|
2013 – ett aktivt årVackraste Värmlandsboken
Vackraste
Värmlandsboken.
Formgivaren Olga Magnusson tar
emot diplomet för Årets vackraste Värmlandsbok tillsammans med bokens författare
Anna Wilén. Efter Föreningen Värmlandslitteraturs årsmöte den 23 mars delades diplomen för de vackraste värmlandsböckerna ut. Allra vackrast var, ansåg juryn, bestående av Marie Söhrman, sammankallande, Eva Fredriksson och Barbro Järliden, i min pappas himmel av Anna Wilén, formgiven av Olga Magnusson. Hedersomnämnande fick Karlstads domkyrka av Harry Nyberg, formgiven av Per Berggrén, och Pionjärer, kravaller och fattiga bönder av Jon Räftegård m.fl. (redaktör), formgiven av Anita Stjernlöf Lund. På plats att ta emot diplomen, var Olga Magnusson, som också är framstående porträttmålare, och Per Berggrén. Ny ordförande i Föreningen Värmlandslitteratur är Matts Nilsson. Klicka här för att läsa mer om årsmötet och hyllningarna av den avgående ordföranden Bengt Åkerblom. FVL:s bibliotekspris till Grums bibliotek
Prisbelönat. Värmlandsrummet i Grums bibliotek.Föreningen Värmlandslitteratur har beslutat att inrätta ett bibliotekspris. Priset vill uppmärksamma ett bibliotek i Värmland som under året har gjort en insats för att stödja och lyfta fram den värmländska litteraturen. Det utdelades för första gången på föreningens årsmöte den 23 mars. Första mottagare är Grums bibliotek som fick det vackra diplomet med följande motivering:
För föredömligt arbete med den lokalhistoriska samlingen presenterad i ett vackert och inbjudande Värmlandsrum
Diplomet överlämnades i det fina Värmlandsrummet på Grums bibliotek. På bilden syns från vänster Tore Ingman, ordförande i kulturutskottet och bibliotekschefen Marie Walldor Frykman samt längst till höger Eva Fredriksson. Eva.
Lyckad första författarkväll i Residenset
Fullsatt. Alla 80 stolarna var besatta när förre landshövdingen och riksmarskalken Ingemar Eliasson berättade om sin bok Jag vet var jag kommer ifrån på den allra första författarkvällen i Residenset i Karlstad. Foto: Lena Sewall2013 började för Föreningen Värmlandslitteraturs del mycket trevligt och värdefullt med ett möte på Länsstyrelsen med nye landshövdingen Kenneth Johansson. Vi informerade en mycket intresserad landshövding om värmlandslitteratur och föreningens verksamhet och fick i vår tur i uppdrag att arrangera författaraftnar på Residenset, ett erbjudande som vi givetvis tackade ja till. Måndagen den 11 mars slog landshövdingen upp dörrarna till sin representationsvåning för den allra första författarkvällen, som inte kan betecknas som annat än en succé! Och första föredragshållaren var passande nog förre landshövdingen och riksmarskalken Ingemar Eliasson, som den 6 mars utkom med boken .Jag vet var jag kommer ifrån på Bonniers förlag. Alla 80 stolarna var besatta och landshövdingen hälsade välkommen med värme och känsla. Som vanligt var Ingemar Eliasson mycket fängslande och underhållande att lyssna till och åhörarna märkbart förtjusta. Entusiasmen dämpades ingalunda av att landshövdingen med hjälp av husfrun Gun Stavvik bjöd på cider och snittar både före och efter programmet! Författarkvällen och författaren har blivit mycket uppmärksammade i båda länstidningarna. Läs Mats Dahlbergs recension i Nya Wermlands-Tidningen och Gunvor Nymans i Värmlands Folkblad. Också Föreningen Värmlandslitteraturs ordförande Bengt Åkerblom kommer att recensera boken i nästa nummer av Wermlandiana. Ett nytt tillfälle att höra Ingemar Eliasson erbjuder sig den 2 april, då Karlstads stadsbibliotek upplåter Arenan för ett liknande program. Under hösten kommer ytterligare en författarkväll att bli av. Landshövdingen vill lyfta fram värmländska författare och författarskap och ser gärna att hans våning i Residenset används för det ändamålet. Ett bra initiativ i sanning! Föreningen tackar och bugar!
Planeringsmöte på Länsstyrelsen. Landshövding Kenneth Johansson informeras av från vänster Karlstads stadsbiblioteks värmlandsbibliotekarie Jimmy Jansson och FVL:s styrelsemedlemmar Barbro Järliden, Bengt Åkerblom och Eva Fredriksson. Foto: Lena SewaÅrsmötet den 23 mars
Avgående ordföranden Bengt Åkerblom, numera föreningens kanslichef, rapporterar från Föreningen Värmlandslitteraturs årsmöte den 23 mars:
Årsmötet den 23 mars 2013 ägde som vanligt rum i Sverige Amerika Centret, inrymt i Residenset i Karlstad. Solen lyste från molnfri himmel men kölden var midvinterstark. Dock hade 22 medlemmar och ytterligare fem intresserade inställt sig till årsmötet, när det tog sin början kl. 12.00. Vice ordföranden Matts Nilsson svingade med sedvanlig kraft och säkerhet ordförandeklubban. Sekreterare var avgående förenings-ordföranden Bengt Åkerblom, som gjorde en hastig genomgång av verksamhetsberättelsen (publicerad i Wermlandiana nr 1 för i år). Fjolårets stora händelse var förstås flytten från de gamla lokalerna i Bibliotekshuset till Verkstadsgatan 20 på Herrhagen. Efter 38 år i Bibliotekshuset, tvingades således föreningen att skaffa sig nya lokaler – beklagligt, eftersom bättre placering kan inte en litteraturförening ha än i ett bibliotek. Tilläggas bör dock att de nya lokalerna i flera avseenden är bättre än de gamla! Föreningens kassör Monica Gustafsson presenterade bokslutet och ordföranden läste upp revisorernas berättelse, varefter mötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Föreningens tillgångar, kassa och bank, uppgick vid årsskiftet till 311 113 kronor. Årsmötet beslöt om oförändrad medlemsavgift för 2014, alltså 150 kr. Matts Nilsson valdes till ordförande för föreningen istället för undertecknad, som bett att få avgå. Valberedningen föredrog sedan sitt förslag till styrelsen. Lars Österdahl och Rolf Zandén hade undanbett sig omval. I deras ställe invaldes Claes Åkerblom och Anna Wennerlund och dessutom Lina Samuelsson och Berit Wester. Claes är ingenjör och flitig medarbetare i Värmländsk Kultur i ämnen som konst och litteratur. Anna är bibliotekarie och chef för biblioteket i Skåre. Hon har vid flera tillfällen tjänstgjort som försäljare, senast i höstas, då hon förestod föreningens bokbord i Värmlandsmontern på Bok&Bibliotek. Lina är doktorand i litteraturvetenskap och Berit Wester bibliotekarie vid Sunne kommuns fina bibliotek. Omval skedde av Anita Andersson, Anita Meyer-Lie, Birgitta Rosén och Lena Sewall. Valda till 2014 års möte är Erik Dahlberg och Eva Fredriksson, Slutligen skedde nyval av Bengt Åkerblom, vilket innebär att antalet styrelseledamöter, inkl. ordföranden, nu är 12, alltså två fler än tidigare. Givetvis omvaldes valberedningen, som bestått av Lars-Martin Jansson, sammankallande, Jan R. Ohlson och Anita Stjernlöf-Lund. Ordföranden tackade särskilt valberedningen för ett mycket gott arbete. Mötet avslutades med att nye ordföranden Matts Nilsson höll ett tal till den avgående. Dessförinnan hade den senare i alla hast lagt ett gott ord för kommande evenemang i föreningens regi, bl.a. kulturresan den 25 maj, planerad av Föreningen Värmländsk Kultur, som inom kort kommer med ett nummer om Värmland under beredskapstiden . Följaktligen kommer resan att gå till Sjöänds skans, den bäst bevarade av de 130 skansar som byggdes under krigsåren i Värmland. Sjöänd ligger i Glaskogen liksom Sandaholm, där vi intar kaffe som första programpunkt. Lunch avnjutes i Årjäng och under eftermiddagen ska resenärerna besöka Beredskapsmuseet i Koppom. Under resan blir vi guidade av Finn Hjelmström. Resan avgår kl. 8.00 från Bibliotekshuset och från Norrstrandskyrkan tio minuter senare. Vi ska vara tillbaka kl.17.00. Priset är i skrivande stund inte bestämt. Anmälan görs till Värmländsk Kulturs kansli: kansliet@varmlandsk-kultur.com, telefon: 054/100619, senast den 10 maj! Efter kaffet höll avgående ordföranden ett kort tal, där han uppmärksammade Johan Backlunds betydelse för föreningen – som kassör och idérik och initiativrik ledamot av styrelsen. Bengt riktade ett särskilt tack till den nye ordföranden och förutspådde en lysande framtid för föreningen med Matts vid styret och fyra nya, talangfulla ledamöter av styrelsen. Efter årsmötet delades diplomen för de vackraste värmlandsböckerna ut som framgår ovan. Tyvärr kunde ingen från Grums bibliotek komma och ta emot föreningens nyinstiftade bibliotekspris. Biblioteket belönas för ”föredömligt arbete med den lokalhistoriska samlingen presenterad i ett vackert och inbjudande Värmlandsrum.” Avslutningsvis underhöll Urban Andersson med diktuppläsning, goda historier och sång till gitarr. Förstås ett mycket uppskattat inslag! Avgående ordföranden tackade för för tal, dikter och ett presentkort från kamraterna i styrelsen, vilket kommer att göra det möjligt för densamma att bevista sommarens föreställning av Nils Holgersson på Västanå teater! Ett oförglömligt årsmöte!
Hyllade Bengt. Såväl Urban Andersson som Torleif Styffe hade skrivit hyllningsdikter till Bengts ära.
Förvisso var årets årsmöte oförgömligt för Bengt Åkerblom. Han avtackades och hyllades av nye ordföranden Matts Nilsson men också med hyllningsdikter av såväl Torleif Styffe som Urban Andersson. Urban Anderssons dikt återges överst och Torleifs dikt ned.
Bengt, du mångkunnige ordförande som står stark i
den mylla
högt från vårt landskap – från dess alla hörn nu
och kanter?Medlemmar sänder till dig så mång hundrade värmande tankar,
En riktigt god sak är också att du kvar i styrelsen
stannar.
Kunskap om allt
ifrån Selmas författarskap till Emils vantar,
Urban Andersson Hur?
Beskriva dina insatser för värmländsk litteratur, kan knappast någon klara av. Jag fattar inte hur jag ska placera orden, så att alla och envar ska inse den betydelse du haft och ännu har. Jag fattar inte mycket av, fastän jag gärna vill hur du får tiden, käre Bengt, får den att räcka till, och hur du kan få plats för all den kunskap som du har (och tålmodigt förmedlar den till oss som söker svar), hur du kan lägga ner så många timmar ideellt, hur du med tyngd och skärpa recenserar –ändå snällt. Din vänlighet, din kunskap och din stora energi, kan inte fångas lätt i ord – så jag får låta bli.
Torleif Styffe ... och med tacktal av nye ordförandenNy ordförande. Föreningens nyvalde ordförande, Matts Nilsson, harangerar den avgående ordföranden Bengt Åkerblom.
För någon dag sedan nämnde jag för en bekant att jag skulle komma att väljas som ordförande för Föreningen Värmlandslitteratur. Han reflekterade en sekund över den informationen och så sa han: ”Ja, det var väl klokt av honom att sluta innan det börjar gå utför“. Det hade nu varit en utmaning för vem som helst att ersätta dej i ledningen för denna frejdiga förening. Inte vem som helst skulle sätta sitt goda rykte i fara genom att behöva bli jämförd med dej och mätt efter ditt format. För den uppgiften behövdes en äldre och mera erfaren byråkrat än du. Dessutom en som inte spelar i samma bibliofila elitdivision som du gör. Efter ett gediget utredningsarbete i jakten på unga fräscha namn, har valberedningen lyckats hitta mig. Skälet till deras val är enkelt. Nästa gång en ny ordförande skall väljas kommer ingen att på samma sätt behöva sky jämförelsen med föregångaren. Bakom denna solklara logik ligger en värdering av din insats. Jag skall nu inte hålla något griftetal över dej och din goda gärning. Du som nu är befriad från bördan att leda, kan ägna din obändiga kraft åt att skriva, recensera och berätta om ny värmländsk litteratur så länge din kraft och vilja står dig bi. Praktiskt taget alla i den här salen vet mera om dina insatser i värmländskt biblioteksliv än vad jag gör. Det har att göra med de olika vägar som du och jag har gått innan vi på nytt stötte ihop i det ideella värmländska kulturlivets blommande lustgård. Men i den här salen är det ändå bara jag som hela livet rört mig ut och in i ditt inspirerande och intellektuella kraftfält. Ofta har långa avstånd och olika livsförhållanden hållit oss isär, men i ögonvrån har vi ändå hållit reda på varandra. Från barndomens skolgång i den kejserliga byskolan på Östanby, över studier och yrkesliv och in i det frustande och vitala pensionärslivet. Mina kunskaper om ditt långa arbete inom stifts-och stadsbibliotek är inlärda och inte förvärvade. Mina tankar har varit upptagna på annat håll. Dina insatser i Karlstads kulturliv efter att Ragnar Ljung anställt dig 1971 är välkända för dem som kommit hit idag och i det ämnet fördjupar jag mej inte mer. Det är en smula smärtsamt att inte komma ihåg. Dvs för Bengt var det inte så svårt för du har varit med från början då föreningen bildades 1975 på förslag av Erik Elinder, då ordförande i Värmländska Sällskapet i Stockholm. Med ett traditionellt sätt att räkna är det en mansålder. Från då och 26 år framåt var du föreningens sekreterare och med föreningens genomsnittliga sammanträdesfrekvens hann du skriva ca 160 styrelseprotokoll och i och med dagens 38 årsmötesprotokoll. Dessutom redaktör för Wermlandiana i 36 år. Vi enades om att Bengt blev ordförande 2003 alltså för 10 år sedan. Jag kan berätta att Bengts intresse för böcker och ord väcktes tidigt. Från skoltiden i realskolan i Sunne minns jag att Bengt fick en röd bock i uppsatsboken för att han börjat en mening med och. Bengt protesterade och eftersom Gösta Berlings saga redan var läst, påpekade han att Selma Lagerlöf, hon börjar meningar med och. Svenskaläraren Britta Gunnelius svarade: “Selma Lagerlöf, ja!” Bengt var också i tonåren bibliotekarie i sockenbiblioteket i Östra Ämtervik och långt senare då vi kom att tala om att det var ett avstånd mellan författarinnan och hennes grannar i orten, berättade Bengt att han under tiotalet år bara en gång fått en förfrågan GBS. I någon mening har du genom hela livet varit bokstavstrogen. Alltifrån vår barndoms letande i ordböcker och lexikon för att ställa kamrater och vuxna på prov intill i dag då vi tackar dig för ett engagemang under tolv år som föreningens ordförande och ett nära nog livslångt arbete i denna förening. Det är nu på det nionde året efter att jag på nytt kom i din närhet som ledamot av styrelsen. Du har inte ändrat din personlighet från den dagen då du fick stryk av gymnastikläraren i Sunne 1955 för att du kom fem minuter för sent till isbanan på Mejeriängen i Sunne. Vare sig du eller jag har någonsin glömt den förnedringen. Du är en anspråkslös person utan stort behov att hävda din plats. Du har erövrat ditt anseende som den största kännaren av värmländsk litteratur genom dina djupa kunskaper som du skaffat dig genom genuint intresse för provinsens litterära traditioner. Du kombinerar din kunskap med ett generöst förhållningssätt till din omgivning som gjort att du är både omtyckt och beundrad. Du är respekterad för dina omdömen om den ymniga produktion av värmländska ord, som likt en pulserande källa förser dig med nya arbetsuppgifter. Det är uppenbart att utan dig och din vård av värmländska ord, både i ditt tidigare lönearbete och senare i ditt ideella, så skulle den här föreningen inte finnas till. Det är inte en uppfattning som jag är ensam om - den delas av många. Du kommer nu din vana trogen att säga att allt detta är överord i stundens hetta. Men det är en rättvis beskrivning av din betydelse. Du kanske gör rätt som stiger av nu, rätt mot dig själv. Tillsammans med dig skall jag och dina övriga gamla och nya kamrater i styrelsen göra vad vi kan för att ge dig goda möjligheter att jobba vidare med ditt livsprojekt - den värmländska litteraturen. Med de här korta orden tackar jag dig på allas vägnar för din tid som föreningens ordförande. Jag har enbart snuddat vid vad du gjort för gott i övrigt och jag hälsar dig nu välkommen som simpel ledamot av styrelsen och tillika oavlönad vaktmästare med oreglerad arbetstid för föreningens kansli. Alltså ungefär som förut.
Matts Nilsson Kulturresa till Beredskapsåra i Koppom
”En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar” skriver psalmisten, som i detta fall är ingen mindre än Carl David af Wirsén, en gång i världen Svenska Akademiens ständige och omstridde sekreterare. Just så tedde sig naturen – Värmlands oräkneliga, nästan ilsket gröna björkar, blyga aspar, blommande hägg och knoppiga syrener – när föreningarna Värmlandslitteratur och Värmländsk Kultur lördagen den 25 maj 2013 företog årets kulturresa till Glaskogen, Årjäng, Koppom och Arvika. 38 personer från båda föreningarna deltog, reseledare var Olle Österling, och chefsguide Finn Hjelmström, båda som klippta och skurna för sina roller! Finn satt inne med ett stort vetande om krigsåren och var en god berättare. Första uppehållet gjorde vi vid Sandaholm, vackert beläget vid änden av Järnsjöns vida vattenspegel. Vi blev kvar i bussen medan Finn berättade om platsen, där bl.a. doldes en imponerande försvarsanläggning och i det gamla stationshuset fanns en restaurang. En gång i tiden strök järnvägen mellan Årjäng och Svanskog förbi platsen. 1955 revs den dock men banvallen finns kvar som cykelbarna alldeles efter stranden. Långt uppehåll blev det däremot vid Sjöänds skans i sydligaste Glaskogen. En gigantisk anläggning, som byggdes åren 1940–43. Totalt ingår 1600 meter värngångar. Det är den största skansen i Värmland från krigsåren, tillika den bäst bevarade. Sammanlagt tillkom cirka 150 bunkrar eller skansar i landskapet, något som arkivarien Olle Nilsson skrivit en bok om. Sjöänd skans visade sig vara en idealisk plats i denna försommartid att inta medhavda smörgåsar, hembakta, och kaffe, hembryggt, på! Ett uppskattat inslag på resan. Här blev vi guidade av Finn förstås men också av Björn Wiklund från Kamratföreningen fort 118, som förvaltar skansen och försatt den i skick som under beredskapsåren. Björn Wiklund från Långserud är ordförande för Kamratföreningen för bevarandet av Sjöänd Skans. Båda hade förstås mycket att berätta om den 9 april och dagarna som följde därpå och förvandlade Sverige från en slumrande idyll till en tiger i full krigsberedskap – fast det tog sin tid. Den 9 april 1940 fanns inga inkallade soldater på I2 och där lär inte ha funnits mer än lösa skott och motorfordonen var tre, två lastbilar och en personbil. Finn berättade bl.a. att i augusti 1943 var vi endast några timmar till ett tyskt anfall på Sverige men – tack vare motgångarna på östfronten – så fick Hitler istället skicka 25:e pansardivisionen, som var ämnad att dela vårt land i tre delar, till kriget i Sovjetunionen. Så blev vi räddade av ryssen, som vi alltid varit så rädda för! Efter att ha besiktigat den mäktiga skansen och fått veta mycket om Sveriges beredskap 1940, som till en början var lika med noll även om Per Albin ville få svenskarna att tro annorlunda, förflyttade vi oss till Årjäng och Best Western Hotel vid stora torget och avnjöt där en god lunch. I Koppom, några mil norr om Årjäng, ägde nästa uppehåll rum. Det visade sig att museet, Beredskapsåra kallat, hade mycket att bjuda på. Utöver själva Beredskapsåra fanns där en hembygdsgård, en före detta skola, en museibutik med mycket av intresse, en godsvagn för soldattransporter, en utställningslokal med ett rum för filmförevisning m.m. Enligt chefsguiden Kermit Myrvold skulle visningen ta 45 minuter men den tog minst en timme och kunde naturligtvis ha hållit på resten av dagen – för oj så mycket där fanns att se och fundera över! Flera guider visade oss runt men, som det står på en hemsida på Nätet, så ”bäst var eldsjälen Kermit Myrvold – att lyssna på honom är en upplevelse bara det.” Han hade verkligen berättandets gåva! Ansvarig för hela anläggningen är Järnskogs hembygdsförening, som lider av brist på aktiva medlemmar. De gamle dör och de unga ägnar sig åt annat…En präktig överraskning bjöd museet på, nämligen ett inbundet ex. av landsfiskalen Åke Hiertners förteckning över alla flyktingar, totalt 11 000, som han haft att ta emot under krigsåren. Framme låg en kopia, originalet förvarades under glas och ram men den borde väl deponeras på ett arkiv, exempelvis Värmlandsarkiv? Enligt Kermit var landsfiskalen inte populär bland folket i socknen. En halvtimme försenade anlände vi till sist till Rackstadmuseet och anledningen till att vi valt att stanna där var den pågående utställningen av konst av Elsa Backlund Celsing, som var syster till Johan Backlunds farfar. Johan var en av grundarna av Värmländsk Kultur och Föreningen Värmlandslitteraturs alltiallo under drygt 20 år. Alla, tror jag, blev förtjusta i hennes målningar, som kännetecknas av en ovanligt fin kolorit. Hon var uppväxt i Sankt Petersburg men efter revolutionen flyttade hon till Sverige och bosatte sig i Västerås, där länsmuseet har en stor samling av hennes konst. Hon var en suverän porträttmålare, även av barn, men målade också rofyllda heminteriörer. Om henne finns en biografi:, Konstnärinna Elsa Celsing av Tore Hultcrantz (1980) och i boken om Johan , BokJohan – en eldsjäl för värmländsk kultur (utg. av Föreningen Värmlandslitteratur 2009.) finns ett kapitel av Lena Sewall om henne. Dessutom har Rackstadmuseet gett ut en katalog till utställningen men den blev slutsåld, medan vi var där. En halvtimme försenade – inte så farligt kanske i sådana här sammanhang (?) – återkom vi till Karlstad – och ”sommar och skönhet och skogsvindsackord” – som Skalden skriver i en känd dikt – följde med oss in i det sista. En mycket lärorik resa – inte minst tack vare de utmärkta guiderna, framför allt Finn Hjelmström, som var med oss hela tiden, men också de som visade oss runt på beredskapsmuseet. Allra sist ett varmt tack till Nilsbybuss och chauffören, Kjell-Åke, för säker körning och god serviceanda. Om beredskapsåren i Värmland finns numera mycket skrivet. Det allra senaste torde vara nr 2 i år av tidskriften Värmländsk Kultur, som innehåller allehanda om de där fem åren. Redaktör för numret är förstås ingen annan än Finn Hjelmström! Värmlandslitterär sommarkvällKulturveckan i Sunne inleddes den 4 augusti bl.a. med en mycket bearbetad, för att inte säga omarbetad, version av Kejsarn av Portugallien, En drömmares dotter, som framfördes på Ås brunn vid hembygdsgården av Emterviksamatörerna. Pjäsen handlade i första hand om kejsarns dotter, Klara Fina Gulleborg, och handlingen var förlagd till nutid, vilket hade sina poänger. En rolig och tänkvärd version av Selmas bok författad av den unge poeten Anders Borgström m.fl. Föreningens och Värmländska Författarsällskapets eget arrangemang sedan starten 2000 under Kulturveckan är en Värmlandslitterär sommarkväll. Den ägde som vanligt rum på tisdagen i kulturveckan och som alltid höll vi till i församlingshemmet i Östra Ämtervik. Enligt god gammal tradition var Anita Andersson kvällens värd och med sig hade hon maken Berndt Andersson, som läste en nyskriven historia, som erinrade om hur man förr hade namn på allting, gårdar, vägar, allsköns hus o.s.v., namn som fungerade som en levande historia. Ragnar Magnusson, som varit med från början, berättade om den finska kolonisationen av Stensjön i Sunne socken och berättade minnen från sin tid som mycket ung skogshuggare i samma trakt. Från Sunne var också deckarförfattaren Karina Johansson, som låter sina böcker utspelas i själva Sunne, och Erik Andersson, som läste dikter för en andäktigt lyssnande publik. Även David Beattie är från Sunne men ursprungligen från Skottland. Han var iklädd en tjusig skotsk folkdräkt och berättade om sitt liv och sin bok om Sunne, The Little Apple. Engelskan tränger sig fram överallt också på våra litteraturaftnar - kanske ett tidens tecken? I vilket fall talade David en utsökt vacker engelska och de allra flesta bör ha förstått honom bra! Kvällens huvudperson blev ändå snart avgående länsrådet Björn Sandborgh, nybliven ordförande i Gustaf Fröding-sällskapet. Han är trubadur och historieberättar m.m. och var i kanonform - minst sagt. Han avslutade kvällen med lika delar sång och historier och allehanda funderingar och aldrig har väl litteraturaftonen slutat så sent. Men publiken klagade inte över att mörkret börjat lägra sig kring församlingshemmet, när det blev uppbrottsdags - tvärtom! Således återigen en lyckad litterär afton med ett mycket omväxlande program - och många besökare, en bra bit över 80 personer - så mycket samlingslokalen har plats för! Återigen bevisades att östemtingarna är ett litterärt släkte, fast möjligen lockade också mellanakten med kaffe och smörgås och tillfälle till konversation! Onsdagen bjöd på två fina program i stallet på Mårbacka, en alldeles utmärkt samlingssal för övrigt. Lena Carlsson berättade om Landskrona på Selma Lagerlöfs tid, 1885 - 1897, och läste ur sin prisade bok om Selma som lärare, som två unga elever uppfattade henne. Föreningens ordförande Matts Nilsson, född och uppväxt 2 800 meter från Mårbacka skildrade Mårbacka på Selmas tid, senare delen av 1920-talet, då hans mor var huspiga där. Matts sitter inne med avsevärda kunskaper i ämnet - minst sagt - och det var högst intressant att höra honom tala om förhållanden i diktarbostaden under Selma Lagerlöfs och fröken Lundgrens, husföreståndarinnans, tid. Ett socialhumanistiskt matriarkat rådde på gården, menade han.På onsdagskvällen visade kyrkvaktmästaren och skrönikören Göran Bengtsson Mårbackaträdgården och den nyrenoverade arbetarbostaden. 117 personer hade kommit tillstädes för att höra Göran att berätta om Mårbacka då och nu. På fredagen kunde vi höra Ulf Peter Hallberg, vars senaste roman utspelas i Köpenhamn på Brandes och Strindbergs tid, och Lars Andersson, som fått överväldigande god kritik för andra delen i serien om sina förfäder i Hedås, De levandes land, diskutera dikt och verklighet. I samma lokal, stallet på Mårbacka, kunde vi sedan höra Louise Vinge, barnbarn till Selmas bror Daniel, berätta om sitt liv med just Selma Lagerlöf. Årsboken från sällskapet till hennes ära, är alltså Louise Vinges I Selmas sällskap, en lika lärd som roande läsning. Lördagen var i vanlig ordning vigd åt prisutdelningen. Selma Lagerlöfs litteraturpris men först ut denna dag var ändock två nydisputerade litteraturvetare, Maria M. Berglund och Lina Samuelsson, nybliven ledamot av Föreningens styrelse gick. De båda berättade om hur kvinnliga författare tolkats och värderats under 1900-talet. Genomgående var att det inte tagits på allvar, uppfattats som underhållningsförfattare, om de nu alls blev recenserade! Litteraturpriset gick i år till Kjell Johansson, arbetarförfattare med en diger produktion bakom sig. Mest känd är han för sina böcker om Midsommarkransen på Söder i Stockholm. Årets bok, Mammas gata - en berättelse från förorten är hans senaste roman, utkommen i sommar. Professor emeritus Arne Melberg, Gräsmark, presenterade Kjell Johanssons författarskap. Han kallade författaren för Kjelle, som han gjort alltsedan de blev skolkamrater 1957. Landshövding Kenneth Johansson inledde prisceremonin genom att tala om Värmland och kulturen och nämnde bl.a.att han kommit överens med Föreningen Värmlandslitteratur att föreningen en gång i halvåret skulle arrangera en författarkväll på residenset, i landshövdingens representationslokaler! Samma dag släpptes en ny bok från Heidruns förlag, Kära Selma! Pristagarnas tack. Den närmaste anledningen till utgivningen är att priset i år fyller 30 år. Saknas gör några tal. Så höll inte Astrid Lindgren, Slas och Jan Lööf något tal. Årets pristagare finns däremot representerad med sitt tal. Veckan avslutades enligt gammal god traditi on med högtidsgudstjänst i folkton i Östra Ämterviks kyrka. Medverkade gjorde bl.a. folkmusikgruppen Sunnlåt, sångerskan Gunilla Hallgren och biskop Esbjörn Hagberg, som alltid är en god predikant. Kyrkan var nästan fullsatt - möjligen beroende på att det var just biskopen som predikade. Allra sist vandrade församlingen ut till Mårbackagraven, där Lena Gynnemo, ny intendent på Mårbacka, berättade lite om förebilderna till personerna i Gösta Berlings saga och lade ner en krans.På eftermiddagen kåserade Bodill Jönsson, känd från TV, på Sunne bibliotek och hade tankar om tid. Den officiella avslutningen på Sunne kulturvecka ägde rum på kvällen i Mårbackaladan. En mycket givande vecka var det - som alltid!
Värmlandsmontern i ord och bild
Vid signeringsbordet. Eva Fredriksson, FVL:s vice ordförande, laddar upp med bilderböcker av Ane Gustavsson som i bakgrunden avtackas av Anita Andersson efter att ha intervjuats på scenen av Sven Smedberg.. Foto: Lena Sewall
Dignande bokbord. Styrelsemedlemmarna Birgitta Rosén och Anna Wennerlund, den senare mässbokhandelschef sedan förra året, var på plats i Värmlandsmontern under alla fyra mässdagarna och dessutom dagen innan. Foto: Lena Sewall
Ingen Värmlandsbokhandel utan Bengt. Men utan Bengt Åkerblom och hans stora för- och efterarbete skulle det inte finnas någon Värmlandsbokhandel. Bengt lägger ner ett enormt arbete på Värmlandsbokhandeln. Året om! Foto: Svetlana Lund
Årets bokmässa i Göteborg gick av stapeln den 26 – 29 september.0ch som vanligt var Värmlandsmontern, ett populärt besöksmål. Där talades värmlandsmål, serverades Löfbergs kaffe och skrädmjölsdrömmar, bjöds på författarframträdanden, poesi, mordgåtor, romaner och matkultur i ett fullspäckat program varje halvtimme. Värmlandsmonterns konstnär var i år den nyligen avlidne Jörgen Zetterquist. Och enligt gammal god ordning svarade Föreningen Värmlandslitteratur för ett dignande bokbord med årets värmlandsböcker (inte alla men ett rikt urval!) I Värmlandsmontern fanns också i år föreningen och tidskriften Värmländsk Kultur representerad.
Han vet var han kommer ifrån. Årets mässgeneral Anita Andersson med f d landshövdingen och riksmarskalken Ingemar Eliasson. Foto: Lena SewallFör Värmlandsmontern svarade som alltid de senaste åren Anita Andersson, ordförande för Värmländska Författarsällskapet. Årets Värmlandsförfattare blev Hanna Jedvik medan Enel Melberg och Lars Andersson fick dela på Region Värmlands litteraturpris 50 000 kr. Klicka här för att se Värmlandsmonterns program
Stolt mor. Framför affischen med porträtt av Årets Värmlandsförfattare Hanna Jedvik står mor och bror Simon Jedvik i samtal med Peter Eriksson. Foto: Lena Sewall
Zetterquistare. Johan Zetterquist medverkade i Värmlandsmontern i ett samtal med Sven Smedberg om fadern Jörgen Zetterquist, årets monterkonstnär. Här med kusinen Nina Zetterquist Nielsen och hennes man Petter Nielsen. Foto: Lena Sewall
Värmländsk Kultur. Eva Lena Lübeck sålde åtskilliga exemplar av tidskriften Värmländsk Kultur. Foto: Lena Sewall
Per Elam. Medhjälpare i Värmlandsmontern under många år. Foto: Lena Sewall
Alf och Ulla Hambe. Sjöng Kajsas Udde när boken En bit Racken presenterades. Foto: Lena Sewall
Hos Heidruns. Peter Lenken med Gun-Britt Karlsson och Bengt Berg. Foto: Lena Sewall
Intill montern fanns som vanligt Heidruns förlag och Visit Värmland. Mycket värmländskt på en plats alltså!
För fler bilder från Värmlandsmontern: Klicka här!
Litteraturkväll med Enel Melberg Enel Melberg. Foto: Lena SewallDen 21 oktober var det för andra gången litterär afton på Residenset i Karlstad. Också denna gång i samarbete mellan Föreningen Värmlandslitteratur och landshövding Kenneth Johansson, som återigen upplät sin representationsvåning för en författarkväll. Inbjuden författare var Enel Melberg, Gräsmark, som i fjol höst utkom med boken Separator, om estländsk folktro och om sin uppväxt i Göteborgs arbetarkvarter. Hon berättade om och läste med inlevelse ur boken och publiken ställde många frågor till henne efteråt. I vanlig ordning bjöd landshövdingen på cider med mycket gott tilltugg och stämningen var god. Ordföranden Matts Nilsson och vice ordföranden Eva Fredriksson passade på att göra reklam för föreningen och delade ut det fina kortet, som Marie Söhrman designat åt oss.
Värmländsk bokmässa på CCC
Prisades. Enel Melberg delade Region Värmlands litteraturstipendium och prissumman 50 000 kr med Lars Andersson. Här med sin förläggare Gun-Britt Karlsson från Heidruns på Värmländska bokmässan 2013. Foto: Lena Sewall.Bengt Åkerblom rapporterar: I dagarna två var det Värmländsk bokmässa på CCC i Karlstad, närmare bestämt 1 och 2 november. Tidigare bokmässor har varit på Värmlands Museum men där fanns ingen plats i år för oss bokentusiaster på grund av den stora utställningen därstädes om arabisk kultur.
De
allra flesta av oss var säkert hänförda över den nya lokalen, stor som havet,
högt i taket och med stora fönster mot Klarälven och de sista höstfärgade
träden. Ingen trängsel, ingen snudd på värmeslag – ja, perfekta förhållande för
en mässa, frånsett att seminarierna till större delen var förlagda till våningen
en trappa upp. Många författare framträdde men många hade dåligt med publik.
Antalet utställare, alltså bokbord, uppgick till nästan 80! Kommersen var som
alltid livlig.
Rapporterar. Bengt Åkerblom rapporterar som vanligt från den värmländska bokmässan. Här med mässbesökarna Malin Biller och Bengt Starrin. Foto: Lena Sewall.Föreningen var förstås på plats med inte mindre än tre bord (ā 180 centimeter! Våra fyndlådor var fulla med fynd för 10 eller 20 kr och dessutom hade vi böcker av årets utgivning som Ninni Schulmans senaste, Aino Trosells senaste, Ingemar Eliassons memoarer, Svante Forsaeus bok om Nordvästra stambanan, Lars Anderssons De levandes land och Christer Ericssons Bandybaronen för att nu nämna några böcker av årets skörd.
Pristagarna var många och mottog alla sina pris mässans första dag. Region Värmlands litteraturstipendium och prissumman 50 000 kr fick författarna Lars Andersson och Enel Melberg dela. ”För sin bok Separator, där hon på ett oupphörligt fängslande sätt skildrar de egna upplevelserna av att som liten lämna sitt hemland Estland och komma till Sverige", skriver juryn Eva Fredriksson, Bengt Åkerblom och Mikael Johansson och fortsätter: "Enel Melberg beskriver tillvaron i det nya landet både ur barnets och den vuxna kvinnans perspektiv. Separator är en bok som handlar om och gestaltar exil, identitet, tillhörighet och språk. Det är också en bok som är skriven på en noggrant utformad och mycket vacker prosa.” Om Lars Andersson skriver juryn: ”Likt Klarälvens färd genom landskapet, än bred och sävlig, än vindlande och oberäknelig är släktens och de enskilda människornas liv genom århundradena i byn Hedås i Värmland. Lars Andersson har med sitt breda släktepos Vid Storälven för alltid ritat in Hedås vid Klarälven på Värmlands litterära karta. " Till mottagare av årets Bengt Axelssons stipendium för värmländsk kultur, som uppgår till 10 000 kronor utsåg Föreningen Värmlandslitteratur Leif Engström, Klässbol, Leif studerar konst på Gerlesborgsskolan. Sin ungdom till trots, 21 år, har han hunnit delta i många konstutställningar. Han har även medverkat med illustrationer i tidskrifter som Orkesterjournalen och Populär Astronomi. Han har också gett ut böcker, senast en samling porträtteckningar, 2011. Han behärskar flera genrer. Han är säker på handen, har sinne för detaljer och äger den sanne konstnärens känslighet.
Storsäljaren. Mässans storsäljare var utan något som helst tvivel boken Det var på Sandgrund vi mötte varandra. Så ser också bokens formgivare Anita Stjernlöf-Lund och författare Gunvor Nyman assisterade av Mr Sandgrund himself, Morgan Ödman. berättigat belåtna ut bakom sitt mässbord. Foto: Lena Sewall.Mitt emot våra bord hade vi Anita Stjernlöf Lunds förlag, Bild,Texst&Form. Där var det uppåt hela tiden för där sålde man Anitas och Gunborg Nymans praktverk Det var på Sandgrund vi mötte varann! Redan efter några timmar hade dessa två, assisterad av Morgan Ödman, Mr Sandgrund himself, sålt nästan 50 ex. och på den vägen var det under hela mässan!
God två i försäljningsstatistiken kom
antagligen Lena Sewalls En bit Racken, med sextiotalet försålda ex.
Deckarna var många men frågan är om de sålde så bra?
Proffsigt. Ända från Båstad kom före detta arvikabon Torgny Karnstedt och hade som vanligt en mycket proffsigt mässbord. Foto: Eva Fredriksson.
Sammanfattningsvis var nog de flesta belåtna med årets bokmässa. I
varje fall gick det knappast att klaga på lokaliteten även om en och annan
kanske lite nostalgiskt tänkte tillbaka på gemytet och trängseln och värmen på
Värmlands Museum. Här på CCC blev det aldrig hett om öronen, så att säga, vilket
kan ha sitt behag också! Föreningen har i alla fall ingen
Från Heidruns. Som vanligt var förstås Bengt Berg och Gun-Britt Karlsson från Heidruns förlag på plats. Foto: Lena Sewall.
Geijersamfundet. Också Geijersamfundet hade ett bokbord med sin senaste bok, Geijers översättning av Macbeth. Foto: Lena Sewall.
Egen hörna. Förlaget Votum hade fått egen hörna med utmärkt läge i mässhallen kunde förläggaren Lars-Erik Hermansson förnöjt konstatera. Här med intresserade besökarna Helena Vermcrantz pch Marianne Nilsson. Foto: Lena Sewall.
Släktträff. Barnboksförfattaren Inger Sandberg mötte syster och svåger på bokmässan. Foto: Lena SewalNya lokalen
Nya lokalen var inte så ny längre. Den 15 augusti 2012 gick flyttlasset för föreningen – från Bibliotekshuset, där vi hållit till sedan 1975, alltså från begynnelsen – till Verkstadsgatan 20 på Herrhagen i Karlstad. Huset vi nu logerar i är KMW:s gamla huvudkontor, en magnifik byggnad från 1920-talet. Vi håller till på bottenplanet och ingången är från gatan. I samma hus, men med ingång från gaveln, har vi Radio Värmland! Efter några månader känner vi oss ganska så hemma på våra 32 kvadratmeter, ungefär som i Bibliotekshuset, men uppdelat på tre rum, som ger god plats för våra många bokhyllor. Radio Värmland är förstås en trevlig granne och en annan sådan är Gjuteriet lite längre söder ut på gatan mot Nöjesfabriken till. I Gjuteriet dväljs ett otal andra kulturföreningar och studieförbund som Värmländsk Kultur och Karlstad lever och – inte minst – ett café, som är öppet från 9 på morgon till 20 på kvällen och bjuder på hembakt bröd till mycket anständiga priser. Telefonumret har inte ändrats: 054/213847, och mailadressen är fortfarande varmlandslitteratur@telia.com När har vi då lokalen öppen? Ja, något bestämt besked kan vi inte ge men låt oss säga att i princip finns här någon mellan 9 och 11.45 på förmiddagen och mellan 13.30 och 16.00 – men vi lovar inget bestämt, så bäst är om besökaren ringer i förväg och förvissar sig om att kontoret verkligen är bemannat. Värmlandsbokhandeln har följt med till Verkstadsgatan, så här finns som alltid möjligheter att göra goda bokaffärer. Lagerförteckningen är dock inte helt aktuell och upptar alltså en och annan titel, som är utgången, men också inte så få titlar, som vi inte hunnit föra in i lagerlistan. Tillfälle att göra ett kap således! Välkommen alltså, medlem eller ej, till Föreningen Värmlandslitteratur på Verkstadsgatan 20 i Karlstad! Om inte annat kan vi kanske bjuda dig på en kopp kaffe! Skulle vi inte vara hemma, ta gärna en kopp på trivsamma Café Gjuteriet ett stenkast härifrån.
Den värmländska författarkatalogen
En glädjande nyhet är att Länsbiblioteket Värmland överlåtit sin värmlandslitterära författarkatalog till Föreningen Värmlandslitteratur. Författarkatalogen började sammanställas i mitten av 1990-talet av Lena Sewall, då bibliotekarie vid Länsbiblioteket, nu FVL:s hemsidesredaktör. Vid Lenas pension 2007 omfattade katalogen drygt 130 författare med värmlandsanknytning. Under de närmast följande åren utökades författarkatalogen med ett drygt 30-tal författarporträtt men togs därefter bort från nätet. I januari 2013 efterlyste NWT:s kulturchef Mats Dahlberg emellertid detta värmländska författararkiv i en stort uppslagen artikel i NWT Det ledde till att Länsbibliotek Värmland i februari 2013 överlät katalogen till Föreningen Värmlandslitteratur och sände över samtliga författarporträtt till Föreningen. Hittills under året har hittills omkring hälften av författarporträtten lagts ut på nätet, de flesta i det skick de befann sig när katalogen lades ner. Övriga författarporträtt läggs ut så fort Lena hinner. Hösten 2013 kommer de att uppdateras. Och så småningom kommer nya författarporträtt att tillfogas, värmländska klassiker såväl som nu verksamma författare. För att komma med i katalogen bör man på något sätt ha en anknytning till provinsen – antingen vara född, ha bott eller bo i Värmland. Dessutom krävs att man för att komma i fråga bör ha utgivit minst två böcker.
Göran Tunström-dag i Sunne
|
|
Bokrecensioner Värmlandslitterära författarporträtt Värmlandslitterära författarsällskap
Vackrast 2012
Hedersprisad
Hedersomnämnd. Per Berggrén r Ingemar inledde
Välkomnar. Landshövding Kenneth Johansson hälsar välkommen till
| |||||