En trivsam Residensafton

Hedersomnämnda böcker

Somrigt styrelsemöte

Traditionell somrig litteraturkväll

Vackraste Värmlandsboken 2021

Årets debutantpristagare Anna Kölén

Årets litteraturstipendiater 2022

Årets Wermlandiana

Årets Värmlandsförfattare Erik Bergqvist

Årsmötet
 

Vår nya ordförande

 

 

Årsmötet

Föreningens årsmöte ägde rum lördagen den 19 mars i Tingvallakyrkans café i Karlstad med årsmötesförhandlingar samt utdelning av diplom till formgivarna av årets vackraste Värmlandsböcker.
 Föreningens tre kockar Håkan Andersson, Jan Fredriksson och Peter Friessnegg svarade för gott fika i pausen mellan årsmöte och prisutdelningen
Solveig Nilsson Lindberg valdes till ny ordförande. Tidigare ordföranden Berit Wester stannar i styrelsen. Jonas Bergergård lämnade styrelsen och i hans ställe invaldes Ulla Walldén och Ulla Wentzel.

Vår blygsamma tidigare ordförande Berit som arbetat så hårt för vår förening ville inte avtackas. Men några tacksamma ord fick hon förstås i alla fall på årsmötet och ännu fler på det konstituerande mötet efteråt då vice ordföranden Gun Berger tackade Berit för allt hon gjort för Föreningen Värmlandslitteratur och överlämnade en gåva, ett bidrag till Ukrainahjälpen. En gåva som Berit varmt uppskattade!

Diplomen till den vackraste Värmlandsboken och den hedersomnämnda boken Skrädmjöl kunde inte delas ut på mötet utan kommer att sändas till formgivarna. Men Nova Wegerif som skrivit förordet i hedersomnämnda Ängsbacka kitchen stories och dessutom var en av bokens kockar tog på formgivaren Rabea Holzfurtners vägnar emot diplomet och berättade om bokens tillkomst och också om Ängsbacka.

 

Diplomutdelning. På bilden ses Nova Wegerif med hedersomnämnda Ängsbacka kitchen stories och Berit Wester med boken om Axel Törneman som utsetts till 2021 års vackraste Värmlandsbok.

 

Kaffepaus. Föreningens tre kockar. fr v Peter Friessnegg, Håkan Andersson och Jan Fredriksson svarade för kaffe och hembakat bröd i pausen mellan årsmöte och prisutdelning.

 

Vackraste Värmlandsboken 2021

 

 

Sedan 1979 utser Föreningen Värmlandslitteratur årligen föregående års vackraste Värmlandsbok. Två hederspris utdelas också. Priset är ett formgivarpris, som hittills alltid delats ut på föreningens årsmöte. 2022 är det fyrtiotredje gången Föreningen Värmlandslitteratur delar ut priset för Vackraste Värmlandsboken.

Till 2021 års vackraste värmlandsbok har Axel Törneman 1880–1925. Pionjär i brytningstid  utsetts. Anita Theorell har författat boken om Axel Törneman som formgivits av en av landets främsta bokformgivare Patric Leo och utkommit på Bokförlaget Stolpe. Bildredaktör har Bengt Wanselius varit.

"En bok med tyngd om en nytänkande men lite borrglömd Värmlandskonstnär", skriver Lena Richardsson i NWT.

 Juryns motivering lyder:
 

Omslaget med ett stort fotografi i sepia väcker nyfikenhet på detta praktverk. Vilka är det unga paret på bilden? Bokens omfattande text är satt i regelbundna spalter och bokens sidor har ett harmoniskt och luftigt uttryck. Verket är ovanligt rikt illustrerat med konstnärens målningar i färg och familjefoton som ibland upptar hela uppslag. Genomtänkt layout och papper av yppersta kvalitet bidrar till att vi utsett boken om konstnären Törneman till 2021 års vackraste värmlandsbok.

Hedersomnämnda böcker

 

De två hedersomnämnda böckerna har båda måltidstema.

Skrädmjöl. Det värmländska mjölet med text av Margareta Edsgård har formgivits av Johan Sjödelius och utkommit på Votum förlag, För foto samt bildredigering svarar Dan Nilsson. Juryns motivering lyder:

Vackra fotografiska bilder av människor, mat, rum och föremål, plus harmonisk fördelning av text och bilder över sidorna samt tydlig, konsekvent och läsvänlig text gör denna allsidiga berättelse om det värmländska skrädmjölet till en poetisk och samtidigt informativ upplevelse.

 

Ett hedersomnämnande går också till Ängsbacka kitchen stories författad och redigerad av Gunilla Jägeberg och  formgiven av Rabea Holzfurtner. För foto svarar Ken Buslay. Juryns motivering lyder:

Boken Ängsbacka kitchen stories bjuder in till kursgården Ängsbackas värld – fylld med yoga, meditation och vegetarisk mat. Vi får följa ett antal personer och deras upplevelser av gården, maten och dess råvaror, i både inspirerande text och vackra bilder. Formgivningen tar för sig på ett självklart sätt, med luftig och tydlig layout. Det är en bok att ha liggande framme, bläddra i många gånger och framför allt lockas till matlagning.

 

Värmlandsmontern i fara?

 

På årsmötet informerades årsmötesdeltagarna om de planer att eventuellt lägga ner eller pausa Värmlandsmontern på bokmässan i Göteborg som några av styrelseledamöterna fått kännedom om på sammanträden med tjänstemän i Region Värmland. Den nyvalda styrelsen fick då i uppgift att uttala sig mot Region Värmlands planer på att lägga ner Värmlandsmontern. Ordföranden Solveig Nilsson Lindberg skickade tisdagen den 22 mars nedanstående uttalande till mässgeneralen Ricky Andreis och den värmländska pressen;

Uttalande från Föreningen Värmlandslitteratur:
Lägg inte ner Värmlandsmontern på bokmässan
Årsmötet med Föreningen Värmlandslitteratur gav den nyvalda styrelsen i uppgift att uttala sig mot Region Värmlands planer på att lägga ner den populära Värmlandsmontern på Bokmässan i Göteborg.
1989 var första gången som Värmland hade en egen monter på Bok- och Biblioteksmässan. Då i regi av Landstinget och Länsstyrelsen i Värmland. Sedan dess har montern blivit något av en institution på mässan med sitt Löfbergskaffe och skrädmjölsdrömmar, sina författarframträdanden och sin marknadsföring och försäljning av nyutkomna böcker med värmlandsanknytning.
De senaste åren har Region Värmland ansvarat för montern medan ideella krafter från Föreningen Värmlandslitteratur har skött själva bokförsäljningen.
Montern har gjort nytta på många sätt. Den har stärkt varumärket Värmland, den har inspirerat till turistresor och den har skapat en mötesplats där värmlandsförfattarna kunnat möta sina läsare, även utombys sådana. Här har flera generationer av kända och mindre kända författare fått möjligt att berätta om sitt skrivande, en viktig scen inte minst för många nya skribenter. Här har utflyttade värmlänningar i Göteborgsområdet kunnat hålla fortsatt kontakt med den värmländska litteraturen. Även för många ditresta värmlänningar har montern blivit en plats dit man återvänt år efter år. Kaffet, bokpratet och försäljningen har gjort den till en uppskattad träffpunkt för litterärt intresserade från hela landet.
Frågan är om inte den PR Värmland fått på den årliga bokmässan gett en större utdelning än åtskillig annan betydligt mer kostnadskrävande turistsatsning eller marknadsföring.
Nu planerar Region Värmland att lägga ner den omtyckta montern. Föreningen Värmlandslitteraturs årsmöte beklagar djupt om detta skulle bli verklighet.

Uttalandet uppmärksammades med artiklar dagen därpå i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad och påföljande dag också i Arvika Nyheter.

"Så får det inte bli!", skriver Bo Landin i FaceBook.  "Jag hade nöjet att få föreläsa i montern när min förra bok Fotavtryck kom ut. Det gjorde stor nytta för mig och boken, och jag kunde framhålla hur klimatförändringarna också påverkar Värmland. På bokmässan i höst, nu när den blir öppen för publik igen, återkommer jag med en ny bok, den här gången om vattenfrågor; historia, nutid och framtid. Jag skriver om Vänern och Klarälven, framhåller forskning på Karlstads universitet. Jag har hela tiden sett fram emot att få berätta om detta i montern. Region Värmland, tänkt om! manar jag som Årets Värmlandsförfattare 2020.
 

 Årets debutantpristagare Anna Kölén
 

Anna Kölén. Foto: Stefan Tell.

Under Värmländska författarsällskapets författareftermiddag på stadsbiblioteket i Karlstad på Världsbokdagen den 23 april tilldelades Anna Kölén  Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris 10 000 kr för sin roman Ingen kommer att tro dig. En samtidsroman om en kvinna som tvingas möta det hon så länge försökt fly ifrån.

Juryns motivering lyder:

Med ett otroligt driv framåt och med en underliggande pyrande spänning är det svårt att släppa taget om boken. Delar från hela livet vävs samman såsom familj, dating, vänskap, kärlek, humor och att leva i småstad kontra storstad. Känslan och övertygelsen att det krävs mod för att våga uttrycka sin sanna historia och att man först därefter kan fatta sina egna beslut lever kvar när sista ordet är läst.

Anna Kölén är uppvuxen i Arvika och bor nu i Stockholm. Hon arbetar som dramaturg på Dramaten, översätter dramatik och gör med Ingen kommer att tro dig sin skönlitterära debut.

Det var ilskan hon kände efter metoo-debatten som födde romanskrivandet. I slutet av 2017 var hon en av de 18 kvinnor som i Matilda Gustavssons artikel i Dagens Nyheter anklagade Kulturprofilen för övergrepp. Hon vittnade även i den advokatutredning som Sara Danius och Svenska Akademien tillsatte där hon kunde berätta hur Kulturprofilen läckt namn på Nobelpristagare i förväg. Anna möttes av misstro från en del håll och såg samma sak hända andra.

Juryn har bestått av Daniel Skogman, styrelsemedlem i Föreningen Värmlandslitteratur samt bibliotekarierna Mirja Berggren och Ann Skagerling.

 

Somrigt styrelsemöte

 

Styrelsemöte i  Gunnarskog. Fr v längst fram Birgitta Rosén, Berit Wester, Gun Berger, Sven-Ove Svensson. På kortsidan Ulla Wentzel och t h Solveig Nilsson Lindberg, Claes Åkerblom och Stefan Nilsson. Längst t h Lena Sewall. Foto: Ulla Walldén.

Den 24 juli träffades alla i styrelsen utom Daniel Skogman hemma hos hemsidesredaktören Lena Sewall i hennes sommarhus i Ingersbyn i Gunnarskog. Vår kassaförvaltare Lars Lingsell kunde tyvärr inte heller vara med. Vädret var strålande och vägen fram och tillbaka var svindlande vacker, i synnerhet för de tre styrelsemedlemmar som från Torsby, Lysvik och Sunne via Gräsmark passerade sjöarna Kymmen, Treen, Bergsjön och Gunnern. Ulla Walldén fotograferade styrelsen och fick till och med helsidesredaktören, som vanligtvis inte låter sig avfotograferas, med på bilden.

Det blev som vanligt ett innehållsrikt möte. Bland annat avhandlades bokmässan i Göteborg samt författarkväll i Residenset och Värmlands bokfestival i november

Från mitten av september håller vi vårt kansli på Verkstadsgatan öppet onsdagar kl 11–14.

Medlemsregisteransvariga Birgitta Rosén kunde rapportera den glädjande nyheten att vi fått 31 nya medlemmar!

 

Traditionell somrig litteraturkväll

Äntligen kunde Föreningen Värmlandslitteratur den 1 augusti efter ett pandemiskt uppehåll på två år hålla sin traditionella författarkväll under Kulturveckan i Sunne i Församlingshemmet i Östra Ämtervik. Första gången kan ha varit 2001 men det kan också vara långt tidigare. Initiativtagare var hur som helst den i sommartid i Östra Ämtervik bosatte och där också uppväxte Bengt Åkerblom som under alla sina verksamma år i föreningen bakade allt bröd till smörgåsarna till litteraturkvällens sedvanliga kaffepaus.

Bengt som numera bor på vårdboendet Oskarslund kan inte längre deltaga i föreningens program, än mindre baka bröd, men tack vare honom har föreningen i åtminstone två decennier under kulturveckan inbjudit till sin traditionella litteraturkväll som alltid är lika trevlig med medverkande författare som framför allt har anknytning till Fryksdalen.

Bengts bröd var alltid lika gott och det var också årets bröd, surdegsbrödet Frykenstycke, som kom från Björkaholms Bakarstuga i Ransbysätter i Lysvik. Normalt är brödet runt men när bagaren Konstantin Messmer hörde att Föreningen Värmlandslitteratur skulle göra smörgåsar bakade han i stället avlånga limpor, berättar styrelseledamoten Berit Wester, vår förra ordförande, som var ansvarig för årets litteraturkväll. Det gjorde hon med den äran med bistånd av sina två döttrar och två barnbarn, nuvarande ordföranden Solveig Nilsson Lindberg samt styrelseledamöterna Birgitta Rosén och Stefan Nilsson.

Medverkande författare i år var Madelene Cicek med boken Kvinnan på isen och hennes nya bok för året Hemligheten, Robert Halvarsson, ordförande i Värmländska författarsällskapet som läste egna dikter, Karina Johansson med årets deckare Pastorsänkan, Rolf Nilsson med årets bok om Klara på Kvarntorp, Lena Sewall med Mina värmländska matrötter, Ulla Wentzel med sin nya bok HALLÅ! Min faster, Var är du? Dessutom var som vanligt Anita Andersson konferencier medan Bernt Andersson, också traditionellt, avslutade kvällen med sina skrönor. Dessutom förärade Berndt generöst alla medverkande var sitt exemplar av sin bok Tuppen gal tidigt på torsdag som kom 2004 på Bonniers förlag. En utomordentligt spännande och välskriven bok som framför allt utspelar sig i Litauen i andra världskrigets slutskede. Mycket aktuell i dessa dagar med de ryska angreppen mot Ukraina.

För musikalisk underhållning svarade Ulf Adolfsson med sitt dragspel.

Allt som allt en mycket givande kväll såväl för åhörare som för medverkande författare.

 

Lyckad bokmässa

Nöjda med sin monter. Monterchefen Ricky Andreis och Gun Berger, ansvarig för Värmlandsbokhandeln, har all anledning att vara nöjda med årets bokmässa i nya montern. Foto: Ulla Walldén

För trettioförsta gången och efter två års pandemiuppehåll var Värmlandsmontern i september åter tillbaka på bokmässan i Göteborg. I en monter, som visserligen var mindre i formatet än den senaste och flyttad ett snäpp längre ner i C-hallen men med ett förnämligt läge i passagen mellan C- och B-hallen, snett emot Klässbols monter som var kvar i sitt hörn av det ”gamla” Värmlandskvarteret.

Störst hittills och vackrast av alla montrar någonsin på bokmässan, inte bara av alla Värmlandsmontrar, var utan någon som helst tvekan den allra första Värmlandsmontern 1989, initierad av landstingets dåvarande kulturchef Kjell Arne Kamperin och designad av skulptören och scenografen Bo Jonzon. En skiss i trä av en gammal värmlandsgård med röda brädväggar med fönster med fåglar snidade i trä – ett konstverk och en konstinstallation rakt igenom.

Men årets monter, den sjunde i ordningen, var inte så dum den heller, faktiskt mycket lyckad. Helt öppen på tre av monterns sidor var det lätt för åhörare att slå sig mer och lyssna på program eller titta på alla värmlandslitterära böcker.

För som vanligt i alla år ända sedan det allra första året 1989 fanns det en Värmlandsbokhandel i Värmlandsmontern med en framträdande placering och med bättre möjligheter att exponera böcker än någonsin tidigare. Storsäljaren i Värmlandsbokhandeln var föga förvånande Lars Lerin med nya boken Kattjakten.

För planeringen och genomförandet av Värmlandsbokhandelns medverkan i Värmlandsmontern svarade vår ordförande Solveig Nilsson Lindberg, styrelseledamöterna Sven-Ove Svensson, Stefan Nilsson och Berit Wester med bokhandelschefen Gun Berger i spetsen för föreningens bokmässegrupp. Men flera andra styrelsemedlemmar åkte ner till mässan för att hjälpa till i Värmlandsbokhandeln.

Kaffe och skrädmjölsdrömmar serverades inte den här gången i Värmlandsmontern. Det var heller inte några värmländska prisutdelningar på mässan, utan tillkännagivandet av Årets Värmlandsförfattare och Region Värmlands litteraturstipendiater flyttas till bokfestivalen i Karlstad den 17–19 november.  Men monterchefen Ricky Andreis hade presterat ett fullspäckat scenprogram med många härliga möten mellan författare och publik. Bland de mer kända Marit Kapla, Bo Landin, Hanna Jedvik, Lina Bengtsdotter, Malin Biller, Bengt Berg, Lars Andersson och Jan Jörnmark. Medverkde gjorde också några elever från Molkoms folkhögskola som bland annat spelade scener ur Gustaf Frödings och Selma Lagerlöfs verk. Störst publik drog förstås Lars Lerin då omkring 130 åhörare skockades runt scenen. Programmet i Värmlandsmontern avslutades som brukligt söndag eftermiddag med poeten Bengt Berg och trubaduren Björn Sandborgh med skrönor, historier, poesi och musik.

Allt som allt var det en mycket lyckad återkomst till bokmässan i Göteborg för Värmlandsmontern som förhoppningsvis återkommer nästa år!

I Värmlandsbokhandeln, Fr v Ulla Walldén och t  h Gun Berger

Värmlandsmonterns historik

I sammanlagt 30 år har Värmland haft en Värmlandsmonter med en Värmlandsbokhandel på bokmässan i Göteborg! Hemsidesredaktören Lena Sewall har, ända sedan första värmlandsmonteråret 1989, besökt, ibland  medverkat och i 11 år, 1996–2006, ansvarat för montern.
Klicka här för att läsa hennes redogörelse för Värmlandslitteraturs och Värmlandsbokhandelns  öden och äventyr på Bokmässan i Göteborg.

En trivsam Residensafton

Sallie Lundh och Göran Bryntesson. Foto:Solveig Nilsson Lindberg,

Efter ett långt pandemiskt uppehåll kunde Föreningen Värmlandslitteratur torsdagen den 3 november äntligen åter inbjuda till en författarkväll i Residenset i Karlstad i samarbete med landshövding Georg Andrén.

Det var  dåvarande landshövdingen Kenneth Johansson som tog initiativ till författarkvällarna hösten 2012. Från och med våren 2013 har vi sedan dess haft en författarkväll varje vår och varje höst fram till pandemin, allt som allt 14 författarkvällar.

Torsdagens författarkväll Ung lyrik från Skattkärr och Jössehärsglädje med eftertanke med författarna Sallie Lundh och Göran Bryntesson som således var den femtonde i ordningen blev en intim och trivsam tillställning i Residensets vackra salong.

Kvällen inleddes av Sallie Lundh, en mycket ung poet, bosatt i Skattkärr, som redan hunnit ge ut två böcker. Hon läste tre långa dikter som hon översatt från engelska, det språk hon normalt skriver på. Mangskogsförfattaren och trubaduren Göran Bryntesson fortsatte med att berätta om sitt möte med sin blivande hustru 57 år tidigare på en dans i huset intill Residenset, Stadshotellet i Karlstad. Ett möte han också skildrat och tonsatt i en sång han framförde till ackompanjemang av sin gitarr. Sallie och Göran varvade sedan dikter och sånger. Självfallet avslutades kvällen sedan med en rad Elis-historier av Göran Bryntesson, som ju gett ut böckerna Elis i Taserud. 101 historier och Mer Elis. 99 historier.
Allt som allt en riktigt trivsam, trevlig och underhållande kväll.

Landshövding Georg Andrén tackar Sallie Lundh och Göran Bryntesson för en fin kväll. Foto: Solveig Nlsson Lindberg,

Årets bokfestival

Bakom föreningens bokbord.  Fr v Ulla Walldén, Ann Johansson och Gun Berger har ställt i ordning Föreningen Värmlandslitteraturs monter.

På årets bokfestival den 18–19 november 2022 hade Föreningen Värmlandslitteratur som vanligt ett långt bokbord med nyutkommen värmlandslitteratur men också med böcker av alla författare som framträdde  på festivalens olika scener. Som vanligt bistod föreningen festivalledningen med att förse de framträdande författarna med böcker till signeringarna. Gun Berger var ansvar
ig för föreningens bokbord och medverkan i bokfestivalen,
 

Årets Värmlandsförfattare Erik Bergqvist

 

Erik Bergqvist, fotograf Erik Hjerling

På Värmlands Bokfestivals första dag den 18 november utsågs poeten Erik Bergqvist till Årets Värmlandsförfattare med motiveringen:

 

Erik Bergqvist får utmärkelsen för en finstämd och lärd diktning, som med förtätade och poetiskt precisa formuleringar frammanar tydliga men samtidigt mångtydiga bilder.
 

Kultur- och bildningsnämndens ordförande Elisabeth Kihlström och Frida Närman, tillförordnad enhetschef för kulturavdelningen, höll i prisceremonin.

"Det räcker att förstå en rad eller ett ord

Man behöver inte förstå poesin i sin helhet. Man ska inte bli bekymrad om man inte förstår en dikt", säger Årets Värmlandsförfattare Erik Bergqvist på Region Värmlands hemsida.

"Det räcker med en rad, eller ett kanske ord, för att man ska få ut något av dikten. Ibland är dikterna bara språkligt vackra. Fröding rimmade och det finns en skönhet i många av hans dikter. Det har varit tacksamt att tonsätta dem".

Erik Bergqvist har skrivit så länge han minns. Han vet inte exakt när han började tänka att det kunde bli böcker av det eller att det kunde vara ett yrke men den första diktsamlingen Nedfrysningens konst kom ut 2000.

Förutom det egna skrivandet innehåller vardagen lektörs- och redaktörskap och uppläsningar. Kritikeruppdragen är inte lika många som tidigare.

Han hoppas kunna ägna mig mer helhjärtat åt sitt eget skrivande.

I januari 2023 kommer hans nästa bok ut. Den heter Refugier. Det är en tankebok, reflektionsprosa från dagboksanteckningar 2017-2020. Den sträcker sig fram till våren när pandemin började.

Region Värmlands pris Årets Värmlandsförfattare delas ut sedan 2003. Syftet med priset är att lyfta fram kvalificerade författarskap med anknytning till Värmland. De första pristagarna var Inger och Lasse Sandberg,

Författarskapet ska ha klar värmlandsanknytning och kan avse både fack- och skönlitteratur. En jury utser Årets Värmlandsförfattare. Från och med 2021 får Årets Värmlandsförfattare, förutom äran, även en prissumma på 30 000 kronor.

 

Årets litteraturstipendiater 2022

 

Årets Värmlandsförfattare och litteraturstipendiater på Nöjesfabrikens Stora scen. Från vänster Nina van den Brink, Gunnar Lidén, Karina Johansson,  Anita Stjernlöf- Lund, Erik Bergqvist och Nina Zetterqvist (som representerade sin far Olle Zetterqvist).  Kultur- och bildningsnämndens ordförande Elisabeth Kihlström (KD), längst till höger och Frida Närman, tillförordnad enhetschef, längst till vänster.Foto: Gun Berger.

Hela fem författare – Olle Zetterqvist, Nina vad den Brink, Karina Johansson, Gunnar Lidén och Anita Stjernlöf Lund – fick ta emot Region Värmlands litteraturstipendium på bokmässan och få 15 000 kr var.

 

Nina van den Brink för boken Jag har torkat nog många golv. En biografi om Maja Ekelöf med motiveringen:

En välskriven biografi som skildrar Maja
Ekelöfs liv och bakgrund, följer hennes sensationella författardebut, samt
fångar den tidsanda som Ekelöf präglades av och själv kom att prägla. Ett rikt
porträtt av en ensamstående fembarnsmor tillika engagerad världsmedborgare.

Karina Johansson för boken Pastorsänkan med motiveringen:

En underhållande mysdeckare från den värmländska myllan – Sunne med omnejd. Vintagekyrkan med Dannes bilverkstad för gamla amerikanare och Sandras butik Retrorummet är historiens nav.

Gunnar Lidén för boken Jaga katt med Sally och Kajsa med motiveringen:

Det är framför allt Gunnar Lidéns färgval och säkra teckning av familjens två airedaleterriers liv och leverne som förtjänar Region Värmlands litteraturstipendium. I boken Jaga katt med Sally och Kajsa har han fångat hundarnas rörelsemönster och minspel på ett suveränt sätt. Därtill kommer den humoristiska texten '

 

Anita Stjernlöf Lund för boken Varför finns det så många granhäckar i Rud? med motiveringen:

Från omslagets taktila grankvist till bokens
omfångsrika innehåll får vi följa granen i alla dess skepnader, från sin plats i skogen till belyst och pyntat julträd. Vi får möta granen i litteraturen,
bildkonsten och musiken. Sist men inte minst får vi svaret på Varför finns det så många granhäckar i Rud?

Olle Zetterqvist för boken Hemma i Värmland med motiveringen:

Anspråkslöst och charmfullt delar konstnären
Olle Zetterqvist med sig av minnen från ett långt liv i konst - och
musikkretsar i Värmland. Hans bok Hemma i Värmland bjuder generöst på bilder
från uppväxten i Arvika och Karlstad tillsammans med brodern Jörgen och visar
också på hans utveckling som konstnär, fiolmakare och musiker. Det blir
finstämt och vackert när Olle Zetterqvist berättar i ord och bild.

Nya författarporträtt

På Föreningen Värmlandslitteraturs hemsida och författarkatalog är 2022 flera nya författarporträtt utlagda. Bland andra har Rolf Edberg äntligen fått sitt porträtt medan andra  författarporträtt grundligt uppdaterats.

Rolf Edberg 1984. Foto: Privat. Bo Landin. Foto: Marianne Landin.

Rolf Edberg, landshövding i Värmland 1967–1977, var tidig miljödebattör och förgrundsgestalt i 1960- och 1970-talens intensiva miljödebatt och författare till 60-talet böcker om människan och miljö och mycket annat. Hans bok Spillran av ett moln har status som miljöklassiker och väckarklocka, inte bara i Sverige utan i hela Norden.

Bo Landin, nutida miljökämpe och Årets värmlandsförfattare 2020 är aktuell med böckerna Fotavtryck, Hur du och jag påverkar vår jord och Vatten – Land. Om våtmarkens roll i det utdikade landskapet.

Ann Johnsson. Foto: Patricia Falck. Lars Lerin. Foto: Manoel Marques Lerin

Ann Johansson debuterade 2021 som skönlitterär författare med romanen Över huden stilla.

Dessutom har Lars Lerins författarporträtt grundligt uppdaterats!

 

Årets Wermlandiana

 

Wermlandiana är namnet på Föreningen Värmlandslitteraturs medlemstidning. Den kom till 1976, året efter föreningens tillkomst, fast hade då ett mindre välklingande namn. Tidskriften utkommer med fyra nummer om året och är alltid synnerligen innehållsrik! Den innehåller diverse om värmländsk litteratur men framför allt recensioner och bokanmälningar av nyutkomna värmlandsböcker. Föreningens medlemmar, f. n. omkring 500, får tidskriften som medlemsförmån.

I årets tredje nummer av Wermlandiana recenserade Bengt Berg boken Jag har torkat nog många golv av Nina van den Brinks om den enastående Maja Ekelöf, som också hamnade på Wermlandianas omslag. Horst Tuuloskorpi har tagit det fina fotot av Maja Ekelöf vid sitt skrivbord.