultatet av hans och förlagets mödor. Nils Holgersson ansåg han vara ”kronan av svensk litteratur”. Selma Lagerlöf menade  han var en föregångar på miljöområdet. (Läs exempelvis kapitlet Torkan i GBS!). Och han prisade boken för att den har ett lyckligt slut. Det saknar han som oftast hos nutidens romaner.

   Så återstod för oss i publiken att inta förfriskningar i Selma Lagerlöfs vackra men ack så avlånga bibliotek – och köpa ett ex. eller fler av boken med dedikation av konstnären själv. Priset belöpte sig på 320 kr. Den kan förstås köpas fortsättningsvis i Mårbackaaffären hela sommaren lång – och förmodligen också kommande somrar!

   Ett ovanligt roligt och givande ”boksläpp”, men så gällde det också en verklig klassiker, i en ovanligt påkostad utgåva!

   Det måste nämnas att Bengt Olson berättade att han frågade taxichauffören han åkte med till flygfältet i Paris om han kände till Nils Holgersson. Det visade sig till hans förvåning, att chauffören var mycket väl bekant med boken, men det gäller säkert inte alla Paris taxiförare!

Boksläpp på Mårbacka 5 maj

 

Boksläpp på Mårbacka. Ning Wang kom till Sverige på grund av Nils Holgersson berättar hon för Bengt Olson, som illustrerat Mårbackaförlagets påkostade utgåva av Nils Holgersson.

Den 5 maj var det ett celebert boksläpp på Mårbacka. Mårbackaförlaget, som bildades för något år sedan, "släppte" då sin påkostade utgåva av Nils Holgersson med illustrationer av i Paris bosatte värmlandsbördige konstnären och sommarvärmlänningen Bengt Olson.

Som Elisabeth Lagerlöf, sekreterare i Mårbackastiftelsen, förklarade vid ”boksläppet”, så vill förlaget ge ut böcker om Selma Lagerlöf och böcker av henne, som länge varit slut i handeln.

   Just det var fallet med Selma Lagerlöfs mest översatta bok, ”1900-talets första moderna lärobok”, som stiftelsen skrev i sin inbjudan. Dessutom vill man gärna ge ut nyutgåvor av Selma Lagerlöfs böcker. I fallet Nils Holgersson var båda villkoren uppfyllda. Föreliggande utgåva är nog den mest påkostade sedan jubileumsutgåvan – med Bertil Lybecks lysande teckningar – från 1931, som kan köpas på Bokbörsen för endast 380 kr! Mårbackaförlagets Nils Holgersson är i stort format och på nästan 300 sidor men det speciella med den är att den innehåller illustrationer i färg av de skisser och scenbilder Bengt Olson gjorde till operan Nilsson Holgersson, som uruppfördes på Musikteatern (numer Wermland opera) nyårsaftonen 1986. Boken innehåller dessa konstverk men dessutom några nya av Bengt Olson. Resultatet har blivit en stor konstupplevelse. Om det vittnar redan bokomslaget!

   Förutom dessa fantastiska illustrationer och Selma Lagerlöfs text innehåller boken dagboksanteckningar av Bengt Olson från arbetet med operan samt några texter av Selma Lagerlöfs hand om arbetet med boken. Bildtexterna är dessutom stundom av Bengt Olson. Boken har som undertitel: Ett bildäventyr med Bengt Olson, vilket känns relevant! Allra först hittar vi Harry Martinsons prolog till Selma Lagerlöfsjubileet 1958: Vildgåsresan.

Resa till Borgvik i vårsolens glans den 12 maj

 

Karolinergård. Föreningen Värmlandslitteraturs och Värmländsk kulturs resenärer myllrar kring den vackra gården Weckelsö, som  finns med i Gustav Vasas skattebok från 1543 men förmodligen är ännu äldre. Foto: Bengt Åkerblom.

Borgvik är alltid värt ett besök. Kanske särskilt nu då björkarna ännu är gulgröna och alar och lindar och ekar inte slagit ut ordentligt utan att naturen kring forsen, kvarnen och den romerskt vackra bruksruinen fortfarande är transparent, (som är alla politikers älsklingsord f.n. – men det är en annan historia!) och solen kan låta ljuset flöda över nejden.    

   Visserligen var det rätt mulet till en början lördagen den 12 maj, då Värmländsk Kultur och Föreningen Värmlandslitteratur ställde kosan mot denna oförlikneliga värmländska pärla, men så segrade ljust så småningom över molnen – blåsten fortsatte dock att vara ettrigt kall hela dagen. Bussen var fullsatt och fler skulle sluta upp vid första anhalten., som var ett okänt besöksmål för säkert nästan alla, en ”skattkammarudde” i Värmeln, några kilometer från Borgviks kyrkby.

   Efter några kilometers körning genom tät granskog på slingrig liten grusväg öppnade sig landskapet plötsligt och vi befann oss i Arkadien, ett värmländskt sådant, med gröna ängar och ädla lövträd samt en stor blommande häggbuske och på kullens topp ett rött hus i karolinsk stil och runt om – i alla fall på tre sidor – syntes Värmeln, vågigt grå. Egendomen, finns med i Gustav Vasas skattebok från 1543 men är förmodligen äldre.  

 

 

På plats. Weckelsös ägare Hans Karlander kunde berätta om Weckelsös historia.  Foto: Margareta Karlstam.  

Huset, som påminner om Västra Smedbyn, fast inte så stort och med enkelt sadeltak, ligger överst på kullen med både gamla och nya ekonomibyggnader omkring. Vad var detta som ingen (?) av oss hört ens talas om tidigare? Jo, lyckligtvis var ägaren, Hans Karlander , på plats och kunde berätta för oss om gårdens historia, som han behärskade väl. Han nämnde bl.a. att växtligheten på Weckelsö (så heter denna natursköna udde) var ovanligt sydlig och nämnde att udden låg i växtzon 2, men – menar undertecknad – det är inte så märkligt med tanke på att hela Värmlandsnäs ligger i samma zon. Å andra sidan är det ingen ordning på växtzonerna längre. De förflyttas en meter i timmen för närvarande!

   Hans Karlander  kunde inte svara på frågan vad namnet betyder – och ingen annan vet det säkert heller! I Ortnamnen i Värmlands län. Del 5, har namnet stavningen Väckelö men det har växlat väldeliga under årens gång sedan 1542. Ivar Lundahl i tidskriften Namn och Bygd 1955, s. 154, är inne på att det kan ha med ”böjd, krokig” att göra och med substantiven ”böjning, båge, krok”. Det var i alla fall vad man höll för mest troligt på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, när jag var i kontakt med dem.

   Efter besöket på Weckelsö samlades vi i Borgviks kyrka, som både exteriört och interiört är en av Värmlands vackraste. Enligt handboken är kyrkan ett av de mest kompletta bevarade exemplen på barockens kyrkobyggnader i Värmland. Den har en väl bevarad och för landskapet unik 1700-tals interiör med vackra takmålningar av Michael Carovsky från 1745. Enligt professor Hans-Olof Boström är den fina altartavlan sannolikt av Börje Löfman, mästaren bakom Mariestads domkyrkas minst sagt pampiga altaruppsats och predikstol. Kyrkan invigdes 1718 och bekostades till stor del av brukspatron Borgström och hans maka Catarina Juliana Ursing (eller Yrsing), som efter makens död styrde över bruket i väl 30 år! Om allt detta berättade Maud Forsberg på ett underhållande sätt. Synd bara att det skulle vara så kallt i kyrkan – kanske beroende på den inte används varje söndag?

   Efter god lunch på Kungskvarnen tog Magnus Ahlstrand, författare i Värmländsk Kulturs Borgviksnummer till artikeln Slaggstenshus – Borgviks kännemärke, med oss på en promenad i byn. Också han visade sig vara en mycket påläst guide och hans berättelse om hur Borgvik tack vare naturliga förutsättning kom att bli ett av Värmlands största järnbruk var fängslande att lyssna till.

   Sist på programmet stod Sliperiet, där en gång i början av föra seklet under en kort tid tillverkades mekanisk pappersmassa. Oscar Magnusson, musiker, kompositör och gitarrist i Sven-Ingvars, heter mannen som förvandlade denna övergivna fabriksbyggnad till ett omskrivet konstgalleri. Stora utrymmen av olika karaktär. Galleriet är både storslaget och mysigt och bjuder på nutida mästare från hela världen. I mörkret på vinden lyste glaskonstnären Kjell Engmans märkliga verk av glas, på nedre botten Joakim Johansson och Amanda Ooms för att nu inte tala om två världsberömda amerikanska naturfotografer. Den ene av dem (ursäkta min namnglömska!) kunde visa upp ett foto av en elefant, som var så mäktigt att det enda logiska hade varit att falla på knä inför den! På mellanvåningen fanns ett kafé med läckra små bakelser!

   Precis klockan 17 var vi åter i stan såsom utlovat i programmet. Färdledare hade Värmländsk kulturs överredaktör Britt-Marie Insulander varit, som med fast men omärklig hand fört oss runt i Borgviks sockens alla märkvärdigheter. En mycket lyckad resa – som vanligt!

Läsning om Borgvik

Denna rapport från en mycket givande resa är rätt kort men den som vill veta mer kan lämpligen läsa Värmländsk kultur nr 2 för i år. Där hittar man nästan allt om Borgvik, en stillsam gammal bruksby, som flutit på både järn och trä (för att alludera på ett känt uttryck!) men nu valt att flyta på kulturen! 150 personer bor där men ingen lanthandel finns!

   Undertecknad hade lovat att enligt gammal tradition berätta om litteratur med anknytning till platser efter vägen men därav blev intet, eftersom högtalaranläggningen i bussen inte fungerade. Låt mig därför avsluta med att nämna några böcker, som jag tänkt ta upp.

   Fredrik Carlssons Borgvik förr och nu, 1904, är den första sockenboken men ganska tunn och handlar mest om det kyrkliga livet, vilket inte är så konstigt med tanke på att författaren var komminister i församlingen.

   En präst är det också som skrivit den stora boken om Borgvik, nämligen Domar Skafte som var komminister där 1947–1957. Tydligen förälskade han sig i socknen, där Göran Tunströms far Hugo innehade samma befattning på 30-talet. På Borgviks kyrkogård ligger Skafte begraven under en sten med inskriften: Ne tu cede malis.

   Om järnbruket, åren 1840–1927 har Sven Hugo Borg, f.d. uddeholmsdirektör, givit ut en bok: Borgviks järnbruk. I förordet berättar han att på Värmlandsarkiv finns 1 490 volymer arkivmaterial om Borgvik. (”Bor” har förmodligen med bära att göra skriver en annan expert på orten, nämligen Sven Kullander. Vattenfallet i Borgvik tvingade manarna till att bära förbi. (Man jämföre med Borlänge!).

   Högst intressant är Kerstin Westerlunds Kvinnliga brukspatroner, 2004. Besynnerligt nog har det funnits många kvinnliga brukspatroner i den svenska brukshistorien. Om maken dog och barnen inte var myndiga, gick makten över bruket till änkan. Borgvik har haft en ovanligt kraftfull kvinnlig brukspatron (möjligen förebild för majorskan i Gösta Berlings saga) i Catarina Juliana Ysing, som i praktiken styrde över Borgviks bruk 1720–1751, Hon var populär, kallades Stormor i Borgvik.

Borgviksbröd:

 

Ljuvligt var att på Weckelsö inta medhavt kaffe och smörgåsar i den bitande kalla blåsten. Sällan har kaffe smakat bättre och smörgåsarna av undertecknads egen tillverkning prisades av mer än en resdeltagare och någon undrade t.o.m. om jag kunde avslöja receptet. Ja, mina recept är nästan alltid variationer på ett grundrecept, alla alltså ganska lika men aldrig exakt desamma. Så här kan det se ut:

 

Till 1 bröd:

50 gr jäst

några matskedar oliv- eller rapsolja (helst det senare, eftersom det är eller kan vara närproducerat)

en knapp matsked salt (osunt kanske men gott!)

en matsked honung eller sirap.

6-9 dl specialvetemjöl

ca 4 dl rågmjöl

 

Så här gör man: Rör samman jäst, olja, salt och honung och blanda ut med en halv liter vätska (vatten duger bra!). Tillsätt mjöl, 10 till högst 13 deciliter. Jag försöker att få med så mycket nyttigt mjöl som möjligt, i första hand alltså råg. Använder man specialvetemjöl, kan man blanda i rätt mycket råg, cirka 4 dl utan att brödet blir platt. Allt rörs sedan ihop och utsätts för 5 minuters elvispbehandling (som gör att brödet jäser bättre) och ställs sedan att jäsa i 30 minuter. Därefter häller man över degen i en långpanna, som bör vara klädd med ett bakplåtspapper. Grädda i 25 minuter i 200 graders mellanvärme och sedan i 5, 10 minuter på undervärme så att även undersidan blir ordentligt brun. Ibland kan brödet vara inne lite längre – ugnar skiljer sig åt. Efter 30, 35 minuter är det alltså dags att ta ut brödet, helst utan att bränna sig. Låt brödet svalna på ugnsgallret! Så får brödet kanske en knaprig skorpa.

 

Välbesökt Göran Tunström-firande 14 maj

Allt sedan Göran gick bort år 2000 har föreningen firat honom på hans födelsedag den 14 maj eller någon dag däromkring. De två senaste åren har vi haft firandet förlagt till Sunne i samarbete med Sunne bibliotek men i år valde vi att återigen arrangera det i Karlstad i samarbete med Stadsbiblioteket. Vi var lite ängsliga för att Göran Tunström-läsarna glömt bort oss under tiden men så var nu alls inte fallet. Precis 50 personer kom till bibliotekskvällen om Göran, varav 10 var män, alltså en klar minoritet som vanligt!

   Som föredragshållare hade vi inbjudit Anna Forssberg Malm, lektor vid Karlstads universitet och fil. dr på Aksel Sandemose samt hemmahörande nästan i Sunne, d.v.s. i Sörmark norr om Torsby. Hon hade satt en spännande rubrik på sin föreläsning: ”Hur byn bildar en författare. Förutsättningar och smärtpunkter i Göran Tunströms författarskap”.

   Anna visades sig vara en god föredragshållare, som genast väckte åhörarnas intresse. Hon förklarade att med ”byn” i rubriken avsåg hon gårdarna runt kyrkan, alltså Sunne ”city” öster om Sundet, som för Göran och hans lekkamrater var en främmande värld.

   Hon poängterade att han var framför allt historieberättare men också en utomordentlig poet och läste en dikt ur samlingen De andra, de till hälften synliga. Hon citerade också Lars Andersson, som i något sammanhang sagt ungefärligen så att Görans historier är större än någon annan svensk författares.

    Hon läste också – mycket bra för övrigt – ur Prästungen, som tydligen stod hennes hjärta nära. Till skillnad från många andra utvecklingsromaner slutar den i moll. Göran såg boken som några berättelser för radion och jag vill minnas att han först – innan boken kommit ut –  läste kapitel ur den i radions barnprogram –en njutningsfylld upplevelse! Jag vill också minnas att han vid ett framträdande här i maj 1976 fann det besynnerligt att den boken blivit så populär. Tydligen höll han den inte så högt då! Anna Forssberg Malm tog upp forskningen om Görans författarskap och menade att den inte tillräckligt beaktat Sunnes betydelse för hans diktning utan inriktat sig väl så mycket på mer spektakulära sidor.

   Efter föredraget blev det tillfälle till frågor och då visade det sig – föga överraskande – att det bland publiken fanns många med Sunne-anknytning och flera av dem hade känt Göran och mamma Rosa. På plats var bl.a. två syskon till Göran!

   Kort sagt, en lyckad Göran Tunström-kväll och Anna Forssberg Malm visade sig vara en trevlig bekantskap och väl inläst på Göran Tunströms författarskap.

 

Våra nya lokaler på Verkstadsgatan

 

I augusti 2012 flyttade föreningen in i nya lokaler på Verkstadsgatan 20 i Karlstad.  Vi har flyttat om  och snickrat nya bokhyllor och skåp. Och låtit rama in och satt upp affischer med värmlandslitterära motiv.  Tre små och långsmala rum är det med pentry i ett av dem och högt i taket i alla rummen.


Nöjd kanslichef. Bengt Åkerblom har fått det mycket trivsamt i sin arbetshörna.
Arbetsrummet ur andra vinklar. Till vänster hemsidesredaktörens arbetsvrå med äppelträd från Gunnarskog som skärmbild. Till höger föreningens flitige styrelseledamot Erik Dahlberg vid sin dator och bakom honom  Bengt Åkerblom.

Litteraturafton den 7 augusti

 

Sedan år 2000 anordnar vi tillsammans med Värmländska Författarsällskapet och Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris varje år en litteraturafton i Östra Ämterviks församlingshem under Kulturveckan i Sunne. Det brukar vara populära, välbesökta tillställningar och blev det också 2012.

 

Selma Lagerlöfs-pris till Klas Östergren 11 augusti

Vid Selmas skrivbord. Årets mottagare av Selma Lagerlöfs litteraturpris. Foto KM Idé.

Klas Östergren är årets mottagare av Selma Lagerlöfs litteraturpris. Han får priset för att hans "samlade författarskap visar överhuvudtaget på en litterär virtuos, en språklig dynamo, som rör sig lika elegant, ledigt och slumrande kraftfullt vare sig han skriver romaner, tv-manus eller kortprosa", som en del av motiveringen lyder.

   Selma Lagerlöfs litteraturpris delas ut som belöning till författare som verkar i Selma Lagerlöfs anda. Årets pris delas ut vid en ceremoni i Sunne den 11 augusti, och prissumman är på 100 000 kronor.

   Bland tidigare pristagare finns Per Olov Enquist, Kristina Lugn, Birgitta Stenberg, John Ajvide Lindqvist och Lars Gustafsson. Förra årets vinnare var Ellen Mattson.

 

Rapport från Värmlandsmontern 27–30 september

 

Ny bokhandelschef. Anna Wennerlund Cruickshank med medhjälparen Birgitta Rosén. Foto: Lena Sewall.

Eva Fredriksson rapporterar från Bokmässan i Göteborg den 27-30 september 2012:

Som vanligt medverkade Föreningen Värmlandslitteratur med sin Värmlandsbokhandel i Värmlandsmontern.

Årets bokmässa liknade inte de tidigare mässorna. Efter 23 år hade Bengt Åkerblom beslutat att minska ner sitt engagemang i Värmlandsmontern detta år och det kändes lite osäkert hur det skulle gå att under fyra hektiska dagar klara vår bokförsäljning och allt annat därikring utan hans lugna och kompetenta ledning. Till all lycka var det Bengt som hade skött införskaffandet av böcker och allt det tunga praktiska. Första dagen, torsdagen, hade vi honom på plats, men sedan fick vi klara oss själva.

Ny som chef i år för vår bokhandel var Anna Wennerlund Cruickshank, till vardags bibliotekarie i Skåre. Anna, tidigare värmlandsbibliotekarie på stadsbiblioteket i Karlstad , har under flera år jobbat vid bokbordet på bokmässan, så hon blev en utmärkt ersättare för Bengt. Praktisk, konstruktiv, pigg och energisk organiserade hon jobbet under fyra dagar, sprang som en tätting (om man kan säga så) mellan de olika förlagsmontrarna, övervakade försäljningen och hade alltid ett leende till alla dem som besökte vår monter. Anna har också verkat för att man fr.o.m. i år kan handla med kort i montern – en verkligt stor förbättring.

Bokmässerapportör. Eva Fredriksson. Foto: Lena Sewall.

Vi andra som jobbade var Lillan Augustsson, Svetlana Lund, Ingrid Nordvall, Birgitta Rosén och – delvis – nye värmlandsbibliotekarien Jimmy Jansson samt undertecknad Eva Fredriksson, alla utom Jimmy med tidigare erfarenhet av denna mycket speciella uppgift, som arbete i Värmlandsmontern innebär.

Monterkonstnär. Johannes Wessmark stod inte hela tiden vid sitt staffli utan berättade  också om sin bok i en programpunkt på Värmlandsmonterns scen. Foto: Lena Sewall.

Värmlandsmontern, en av de större (bortsett från bokförlagen) på mässan, hade i år Johannes Wessmark som monterkonstnär. Det var en mycket bra idé att hans staffli med en målning under arbete stod uppställt vid montern. Johannes själv i sin vita målarrock med penslar och färg lockade många passerande att stanna upp och beundra hans fotorealistiska måleri. Den vackra boken med titeln Johannes Wessmark, fotorealist (Votum) sålde vi i montern och många fick den signerad.

Två romaner, rykande färska – ja, den ena faktiskt inte officiellt släppt ännu – kunde vi visa upp. Båda författarna framträdde förstås också på scenen och drog stor publik. Erik Bengtsons Det låg en stad vid Clara Elf (Norlén & Slottner) är en faktabaserad roman om Karlstads historia efter branden och om den uppburne och allestädes engagerade Fritz Clarholm, som sköt sig på ett hotellrum i Säffle, sedan han avslöjats som förskingrare. Hans fall blev stort. Många kända karlstadsprofiler passerar revy i denna bok, som lär få många läsare.

Den andra romanen heter De levandes land, (Bonniers) författad av Lars Andersson. Den utspelar sig också vid ”Clara elf”, närmare bestämt i den lilla byn Hedås i Grava socken, där författaren har sina rötter. Boken är en fortsättning på den uppmärksammade och prisbelönta Ljus från ingenstans (2008). Tillsammans utgör de båda böckerna en fascinerande släkthistoria från 1600-talet och till nutid och de bär den gemensamma undertiteln Intill Storälven.

Storälven, ja - Nordens längsta vattendrag, så heter ett riktigt praktverk utgivet av Votum förlag och det är förstås Klarälven, som rinner upp i Härjedalen, tar en vända in i Norge som Trysilelva, passerar hela Värmland från norr till söder, byter namn till Göta älv och faller ut i Västerhavet vid Göteborg. På denna långa resa tas vi med av Jan-Olov Moberg och Mats Andréasson (text) samt Mikael Svensson (foto). Den vackra boken väckte berättigad uppmärksamhet.

Votum förlag i Skåre har inte bara praktverk i sin utgivning. En liten, vacker bok heter I min pappas himmel och presenterades på scenen av författarinnan Anna Wilén. Det är berättelsen om cancersjuke pappa Olles sista år i byn Ängebäck utanför Karlstad.

Glada bokhandelsmedhjälpare. Anna Wennerlund Cruickshank, Lillan Augustsson  och Svetlana Lund. Foto: Lena Sewall.

Värmlandsmonterns tidigare montergeneral under många år, Lena Sewall, har sedan förra mässan kommit ut med Mina godaste julrecept (Bild, text & form). På scenen berättade hon om barndomens jular i Arvika. Den vackra septemberdagen hindrade inte att många ville förse sig med hennes julrecept. Många recept är f.ö. användbara året om.

Så jag målar. Olle Österling och Barbro Järliden presenterade Frödingsällskapets nya årsbok. Foto: Lena Sewall.

Trogna i Värmlandsmontern sedan många år är paret Sven och Lillemor Erlander. Utgivning av Tages dagböcker har nu nått fram till 1963-64 och förlaget är Gidlunds.

Tages dagböcker. Sven och Lillemor Erlander berättade om Tage Erlanders dagböcker.

Det är verkligen en imponerande uppgift sonen Sven Erlander har tagit på sig! Många glada köpare av årets bok måttade med händerna för att visa att de redan hade alla tidigare delar i bokhyllan hemma.

Mesta kändisen. Margot Wallström och Bengt Ohlsson intervjuas av Ulf Nordström. Foto: Lena Sewall.

Mesta kändis i årets monter var utan konkurrens Margot Wallström. Boken, som helt enkelt heter Margot, (Brombergs) har hon gjort tillsammans med Bengt Ohlsson. Vi sålde slut på de exemplar vi hade, skaffade fler på förlaget, men till sist hade även Brombergs sålt slut, så många fick gå tomhänta från bokpresentationen, som leddes av Ulf Nordström, kulturchef på Region Värmland. Men många lyckliga köpare fick boken signerad av Margot själv. Dock skall sägas att inte ens Margot slog monterns tidigare publikrekord. Det sattes i förfjol av Lars Lerin och står sig nog ett bra tag än, åtminstone till dennes nästa bok! I år hade han ingen ny, men vi gjorde slut på en hel kartong med Det tysta köket, som kom ut redan 2004 på Heidruns. Alla hans vykort tog slut!

Årets Värmlandsförfattare Peter Olausson omgiven av från vänster Bengt Åkerblom och till höger västvärmländske författaren Knud Omö. Foto: Jörgen Renck.

De flesta som uppträdde på scenen hade en bok att presentera och sälja. Tyvärr har jag inte utrymme att nämna alla här, men det var en brokig och härlig blandning av stort och smått, roligt och allvarligt, som passerade på scenen från morgon till kväll i fyra intensiva dagar.

 
Fiskar med näthinnan. Karin Berndtsson Engström berättade om sin bok När jag fiskar med näthinnan blir jag sällan mätt, formgiven av sonen Magnus Engström, till vänster om Karin. Till höger om Karin sonen Leif Engström. Foto: Lena Sewall.

Man blir verkligen imponerad av den stora bokutgivningen i Värmland i alla upptänkliga ämnen och utföranden. Försäljningen uppgick till drygt 80 000, vilket är mer än ifjol. Rekordet är på drygt 90 000 och det hände ”Lerin-året” 2011, då vi sålde 50 ex. av hans självbiografi, En liten konstnär!

Tranströmerförläggare. Mars Dahlberg berättade och Arne Johnsson reciterade. Foto: Lena Sewall.

En vill jag dock nämna avslutningsvis och han hade ändå ingen bok! Det är NWT:s kulturredaktör Mats Dahlberg, som mycket underhållande och intressant berättade under rubriken ”När jag var Tomas Tranströmers förläggare”. Nog låter det som en skröna – men det är dagsens sanning att förlaget Promenad i Molkom år 1980 gav ut tre dikter av den blivande nobelpristagaren. Mats Dahlberg sekunderades av poeten Arne Johnsson som läste upp två av de berömda dikterna inför en andäktig publik.

Montergeneral. Anita Andersson konfererar med medhjälparen Henrik Thorsson. Foto: Lena Sewall.

Ingen bokmässa utan en montergeneral! Det har jag sparat till sist. Anita Andersson, ordförande i Värmländska författarsällskapet, har nu i många år med den äran basat för Värmlandsmontern. Med sin numera stora rutin, sitt glada humör och sitt välsmorda maskineri får hon allt att klaffa perfekt . Hon har förstås också sina trogna medarbetare, som b l.a. svarar för presentationer av de medverkande författarna. Flitigt i elden var framför allt. Henrik Thorsson, Mikael Johansson och Olof Andersson liksom också Jimmy Jansson, som stundom sålde böcker emellanåt.

Montersamtal. NWT:s Mats Dahlberg och Rolf Matthies har besökt Värmlandsmontern i många år. Här i samtal med monterchefen Anita Andersson. Foto: Lena Sewall.

Montermedhjälpare. Liselotte Sivertsen Carlson och Thomas Carlson. Foto: Lena Sewall.

Kokboksförfattare i montern. Inga-Britta Sundqvist berättade om nya upplagan av sin storsäljande vegetariska kokbok. Foto: Lena Sewall.

Vi, som på mässan representerar Föreningen Värmlandslitteratur, är glada att få samarbeta med Anita och tycker att Värmlandsbokhandeln är oumbärlig för att göra Värmlandsmontern till den succé den sedan länge är på bokmässan i Göteborg.

Välbesökt monter. Värmlandsmontern var som vanligt  välbesökt.

Klicka här för att läsa hela det spännande programmet i årets Värmlandsmonter.

 

Eva Fredriksson

Värmländska bokmässan 16–18 november

 

Möte i mässvimlet. Gamla vännerna Ewa Persson, Bengt Berg, Lars Lerin och David Liljemark möttes i mässvimlet.

Som vanligt var Föreningen Värmlandslitteratur en av utställarna på Värmländska bokmässan, 2012 med stor bokrea.
   Omkring 3 000 bokvänner  trängdes i bokvimlet  på Värmländska bokmääsan  Värmlands Museum i Karlstad den 16-18 november 2012. I vanlig ordning bjöd Värmländska Författarsällskapet med Anita Andersson i spetsen  på ett synnerligen rikt och omväxlande program! Nästan hundra bokbord stod dukade med ny och gammal värmlandslitteratur och ett 75-tal författare låg i startgroparna för att berätta om sina senaste böcker. Men allra först skulle bokmässan invigas och det gjorde Årets Värmlandsförfattare, alltså Peter Olausson, med en dikt –Peter är en överdängare på tillfällighetsvers! – som vi återger här nedan. Därefter hyllades årets mottagare av Region Värmlands litteraturstipendium, nämligen Valter Berg och samme Peter Olausson, vilka harangerades av landstingsrådet Catarina Segersten Larsson och därtill erhöll diplom och en postväxel på 25 000 kr förutom ståtliga blomsteruppsättningar. Motiveringarna löd sålunda:

 

Genom en både folkbildande och litterär insats har Peter Olausson visat vilka värden - och världar - som döljer sig i de lokala arkiven.

Genom sina verk har han delat med sig av fynden även till oss utanför den akademiska sfären, och han gör det med en skrivglädje och en lätthet som imponerar. För Peter Olausson är letandet i arkiven ett sökande efter människan och efter goda berättelser.

 

För det omfattande verket Svartrockarnas kamp. Striden om

Laggåsen och Casper vid Storsjön. Sakligt och med stor vederhäftighet berättar Valter Berg om en av de längsta och märkligaste rätts-processerna i Sveriges historia. Han ger oss därmed ett värdefullt bidrag till kännedomen om Nordvärmlands historia och dess människor och miljöer i forna tider.

 

Därefter utdelades det s.k. Magganpriset, som i år gick till journalisten Börge Nilsson för att han ”insiktsfulllt och återkommande tagit upp frågor om journalistikens och yttrandefrihetens villkor.” Han hade under året utkommit med en bok om Anna Politovskaja, den ryska journalisten som mördades 2006 för sin, för vissa misshagliga, journalistik. Ensam, alldeles ensam– hade han kallat boken, som han presenterade senare under mässan. Priset är instiftat av Ordfront Värmland, Värmlands journalistförening och Värmlands journalistdistrikt.

   På lördagen utdelades flera priser. NWT:s kulturpris 2012 gick till Joakim Johansson, mästare till en förbluffande konst i fotorealistisk stil Samma dag prisades också Årets Värmlänning korad av NWT, Värmlands Provinsbank och Wermländska sällskapet. Han visade sig heta Sture Emanuelsson, byggkonsult, entreprenör och FBK-ordförande samt – inte minst – mannen bakom flera stora byggprojekt i Karlstad som MittiCity och nya CCC.

  Givetvis medverkade Föreningen på mässan med ett eget bokbord, ja i år hade vi faktiskt tre bord. På det tredje dukade vi upp böcker ur vårt stora boklager, böcker som vi reade bort för 2, 5 och 10 kr ex-et! Och det uppskattade tydligen mässbesökaren. Uppskattningsvis sålde vi en sisådär tre, fyra banankartonger med böcker på det viset. Det gav inte massor med slantar men vårt överfyllda lager blev lite mindre och det var det som var huvudsaken.

   Och det var inga dåliga böcker vi sålde eller vad sägs om Kvarnar och vattensågar i Värmland, Tullnärer, gränsridare och smugglare, båda av Arvid Ernvik, eller Värmländsk medeltid i ortnamnsperspektiv av Erland Rosell eller Från Dahl till Berg, vår värmländska litteraturhistoria, av Lennart Bernesjö, för att ta några exempel.

   Av nya böcker sålde vi åtskilliga ex. av Krimineller av Aino Trosell och alla 10 ex. vi hade av Karlstad levers förnämliga beskrivning av husen runt Frödingsparken: Karlstad med kulturhistoriska ögon, del 2, flera ex. av Hans-Ololf Boströms Biskopsporträtten i Karlstads stift och av Lars Andersson synnerligen kritikerrosade roman De levandes land, andra och sista delen av hans mäktiga släktkrönika. Men som sagt, av Ernvik & CO sålde vi desto mer.

   Kanske dock inte 138 ex., som Anita Stjernlöf-Lund och Lena Sewall sålde av den senares bok från ifjol, Mina godaste julrecept. Kanske mässans mest sålda bok, fast ifjol avyttrades hela 300 ex. av densamma!

   Föreningen sålde alltså böcker mer än någonsin men i reda pengar gav det betydligt mindre än ifjol, då försäljningen uppgick till cirkus 15 000 kr. Vårt utbud var ändå varierat. Vi hade bl.a. försäkrat oss om några efterfrågade titlar, Helene Turstens och Aino Trosells senaste kriminalromaner och andra delen av Lars Anderssons släktkrönika, genom ett avtal med Akademiebokhandeln, som vi kan tacka montergeneralen för. Vi fick nämligen ”låna” ex. av böckerna och av förtjänsten kammade vi hem 30%. Stort tack till bokhandelns Malin Lödén för det!

  Vårt bokbord, som för ovanligheten skull alltså bestod av tre bord, var väl bemannat. Där stod i ett eller flera pass Matts Nilsson, Eva Fredriksson, Anita Meyer-Lie och Svetlana Lundh samt – praktiskt taget hela tiden – Erik Dahlberg och Mats Parner. Tillstädes var också ordföranden men han hade inte så mycket tid över för försäljning. Lena Sewall medverkade med sin kamera.

 

Stiftets årsbok. Per Berggrén och domprosten emeritus Harry Nyberg signerade och sålde stiftets årsbok om Karlstad domkyrka.   

Som vanligt medgav mig inte tiden att gå på så många författarframträdanden. Bland dem jag avlyssnade kan nämnas Ewa Persson, som berättade om sin bror Stig, Karin Berndtsson Engström, Staffan Meurling och Greta Randsborg Jenseg. Det må sägas att den förstnämnda var en lysande berättare – fast det är väl ingen nyhet – och mycket värmländsk inte bara språkligt! Karin Engström, bibliotekarie på Ingesund, som debuterade som lyriker i somras, gjorde också ett mycket gott framträdande, särskilt med tanke att hon hade fått sig tilldelad, stora Hörsalen, som är något överdimensionerad för en lyrikstund. Staffan Meurling, för värmlänningarna kanske mest känd som en sann järnvägsvän, måste prisas för de innerliga orden om den livslånga kärleken. Mässans bästa uppläsare (?) var dock norska Greta Randsborg-Jenseg, författare till boken Fabel Jakob, en moralitet för både barn och vuxna, men vi kunde också glädjas åt Enel Melbergs uppläsning ur sin självbiografiska roman Separator. De två sista böckerna är från Heidruns förlag, som i år utkommit med hela sju titlar.

   Mässgeneral var i vanlig ordning Anita Andersson, Värmländska Författarsällskapets ordförande, med bistånd av främst Värmlands Museums Birgitta Collvin. Arrangemanget var som alltid väl planerat och genomfört men några kritiska synpunkter har undertecknad ändå kunnat notera. Bland annat klagades över att arrangemang med förväntat liten publik förlas till Hörsalen och inte i Sinnet och vice versa. Få åhörare blir så väldigt få i Hörsalen! Ytterligare en sak, öppethållandet ända till kl. 18.00 på fredag kändes onödigt. Frågan är också om inte en återgång till två dagars bokmässa bör övervägas, lämpligen då lördag och söndag. I fjol inräknades nästan 3 800 besökare men i år 3 000.

   Den stora besöksdagen var i vanlig ordning lördagen medan söndagen var en besvikelse. Fredagen ganska men inte mycket välbesökt – som vanligt alltså! Detta oavsett var även årets Värmländsk Bokmässa en fest för alla värmländska litteraturvänner. Mässan, denna mötesplats för värmländska läsare, är kanske det största årliga kulturevenemanget i Värmland. Må det bestå och blomstra! 

dikt vid invigningen av 2012 års värmländska bokmässa

1.

Tegnér kunde inte komma

och Geijer är inte här

och Fröding blev visst full

och lite galen

men folk som skriver böcker

syns ändå här och där

-          de trängs på varje rad

här i lokalen

 

2.

För Värmland har sin mylla

för skaldekonst av klass

-          Ferlin är nu Bengt Berg

och Rune Blidh

Det myllrar utav liv

i vårt läns kulturparnass

och bokfloden är bred

och Strängsforsstrid

 

3.

En bok om Copiad

en volym om hormoslyr:

det skrivs om svamp

och Karlstads eld och lågor

På mässan finns det mesta

ifrån billig bok till dyr

av Värmlands nya

eller äldre skrivförmågor

4.

Lars Andersson, Zandén

Rune Sköllerhag och Juhl,

Erlander, David Liljemark

och Styffe

-          romanerna skrivs flitigt

i vartannat värmländskt skjul

och skön lyrik

i månget mindre kyffe

 

5.

Kultur är värd sin mässa

när det är höst och blött:

nu är det dags

att sluta prata smörja.

Tegnér och Selma Lagerlöf

-          det sägs att de har dött

men boken lever!

Låt nu spelet börja!

 

Peter Olausson

 

Region Värmlands litteraturstipendium 2012

 

Liksom förra året får också i år Årets Värmlandsförfattare Region Värmlands litteraturstipendium. Eller rättare sagt hälften av det.

Peter Olausson delar det förnämliga utmärkelsen med Valter Berg.

Priset delades ut på Värmländska bokmässan.

Juryn som bestått av Berit Wester, Mikael Johansson, Gunilla Klintebjörk

och Bengt Åkerblom  motiverar valen med följande ord:

 

Peter Olausson är författare och forskare. Han har en omfattande produktion bakom sig som författare och redaktör, bl.a. en doktorsavhandling. Han är – med ord lånade från folklivsforskaren Karin Öman – ”en motor i stora delar av dagens arbete med att bevara och tillgängliggöra värmländskt kulturarv”.

1999 utkom han med en arkivguide, Vägar till värmländsk historia. Verket vi nu vill belöna är en direkt fortsättning, Ljus över Värmland –en bildningshistoria. Han presenterar själv sin bok så här: ”Den här texten handlar om vad vi vet om undervisningens, skolgångens, utbildningens och folkbildningens utveckling i vårt landskap fram till nära nutid, och framför allt vilka källor i arkiv och bibliotek och på museer som finns att ösa ur för den som själv vill fördjupa sig i ämnet.” De värmländska arkiven och skolans framväxt i Värmland kan sägas vara vad boken främst behandlar. Det går också att kalla den världens (?) mest underhållande bibliografi men – märk väl – den refererar inte bara till tryckta verk utan också till arkiv och arkivsamlingar. Här blir det för första gången uppenbart för lekmannen vilken oerhörd rikedom på dokument där finns i våra arkiv om bl.a. skolans och bildningens historia i vår provins. Det är en allmänbildande och rolig läsning Peter Olausson bjuder oss på. Men framför allt är det förstås en nyttig bok, som ger oss tusentals hänvisningar till böcker och dokument om vår historia.

Andra hälften av stipendiet tillfaller Valter Berg för boken Svartrockarnas kamp. Striden om Laggåsen och Casper vid Storsjön.

 

Valter Berg är sedan snart trettio år tillbaka redaktör för halvårstidskriften Gustavabygden och den drivande kraften i Sällskapet Gustavaforskning, som bl.a. har utgivningen av Gustavabygden på sitt program men också givit ut flera böcker av just Valter Berg och andra författare med anknytning till Gustav Adolfs socken.

I nästan 300 år stod striden om Laggåsen, ett knappt 15 000 tunnland stort område av Gustav Adolfs socken. Främst stod kampen mellan församlingarna i norra Klarälvdalen. Någon gång på 1600-talet blev området lagt under Ekshärads prästgård men snart var processandet igång och först 1961 fastställde Kungl. Maj:t vilken socken som skulle få vad av avkastningen från Laggåsen. Den, eller kanske rättare sagt, de många rättsprocesserna gjorde att bygden blev riksbekant under 1900-talet – förmodligen rörde sig om en av de mest utdragna rättstvisterna i svensk historia. Valter Berg har lagt ner ett stort arbete på att i detalj skildra denna märkliga juridiska batalj. Samtidigt har han gett oss en utförlig skildring av människor och miljöer i norra Värmland i forna tider. ”Ett viktigt bidrag till kunskapen om livsbetingelserna för dem som hela sina liv var tvungna att leva på marginalen av ett uthärdligt liv” som en släktforskare, Åke Hörnqvist, skriver i VärmlandsAnor om boken.

 

Målande poet

Lars Lerin. Foto Lena Sewall.

Sommaren 2012 var Lars Lerin varit i hetluften mer än någonsin!

    Den 16  juni invigdes Lerinmuseet på Sandgrund i Karlstad. Ett mycket vackert och välbesökt museum, väl värt ett besök. Öppet hela året tisdag-söndag och med en särskild bokhandel där Lars böcker kan inhandlas. Lars var också en av de målande poeterna  i Rackstad-museets  sommarutställning, Poeter som målar, liksom värmländska författar- och konstnärskollegorna Kerstin Högstrand-Nilsson och Gunnar Svensson.

Söndagen den 29 juli sommarpratade också Lars Lerin i P1.

 Det var ett sommarprat med djup och svärta, hjärtknip och humor. Avgjort  sommarens hittills bästa sommarprat!  Går att lyssna på i efterhand! Klicka här!

Fotografera gärna värmlandslitterärt!

 

             Geijerstatyn i Uppsala. Foto: Eva Fredriksson.

Styrelseledamoten Eva Fredriksson fotograferade  i sommarens början för hemsidans räkning  skulptören John Börjesons berömda Geijerstaty i Uppsala, där den majestätiskt reser sig centralt i universitetsparken. Här fotograferad bakifrån av Eva Fredriksson med domkyrkans två torn i bakgrunden.

   Skulptören John Börjeson har avbildat Geijer så som han, enligt en samtida teckning, tedde sig när han stod i katedern.  Statyn kunde invigas en oktoberdag 1888, i en ännu gles park som helt dominerades av det nya universitetshuset.

Säkert söker föreningens medlemmar och hemsidesläsare då och då upp värmländska litterära miljöer. Passa då gärna på att fotografera och skicka bilderna till hemsidesredaktören lena.sewall@gmail.com.

 

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
V3erkstadsgatan 20
652 19 KARLSTAD

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer

Borgviksresenärer

 

Lyssnar. Föreningens ordförande Bengt Åkerblom och Gunnel Edén lyssnar intresserat när Hans Karlander berättar om Weckselsö. Foto: Margareta Karlstam

Boksläpp  på Mårbacka

En uppvisning i den högre skolan. Skådespelaren Björn Söderbäck läser ur Nils Holgersson. Foto: Bengt Äkerblom.

Världsbokdagen

i Karlstad

Rune Blidh. Foto: Bengt Åkerblom.

Elisabet Härenstam.
Foto: Bengt Åkerblom.E

Maria Heilinger-Shalan.
Foto: Bengt Åkerblom.

Tim Sterner. Foto: Bengt
Åkerblom.

Vackrast 2011

Vackrast. Vinterblomster av Elisabeth Svantesson Jacks, formgiven av Anita Stjernlöf-Lund, utsågs på FVL:s årsmöte till  Vackraste Värmlandsboken 2011 .

Hedersomnämnd. Christian Eriksson - bildhuggare , som författats och formgivits av Ann Eriksson som också tagit bokens foton, fick hedersomnämnande.

Också hedersomnämnd. Hedersomnämnd blev också Möte med finnskogar, som formgivits av Anne-Marie Haakana.

Jurymedlemmar

Sammankallande. Marie Söhrman var sammankallande i juryn för Vackraste Värmlandsboken 2011.

Jurymedlem. Eva Fredriksson.

Jurymedlem. Barbro Järliden.

Årsmötestalare

 

 

Ljus över Värmland. Peter Olausson berättade om bildningens historia och skolväsendets framväxt i Värmland på FVL:s årsmöte. 

I styrelsen

Omvald ordförande. Bengt Åkerblom omvaldes med acklamation till föreningens ordförande ännu ett år.

Ett år kvar. Anita Andersson.

Omvald. Erik Dahlberg.

I Värmlandsmontern

Samtal.  Maria "Vildhjärta" Westerberg samtalade med
årets värmlandsförfattare,
Foto: Bengt Åkerblom.

Två värmlandsförfattare. Lars Andersson i samspråk med David Liljemark. Foto: Lena Sewall.

Med Värmlandsanknytning.
Aino Trosell har starka band
med Värmland och  räknas som Värmlandsförfattare både i Värmlandsmontern och på Värmländska bokmässan.
Foto: Lena Sewall.

Trogen gäst. Deckarförfattaren Helene Tursten hör till de trogna gästerna i Värmlands-montern. Foto: Lena Sewall.

I min pappas himmel. Anna Wilén berättade om sin bok om sin cancersjuke pappa Olles sista år i byn Ängebäck utanför Karlstad. Foto: Lena Sewall.
 

Monterkonstnären. Johannes Wessmark. Foto: Bengt Åkerblom.

Flitig besökare. Karin Söder hälsar varje år på i Värmlandsmontern. 
Foto: Lena Sewall

Också trogen. En annan trogen besökare är Elisabet Härenstam, själv värmlandsförfattare. Foto: Lena Sewall.

På bokmässan

i Karlstad

Lars Andersson. Samtalade med  Sven Smedberg om senaste boken De levandes land.
Foto: Lena Sewall.

Sven Smedberg. Samtalade med Lars Andersson. Foto: Lena Sewall.

Erik Bengtson. Berättade om sin bok Det låg en stad vid Clara Elf.
Foto: Lena Sewall.

Stina Lundström. Såg sig omkring.Foto: Lena Sewall.

Herta Hedlund. Var jour i  Mårbackas bokbord.Foto: Lena Sewall.

David Liljemark & Bengt Berg. Möttes på mässgolvet. Foto: Lena Sewall.


 

Mats Dahlberg. NWT:s kulturchef är trogen mässbesökare.

 Foto: Lena Sewall.

 

 

Cecilia af Jochnick & Karin Lorenz. Minglade.Foto: Lena Sewall.

Ulrika Sortelius. Handlade åt Arvika sjukhusbibliotek av Sten Slottner.Foto: Lena Sewall.

Två systrar. Annicka Hafström Skogar och systern Ulrika Hafström tittade på Värmlandsarkivs bokutbud. Foto: Lena Sewall

Läsvärt  2012:

Om Tage Aurell:

Dahlberg, Mats. Alsing skriver bok om Aurell. NWT 12 05 08.

Dahlberg, Mats. En återkomst för författaren Aurell? NWT 12 05 12

Dahlberg, Mats. På spaning efter Aurell och en morgonpigg tupp. NWT 11 07 28

Om Bengt Berg:

Dahlberg Mats. Vänsterpartiets Berg stannar i riksdagen. NWT 12 05 22

Dahlberg Mats. Berg får rumänskt poetpris. NWT 12 05 18

Om Karin Berndtsson Engström:

Dahlberg Mats. Poeten som fiskar med näthinnan. NWT 12 05 16

Om Anne Marie Bjerg:

Eneljung, Åsa. Mårbackapriset
till dansk översättare.
NWT 12 04 13. Foto:Privat.

Om Laila Carlsson:

Bonnevier, Lena. Bästa författardebuten i fjol. VF 12 04 24

Dahlberg, Mats. Boken om Kristina prisbelönas. NWT 12 04 24

Laila är årets debutant. Radio Värmlands hemsida

Stefansson, Björn. Debut på egen hand. VF 11 07 05

Om Selma Lagerlöf:

Fernandoz drar på turné med Selma Lagerlöf. VF 12 04 15

Om Annette Rhudin:


Foto: Matts Nilsson
Nyberg Britta. Annette Rhudin vald till ny Mårbackaordförande. NWT 12 03 20

Klas Östergren:

Eneljung, Åsa. Klas Östergren får Selma Lagerlöfs litteraturpris. NWT 12 05 08

Övrigt:

Johansson, Marina. Värmländsk poesi i toner. NWT 12 02 29