Sju linjer

Gerard de Geer

 

 

Personligt:

Gerard de Geer föddes 1889 i Skagershult. Han var son till friherre Fabian de Geer, landshövding m.m., och grevinnan Agathe Wachtmeister.

   Gerard de Geer var bergsingenjör från KTH och blev 1921 disponent i Lesjöfors AB. Han köpte snart företaget och utvecklade det nedgångna bruket till ett modernt företag. Med kortare avbrott ledde han företaget fram till 1951 då han efterträddes av sonen Lars. Med åren blev de Geer synonym med Lesjöfors. Han intresserade sig för bygden och inte minst för bandyn. För

många är han känd som Bandybaronen. I olika omgångar var han dessutom riksdagsman och landstingsman (Folkpartiet).

de Geer var också historiskt intresserad och en flitig författare. Han skrev och gav ut drygt 20 böcker och medverkade med uppsatser i olika samlingsvolymer. Han dog 1980 i Rämmen.

 

Författarskap:

Gerard de Geer hade en stor bredd på sina intressen, något som återspeglas i hans litteratur. Flera böcker har motiv från hans jaktintresse, både hemma i Bergslagen och långt utanför Sveriges gränser. Hans historiska forskning låg till grund för böcker med motiv från Bergslagen medan hans yrkesutövning återspeglas i böcker om bergs- och järnnäringen. Böckerna Sveriges naturrikedomar fungerade länge som läroböcker vid svenska universitet.

Gerard de Geers sista bok, Bandybaronerna en idrottskrönika, utkom 1979, ett år före hans

 

Utgivna böcker:

Variationer i masugnsgasens sammansättning. 1918

Bergs- och järnhanteringen. Handledning vid studiet av dess tekniska och ekonomiska problem särskilt med hänsyn till svenska förhållanden. Med förord av Eli F. Heckscher. Norstedts 1923.

Järnets cirkulation. En studie över skrotets inverkan å framtidens malmbehov ... Föredrag vid Jernkontorets tekniska diskussionsmöte den 2 juni 1928. Almqvist & Wiksell  1928

Sveriges andra stormaktstid. Några ekonomiska och politiska betraktelser. Bonnier 1928.

Jordbrukskrisen. En industrimans syn på ett aktuellt ekonomiskt och politiskt problem. 1930

Järnet i Sveriges näringsliv. Kooperativa förbundet 1932. 

Diktatur och näringsliv. Föredrag vid Hakonbolagets bolagsstämma den 30 maj 1938. Hakonbolaget 1938.

Lesjöfors. Några reflexioner kring aktuella samhällsproblem. Bronellska bokhandeln 1939.

Sveriges naturrikedomar. Våra skogar, vår vattenkraft, våra malmer. I-II.

19461950, 3 omarb. och utökade uppl. 1957.

Lesjöfors. Historik. Bronellska bokhandeln 1947. 

Genombrottstider i Bergslagen. Några minnesanteckningar. Bonnier 1951

Bergslagsrapsodi. Bonnier 1953

Afrikansk rapsodi. Bonnier 1955

Dalkarlssjön några glimtar av Bergslagens natur och historia. Bonnier 1957

Järnet. Stormakt i svenskt näringsliv. R&S 1960.

Jakt med och utan bössa. Bonnier 1960

Uppstigande kungar och vacklande troner. En bok om guldet och världens ledande stapelvaror. Bonnier 1964

Minneskullen vid Sjösta. Lesjöfors AB 1965.

Kampen mot hungerns välde. Bonnier 1966

Norrbottens järnverk dess uppkomst och första verksamhetsår. R&S 1967

Nya jakter med och utan bössa. Bonnier 1974

När järnet bröt bygd en krönika över liv och arbete i Lesjöfors under 300 år. Bonnier 1975

Från sekelskiftet och framåt. Brottstycken ur en krönika. Proprius 1977

Morfar berättar. Vargarna vid Värtsilä och andra berättelser. För barn och ungdom. Lesjöforsförlaget 1978. 

Bandybaronerna - en idrottskrönika. Proprius 1979

 

En linje

Detta författarporträtt är sammanställt av Claes Åkerblom i januari 2016

Sju linjer

Föreningen Värmlandslitteratur

Sju linjer

Startsidan

Kalendarium

Årstiderna i värmländsk poesi

Bokrecensioner

Värmlandslitterära författarporträtt

Värmlandslitterära författarsällskap

Utmärkelser/Stipendier

Årets Värmlandsförfattare

Länkar

Om föreningen

Hänt tidigare

Värmlandsbokhandeln

Förlagsverksamhet

Bli medlem

En linje

Föreningen Värmlandslitteratur
Verkstadsgatan 20
652 19 Karlstad

Telefon: 054-21 38 47

E-post:

varmlandslitteratur@telia.com

Sju linjer