Bengt Axelssons kulturfond

Genom testamentariskt förordnande av framlidne lektorn Bengt Axelsson från Grava socken har föreningen sedan 1992 delat ut ett stipendium till en eller flera personer, dock inte till föreningar eller andra juridiska personer. 

   Bengt Axelssons fond för värmländsk kultur har som sitt ändamål haft att "ge belöningar för och bidrag till kulturella insatser i Värmlands län" för att användas till mottagarens utbildning inom det kulturella området eller för forskning eller speciella projekt inom värmländskt kulturliv.  Stipendiet har  delats ut 24 gånger i samband med den årliga Värmländska bokmässan/bokfestivalen,, alltså inte riktigt varje år, 2019 för sista gången.

2019

Fr v Lars Nordström, Henrik Olsson och Carl-Johan Ivarsson med föreningens ordförande Berit Wester.

Föreningen Värmlandslitteraturs stipendium från Bengt Axelssons kulturfond,  som delades ut för sista gången, gick 2019 till två projekt:

dels till Lars Nordström, Kindsjön, Bograngen, som forskar om det har varit värmländska skogsarbetare på Nya Zeeland. Lars Nordström har tidigare gett ut boken Fjärran västerns skogar, och han har översatt och gett ut boken Med yxa, såg och penna av Emil Engström.

och dels till Carl-Johan Ivarsson, Kila, Säffle och Henrik Olsson, Säffle, som vill ge ut en bok Väckelsens hus, om det kulturella arv som har lämnats genom väckelserörelsens byggnader genom mer än 150 år i Värmland.

Stipendiesumman uppgick tack vare ett generöst bidrag från Bengt Åkerblom till 30 000 kr,

2018

2018 uppgick stipendiet till 20 000 kr och tillföll läkaren Stig Andersson, Säffle, för tryckningen av hans bok om primärvårdens betydelse: Från åderlåtning till riskbedömning. En vårdhistoria utifrån ett primärvårdsperspektiv med Värmland som exempel.

Stig Andersson vill med boken placera vårdens historia i samhället och bland dess invånare. I sin framställning har han försökt framhålla kvinnornas del i sjukvårdens övervägande patriarkala historia. Två särskilda projekt i Hagfors och Filipstad, som kallades ”Värmlandsmodellen”, tar han upp. De planerades för att ersätta lokala sjukhus. Men modellen lyckades inte särskilt bra. Boken avslutas med ett avsnitt om kritiska röster och rörelser om den vetenskapsbaserade medicinens utveckling.

Författaren är pensionerad distriktsläkare. Under sitt yrkesliv deltog han i alla praktiska delar av allmänmedicinen och arbetade bl.a. i Kenya för Rotarys läkarbank ett antal perioder. För tio år sedan skrev han boken Joost Lakmaker – överlevare från Auschwitz.

2015

2015 gick  Bengt Axelssons stipendium för värmländsk kultur till litteraturforskaren  Pär-Yngve Andersson, Karlskoga, för hans "studier av värmlandssonen Erik Rosenbergs Fåglar i Sverige ur litteraturvetenskapligt och språkligt perspektiv"  och tonsättaren Micaela Hoppe, Västra Ämtervik, "för hennes konst att förvandla Värmland till skön musik".

Micaela Hoppe. Foto: Privat.	Pär-Yngve Andersson: Foton: Lena Sewall

2014

                                      Eva-Mi Tapper. Foto: Lena Sewall

Föreningen Värmlandslitteratur beslöt 2014 att stipendiet på 10 000 kr ur Bengt Axelssons kulturfond skulle tilldelas Eva-Mi Tapper, Deje för sin  ”levande gestaltning av värmländska klassiker”. Hon har under många år framfört berättelser av och om värmländska författare, mest kanske Selma Lagerlöf, under tältturnéer, ute på skolor, på mässor, i radio och på teatern. Antingen ensam eller med parhästen Pia Sidentun i Lustens Dans & Teater. På Mårbacka har hon framfört dramatiserade guidningar. För några år sedan erhöll hon Karin Söder-priset, som går till personer som gjort viktiga insatser för att främja och öka intresset för Selma Lagerlöfs diktning hos barn och ungdomar.

   Eva-Mi Tapper mottog stipendiet i samband med öppnandet av Värmländsk Bokmässa  på CCC i Karlstad fredagen den 31 oktober 2014.

Klicka här för att läsa Gun Bergers intervju med Eva-Mi Tapper i samband med utdelningen av stipendiet.

2013

                                      Leif Engström. Foto: Lena Sewall.-

 Till mottagare av2012 års Bengt Axelssons stipendium för värmländsk kultur, som uppgår till 10 000 kronor utsåg Föreningen Värmlandslitteratur Leif Engström, Klässbol, Leif studerar konst på Gerlesborgsskolan. Sin ungdom till trots, 21 år, har han hunnit delta i många konstutställningar. Han har även medverkat med illustrationer i tidskrifter som Orkesterjournalen och Populär Astronomi. Han har också gett ut böcker, senast en samling porträtteckningar, 2011. Han behärskar flera genrer. Han är säker på handen, har sinne för detaljer och äger den sanne konstnärens känslighet.

2012 & 2011

2011 delades  det inte ut något stipendium ur Bengt Axelssons kulturfond för första gången sedan stipendiet instiftades 1992. Inte heller 2012 delades stipendiet ut.

2010

Tv Robert Åslund och t h Anna Linder: Foton: Jörgen Renck.

Anna Linder och Robert Åslund fick 2010 5 000 kr var samt ett vackert diplom utformat av Anita Stjernlöf-Lund.

Robert Åslund är musiker och mannen bakom ett projekt, som han kallar Wermlandica. Det går ut på att tonsätta värmländsk lyrik, inte bara av kändisar som Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf, utan också av nutida författare som ex. Torleif Styffe. Wermlandica är också namnet på ett band, som han grundat och som framför de här tonsättningarna tillsammans med presentationer av författarna i fråga. Hans strävan är att musiken ska klinga modernt och att texten hela tiden ska stå i fokus. Den 23 november, släppte han eller, rättare sagt, gruppen Wermlandica, en skiva med tonsättningar av bl.a. Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding m.fl.

   Anna Linder deltog i Värmlandslitteraturs och Värmländska Författarsällskapets stora novellpristävling 2008 och av de över 100 tävlandena var hon en av de fjorton, som fick sin novell publicerad som slutresultat av tävlingen, i novellantologin Där himlen börjar. Hennes novell hette Dit du går och utmärkte sig för sin ovanliga berättarstil och drömlika karaktär.

   Hon finns också med i novellantologin Sista dansen och om den skriver en recensent i tidskriften Kulturboken att ”bokens i mitt tycke mest spännande bidrag kommer från Anna Linder”. Recensenten skriver också om ett suggestivt visionärt anslag och slutar med följande ord: ”det är gåtfullt, drömskt, otäckt, närmast gastkramande. Vart vägen leder efter Sista dansen ska bli spännande att följa.” I Sydsvenskan skriver en annan recensent: ”Fastnar i minnet gör även Anna Linders mörkskimrande prosastycken… Linder förenar makabra djurbilder och närmast biblisk mytologi på ett sätt som både förbryllar och fascinerar.”

   Anna berättade i sin ansökan till stipendienämnden att hon  arbetar på ett romanprojekt, som tar avstamp i Trangärdstorp, där damastvävaren Carl Gustaf Widlund levde och verkade.

2009

Marcus Ivarsson och till höger Petra Svedberg. Foto: Erik Dahlberg

2009  belönades med vardera 5 000 kr, Petra Svedberg, Arvika, för tryckning av en diktsamling och Marcus Ivarsson, Västerås, tidigare Rottneros och Sunne, för att förvandla En herrgårdssägen till en roman i serieform.

2008

På Värmländska bokmässan 2008 fick Magnus Engström Föreningen Värmlandslitteraturs stipendium ur Bengt Axelssons kulturfond.

2007

2007 års stipendium delades av Olof A. Myrin och Knut Warmland.

Handbokbindaren Olof A. Myrin tilldelades stipendiet som en uppskattnng av ett hederligt men allt sällsyntare hantverk och för vidare studier i ämnet.

Knut Warmland, en centralfigur på värmlandslitteraturens område sedan decennier tillbaka, erhöll 14 000 av årets stipendium för en nyutgivning av hans verk Värmländsk ordbok från 1997.

2006

Pelle Räf delade 2006 års stipendium med Claes Åkerblom.

Pelle Räf främst för sitt verk Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869, som ännu föreligger i manuskript. Verket är resultatet av fyra års oavlönad forskning utförd huvudsakligen på Värmlandsarkiv och Karlstads stadsbibliotek. Pelle Räf har tidigare utkommit med ett liknande verk om Skara stift. Självklart har ett arbete av det här slaget inte enbart stiftshistoriskt intresse utan är även av stort person- och orthistoriskt intresse och musikhistoriskt. Stipendiet är en belöning för Pelle Räfs forskningsinsatser men kan också underlätta för honom att få verket utgivet i tryck.

Claes Åkerblom tilldelades stipendiet i första hand för Fotografen Ludvig Åberg. Han är en flitig släkt- och hembygdsforskare. Av hans meritlista framgår att han skrivit en historik över kvarteret Härden i Säffle (2001), redigerat den förnämliga intervjuboken Säfflebor berättar (2005), författat en historik över Säffle hembygdsförening (1999), varit redaktör för två nr av tidskriften Värmländsk Kultur, senast det mycket prisade ”herrgårdsnumret”, och under de senaste 13 åren publicerat 200 uppsatser i dagspress, tidskrifter i ämnena kultur, lokalhistoria, personhistoria och konst. 2005 tilldelades han Säffle kommuns kulturpris. Stipendiet är en belöning för Claes Åkerbloms kulturella insatser men kan också tjäna som ett bidrag till tryckningen av hans senaste projekt, en 304 sidor tjock bok om den framstående Säffle-fotografen Ludvig Åberg, ett urval bland 35.000 bilder! Ludvig Åberg verkade i Säffle åren 1890 till 1957. Boken är samtidigt en dokumentation av porträttfotografiets utveckling.

2005

Bengt Stjernlöf delade 2005 års stipendium med Erik Borgström.

Erik Borgström är en hängiven ornitolog sedan ungdomen, skriver juryn.

I boken Fågelfaunan i Nedre Klarälvdalen förr och nu – från Ranån till Värån (2004) har han utförligt dokumenterat sina fågelobservationer från 1953, då han var 14 år gammal. I sitt senaste verk, Värmlands fågelfauna 1900 – 1962 ger han en sammanställning av alla observationer han funnit i böcker, tidningar och tidskrifter. Bakom detta ligger ett drygt och tidsödande arbete! Dessutom har han publicerat uppsatser i både Värmlandsornitologen och den internationella tidskriften Ornis Svecica.

Han tilldelades stipendiet för sitt livsverk inom det ornitologiska fältet av vetenskapligt värde och för att han dokumenterat sina fågelobservationer och rön i två omfångsrika volymer, Fågelfaunan i Nedre Klarälvdalen förr och nu. Från Ranån till Värån samt Värmlands fågelfauna 1900-1962. En sammanställning.

Bengt Stjernlöf tilldelades sin belöning för sitt synnerligen gedigna verk om Klarälven som transportled i forna tider, Transporter på Klarälven.  Men inte heller hans förra bok, Innan tystnaden, om Stjernsfors industriella historia låg honom i fatet vid juryns bedömning, som skriver:

2003 erhöll Bengt Stjernlöf föreningens litteraturstipendium för boken Innan tystnaden. Stjernsfors bruk och samhälle 1800 – 1900, som karaktäriserades som ”ett storverk i mer än ett avseende, ett imponerande verk, byggt på ett gediget och omfattande forskningsarbete, på ett föredömligt sätt presenterat…” Alldeles detsamma kan sägas om Bengt Stjernlöfs allra senaste bok Transporter på Klarälven. Pråmdragare, rallkuskar och ångbåtskaptener, men tilläggas bör att det här verket är av än mäktigare dimensioner och tar upp en sällsport viktig del av det värmländska näringslivets historia, som aldrig tidigare behandlats i sin helhet. Självklart bygger boken på omfattande, mångåriga forskningar i arkiv och bibliotek. Det har känts som en stor brist att Klarälvdalens transporthistoria fram till bilismens tidevarv inte tidigare funnits dokumenterad. Bengt Stjernlöf är väl värd ett stipendium för sitt stora arbete, som till på köpet resulterat i en mycket vacker bok!

2004

Peter Olausson. Foto Lena Sewall

Peter Olausson tilldelades 2004 års stipendium för en lång och imponerande gärning inom värmländsk hembygdsrörelse och släktforskning,och för enastående forskningsinsatser i värmländsk historia med därtill hörande litterär produktion och för att ha varit en av grundarna av Värmländsk Kultur och en flitig författare av värmländska artiklar i denna och många andra tidskrifter.

2003

Erik Bergqvist. 2012. Foto Lena Sewall

Erik Bergqvist tilldelades 2003 års stipendium "för det framstående lyriska författarskap han visat prov på i två kritikerrosade diktsamlingar, Nedfrysningens konst (2000) och Kring stenar (2003), som utmärkts av utsökta bilder och en verbal fantasi."

   Stipendiet på 10.000 kr är en belöning men också en uppmuntran till fortsatt gärning som diktare och kritiker.som en belöning men också en uppmuntran till fortsatt gärning som diktare och kritiker, 

2002

För två år sedan utkom Evelyn Karnlind med en omfångsrik bilderbok: Sunne 1940-tal och 1990-tal, som blivit mycket uppskattad av sunnebor hemma och i förskingring samt – inte minst – av alla läsare av Göran Tunströms romaner, som i hennes bok finner dokumenterat det Sunne som fanns i den blivande författarens barn- och ungdom. F.n. är hon i färd med att skriva en historik över Högre folkskolan i Sunne, som 1860 grundades av ingen mindre än Anders Fryxell, den store Sunne-prosten, som ansåg att allmogens barn skulle ges chansen att förkovra sig ytterligare utöver vad den folkskolan kunde ge på den tiden. I år är det 40 år sedan denna unika skolskapelse gick ur tiden.

Ulf Nordströms namn är mest förknippat med Film i Värmland, som kan sägas vara hans verk. Han är nu långt kommen i ett av många äldre karlstadsbor efterlängtat projekt, att skriva en bok om Karlstads biografer från starten och till idag. Han hoppas kunna komma ut med boken redan under nästa år.

sjöfarten på Vänern och skrivit uppsatser i ämnet. När Karlstads hamn fyllde 150 år var han redaktör för jubileumsboken, Arvet och framtiden, och bidrog också med flera artiklar i boken. I många år har han forskat i värmländska trävÅke Sallnäs är sjökapten och har intresserat sig för arutransporter före det industriella genombrottet. Till våren räknar han med att komma ut med en bok i ämnet: Blockskutor – ett bidrag till den Västsvenska trävarurörelsen.

2001

Helena Bengtsson är textilkonstnär med många utställningar bakom sig. Hon kan särskilt berömmas för att hon för över intresset för gamla textila tekniker in i en ny generation. Sedan en tid tillbaka studerar hon på Textilhögskolan i Borås i avsikt att ta magisterexamen i textildesign.

Anita Stjernlöf-Lund arbetar med bl.a. med formgivning av böcker och flera av hennes skapelser har vunnit erkännande för smakfull design. Hon har också skrivit flera böcker – framför allt ett stort anlagt verk om arkitekten Cyrillus Johansson och hans främsta verk, Värmlands museum, "Soltemplet i Karlstad". Närmast på hennes program står en biografi över just Cyrillus Johansson. Över denne flitige man med värmländska rötter, en av Sveriges mest betydande arkitekter under 1900-talet, saknas nämligen ännu en monografi.

Lars Lerin behöver näppeligen en presentation och okänd är knappast heller Kerstin Högstrand, konstnärlig ledare på Kyrkeruds folkhögskola, med många uppmärksammade verk bakom sig, som i fjol utkom med boken Tia Grå och Grå Lora. Tillsammans planerar de ge ut en bok tillsammans, ett projekt, som hela konstvärmland måste se fram emot med spänning och stor förväntan!

2000

Margareta Brandby-Cöster erhöll belöningen främst för sin forskning i Selma Lagerlöfs författarskap, som under årens lopp resulterat i åtskilliga artiklar, föredrag och predikningar samt – i höst – licentiatavhandlingen Vägen mellan himmel och jord. Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap (Karlstads universitet), som hon bl.a. med hjälp av stipendiepengarna hoppas kunna förvandla till en doktorsavhandling inom ett eller annat år.

Jonas Bergergård gjorde 1992 en mycket lovande författardebut med Bakvänt väder och har sedan hunnit med ytterligare några böcker fram till årets lilla roman, En ledig man (LL-förlaget), en ovanligt rolig läsa lätt-bok, som alla, med eller utan läshandikapp, kan ha stort nöje av. Han är en mycket mångsidig man, som sysslar även med teater och film och musik, men pengarna får han i första hand för att förverkliga ett romanprojekt.

Gösta Johannesson är en mycket känd kulturprofil i Värmland i allmänhet och i Nordmarken i synnerhet och inte minst inom den värmländska biblioteksvärlden. Som författare debuterade han 1965 med en sockenbok, En bok om Holmedal (originellt nog utgiven av Värmlands Museum) för att nästan tio böcker och 35 år senare komma ut med en utförlig och omsorgsfullt gjord skildring av den hemliga trafiken över svensk-norska gränsen under Andra världskriget: Kurirer, flyktinglotsar och slippegäng (eget förlag). För järnvägar och järnvägstrafik hyser han ett speciellt intresse och tillsammans med Svante Forsaeus skrev han för några år sedan en bok om Dal Västra Värmlands Järnvägar (populärt kallat De vackra vyernas järnväg). Stipendiepengarna kommer till nytta för hans fortsatta forskning i värmländsk och dalsländsk järnvägshistoria.

1999

Alf Brorson står som författare till ett tjugofemtal skrifter. Han favoritämnen är Lindsborg i Kansas, det kanske svenskaste samhället i hela USA, och Torsby med omnejd. Ingen svensk torde känna till Lindsborg bättre än Alf Brorson efter många besök där och forskning som resulterat i böcker om både dess grundare, Olof Olsson, dennes dotter, författarinnan Anna Olsson och om själva samhället och orsakerna till utflyttningen dit 1869. Det nu erhållna stipendiet är avsett för tryckning av boken Sillénska anfäder – tolv präster i Värmland och på Dal, där inom samma släktgren gestaltas tolv församlingsprästers liv och gärning under 200 år!

Svante Forsaeus är också en flitig skriftställare och forskare. Han är författare till bl. a. fyra järnvägsmonografier och ett antal artiklar i värmländsk järnvägshistoria, inte minst en 100-sidig översikt över järnvägarnas historia i Värmland, publicerad i Värmlands nations i Uppsala skriftserie Nationen och hembygden. Han är det som bl. a. skrivit boken om Fryksdalsbanan och den om Frykstabanan, två betydelsefulla banor i vår järnvägshistoria. Han har f. n. inte mindre än tre arbeten på gång inom sitt specialgebit. Föreningen  belönar Svante Forsaeus för ovärderliga insatser inom värmländsk historieforskning genom att ge honom hälften av årets stipendium att använda till forskning i Glava glasbruks järnvägs historia.

1998

Margaretha J. Runvik för hennes gedigna biografi över John Ericsson och som ett bidrag till fortsatt forskning i ämnet.

Torleif Styffe för en enastående insats som författare och bokutgivare i norra Värmland och som ett bidrag till utgivningen av en bok om Nordvärmland från istid till nutid. Nordvärmländsk historiebok.

Knut Warmland, utomordentligt väl insatt i den värmländska litteraturhistorien och enastående kännare av den värmlandsfinska kulturen men framför allt kanske dialektforskare, för sitt senaste verk, Värmländsk ordbok, som förtecknar c:a 15.000 ord på värmlandsmål, och för forskning i Gustaf Frödings författarskap.

1997

Lena Andersson för att kunna göra en skrift om Österviks kapell, där hon arbetat som guide i flera somrar.

Christina Dalhede, som forskat i både tysk och värmländsk historia, framför allt Frykeruds, för fortsatt forskning bl.a. om det tyska befolkningsinslaget i Värmland och oxhandeln förr.

Anders Mattsson, för tre dokumentära värmlandsböcker på två år och som ett bidrag till utgivningen av en historik över Fryksände gamla socken, Övre Fryksdalen.

1996

Lars Lerin, Värmlands kanske f.n. mest kände, nu levande bildkonstnär, för att kunna förverkliga sitt stora bild- och bokprojekt Skogsrum.

Lars Wennberg, författare till flera böcker om det gamla Karlstad, för att kunna ge ut hattmakare Per Eliassons anteckningar (som senare under året utkom under titeln Trevåningen. En hattmakaregesälls minnen och anteckningar).

Eva Thorstensson som ett bidrag till utgivningen av ett högst unikt litterärt verk, Jag sålde inte mitt liv, en versbiografi över svenskamerikanen Ragnar Carlsson från Brunskog.

1995

Bengt Henningsson, författare till bl.a. en avhandling om Erik Gustaf Geijer, för att kunna ge ut en självbiografisk skildring från krigsårens Värmland av stort dokumentärt värde: Granne med kriget - en värmlandsynglings dagbok 1939-1945.

Joakim Anselmby, ung och uppmärksammad och mycket lovande pianist, för fortsatta studier.

1994

Lennart Bernesjö, författare till hela tre litteraturvetenskap-
liga verk om värmländska författare.

Åke Hermanson för en unik insats inom värmländsk filmkonst som framför allt dokumentärskildrare.

Marian Väpnargård för en ovanligt mångsidig gärning inom värmländsk kulturliv som författare, bildkonstnär, teaterproducent men också som politiker och debattör.

1993

Inger Söderquist för hennes forskning i värmländsk klädedräkts historia.
Dan Olsson för forskning i värmländsk musikhistoria.

Sture Wikman för forskning i värmländsk historia och framstående författarskap.

1992

Håkan Holt och Mats Edholm för sitt arbete med att dokumentera konstnären Anders Byberg och sprida kännedom om hans verk.

Gunnar Dahl för en enastående gärning inom värmländsk musikdokumentation - framför allt många unikt högklassiga skivinspelningar av värmländsk musik och värmländska musiker.