Det här hände 2019

Årets pris och utmärkelser

Årets Värmlandsförfattare 2019

Elisabet Härenstam. Foto: Lena Sewall

Till Årets Värmlandsförfattare 2019 utsåg juryn Elisabet Härenstam.

Elisabet Härenstam är född 1944 och uppväxt i Segerstad utanför Karlstad. Hon har arbetat som lågstadielärare och har engagerats av Skolverket för att skriva om sitt sätt att arbeta med barn om kultur i skolan och sin syn på kunskap och lärande. Hon har tidigare prisats med Svenska Akademiens svensklärarpris och Karlstad kommuns kulturpris till Gustaf Frödings minne. Elisabet Härenstam har gett ut böckerna Dikter från Segerstabyns skola, Det var en gång en sjö, En enda rödklädd unge, Berättelser till Ganescha, Tanketurer till Gud  och Havets mor.

Motiveringen till priset lyder:

Hon samlar på berättelser; myter, sagor, legender som hon vill delge barn och vuxna. Dessa livstolkande berättelser förklarar hur vi ska leva för att vi och jorden ska må bättre. Med sina böcker vill hon inge hopp och förtröstan. För detta angelägna och mångåriga arbete utses Elisabet Härenstam till årets Värmlandsförfattare 2019.

Priset utdelades den 26 september i Värmlandsmontern  på bokmässan i Göteborg.

Årets Värmlandsförfattare utses årligen. Region Värmlands litteraturstipendium delas också ut en gång om året till minst två författare som gett ut verk med Värmlandsanknytning under det senaste året. I juryn för de båda utmärkelserna sitter bland andra representanter från Föreningen Värmlandslitteratur och från Region Värmland. Region Värmlands mål med både stipendiet och utmärkelsen Årets Värmlandsförfattare är att bidra till att den starka berättartraditionen i Värmland fortsätter att leva och utvecklas, vilket är en viktig del i Värmlands utveckling.

Region Värmlands litteraturstipendiater

Till Region Värmlands litteraturstipendiater 2019 utsåg juryn Marit Kapla och Helena Lundgren Landin för böckerna böckerna Osebol (Kapla) och Lustenbåtarna på Klarälven .

Helena Lundgren Landin för boken Lustenbåtarna på Klarälven med motiveringen:

I Lustenbåtarna på Klarälven skildras flottningen på Klarälven under århundradena. Det görs med tekniskt kunnande men också med en känsla av saknad. De många vackra och tydliga bilderna berättar om människor och ett liv som varit. Samtidigt ger boken ett viktigt bidrag till Värmlands ekonomiska historia.

Marit Kapla för boken Osebol med motiveringen:

I boken Osebol framträder en koral av röster. De berättar om livet förr och nu i en avfolkningsbygd i norra Värmland. Allt känns äkta och okonstlat! Dessa vittnesmål har i varsam redigering blivit prosalyrik av ädlaste slag.

Marit Kapla 2019 års debutant

Marit Kapla. Foto: Trinidad Carrillo.

Priserna och utmärkelserna följer på varandra för Osebol-författaren Marit Kapla. För sin bok Osebol har Marit Kapla belönats med Augustpriset, Borås Tidnings debutantpris, Pu- blicistklubbens pris Guldpennan, Studieförbundet Vuxenskolans författarpris, Region Värmlands litteraturstipendium och nu senast också Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium för år 2019 för boken Osebol. Och vem skulle annars fått det detta år!

Juryns motivering:

I en värmländsk by i avfolkningsbygd, tillika sin egen hembygd, har författaren med stor känslighet och i koncentrerad form fångat poesi, loso och livets vardagligheter ur människornas egna berättelser. Som läsare för yttas man in i Osebols egen värld och för en stund blir denna by världens mittpunkt.

Maria Lilja hedersomnämnd

Maria Lilja. Foto: Mondial förlag.

Hedersomnämnande får Maria Lilja för boken Signe & Sigge med motiveringen:

Med stor lyhördhet och klarsynthet tecknas ett mycket personligt och komplext porträtt av författaren Signe Björnberg alias Sigge Stark. Författaren lyckas i romanen ”Signe och Sigge” vidga bilden av en av Sveriges, under flera decennier, mest lästa författare. Ett livsöde som berör.

2019  års Bengt Axelsson-stipendiater

sson

Fr v Lars Nordström, Henrik Olsson och Carl-Johan Ivarsson med föreningens ordförande Berit Wester.'

När Föreningen Värmlandslitteraturs stipendium från Bengt Axelssons kulturfond delades ut för sista gången på den värmländska bokfestivalen 2019gick det till två projekt:

dels till Lars Nordström, Kindsjön, Bograngen, som forskar om det har varit värmländska skogsarbetare på Nya Zeeland. Lars Nordström har tidigare gett ut boken Fjärran västerns skogar, och han har översatt och gett ut boken Med yxa, såg och penna av Emil Engström.

och dels till Carl-Johan Ivarsson, Kila, Säffle och Henrik Olsson, Säffle, som vill ge ut en bok Väckelsens hus, om det kulturella arv som har lämnats genom väckelserörelsens byggnader genom mer än 150 år i Värmland.

Stipendiesumman uppgick tack vare ett generöst bidrag från Bengt Åkerblom till 30 000 kr.

.

Genom testamentariskt förordnande av framlidne lektorn Bengt Axelsson från Grava socken har föreningen sedan 1992 delat ut ett stipendium till en eller flera personer, dock inte till föreningar eller andra juridiska personer. Bengt Axelssons fond för värmländsk kultur har som sitt ändamål haft att "ge belöningar för och bidrag till kulturella insatser i Värmlands län" för att användas till mottagarens utbildning inom det kulturella området eller för forskning eller speciella projekt inom värmländskt kulturliv. Stipendiet har delats ut 24 gånger i samband med den årliga Värmländska bokmässan/bokfestivalen,, alltså inte riktigt varje år, 2019 för sista gången.

Vackraste Värmlandsboken 2019

Priset för vackrate Värmlandsboken 2019 har ännu inte delats ut men på det pressmöte som Föreningen Värmlands- litteratur kallade till torsdagen den 5 mars i Bibliotekshuset tillkännagavs det att Stadsträdgården i Karlstad utsetts till Värmlands vackraste bok 2019. Inger och Per Berggrén har skrivit och fotograferat och - inte minst – formgivit Stadsträdgården i Karlstad. För historiska och botaniska uppgifter svarar Anders Blomqvist. Boken har utgetts av Förlag Per Berggrén.

Juryn har utgjorts av Margareta Wallin Wictorin och Jessica Edlom, Karlstads universitet samt bibliotekarie Helena Vermcrantz. Juryns motivering löd:

I år är det omöjligt att förbigå Per och Inger Berggréns bok ”Stadsträdgården
i Karlstad”. Den otroligt vackra rosa magnolian på omslaget drar tittaren obönhörligt till sig. Bokens generösa format gör de vackra bilderna full rättvisa och Anders Blomqvists historiska och botaniska uppgifter förhöjer dess värde för alla botaniskt intresserade.

Pristagare och juryordförande. Inger Berggrén, Per Berggrén, Claes Åkerblom och juryns ordförande Helena Vermcrantz. Foto: Lena Sewall. 

Hedersomnämnda Värmlandsböcker

Föreningen Värmlandslitteratur har också gett hedersomnämnande till två böcker när Värmlands vackraste bok 2019 utsetts, nämligen till:

Hemlängtan om drömmar och huskärlek

med text, illustrationer, foto och formgivning av Olga Magnusson, som getts ut på eget förlag.
Motivering:

En vacker bok, personlig och trivsam, om längtan till ett hus. Och om ett hus att längta till. Bokens vackra fotografier, frihandstecknade illustrationer och läsvänliga text får läsaren att känna denna längtan, och lära känna huset. Det är bara att öppna dörren på bokens framsida och stiga in!

Seffle möbelfabrik – String Seffle av Claes Åkerblom, formgiven av Henrik Gistvall och utgiven på eget förlag.
Motivering:

”Seffle Möbelfabrik – String Seffle” är en gedigen och spännande historiebeskrivning matad med fakta och bilder. Här spelar den fina och tydliga grafiska formen stor roll för att skapa lust att läsa – både vad gäller den snygga framsidan och den stilrena inlagan. Formen sätter också en tidston och följer det skandinaviska funktionalistiska arvet. 

Sedan 1979 utser Föreningen Värmlandslitteratur årligen Vackraste Värmlandsboken. Två hederspris utdelas också. Priset är ett formgivarpris, som hittills alltid delats ut på föreningens årsmöte. I år är det fyrtioförsta gången Föreningen Värmlandslitteratur delar ut priset men första gången det inte delats ut på föreningens årsmöte, som i år på grund av Coronan uppskjutits på obestämd tid.

Augustpriset till Marit Kapla

Marit Kapla. Foto: Sören Andersson.

Den 25 november tilldelades Marit Kapla det prestigefyllda Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok för sin bok Osebol (Teg Publishing) med motiveringen:

Med osviklig känsla och respekt skapar Marit Kapla ett helt universum av sitt litterära reportage om Osebol. Enskildas vittnesmål blir till lyriska sånger där olika röster varvas. Talet om platsen speglar både smärtsam förändring och oviss framtid. Glesbygdens och världens öden gestaltas genom livet i en värmländsk by.

 I sitt tacktal läste Marit upp namnen på samtliga bybor som hon intervjuat och som finns med boken Osebol! Föreningen Värmlandslitteratur gläds och jublar och gratulerar Marit Kapla å det allra varmaste!

Framgångsrik Värmländsk bokfestival

På bilden ses föreningens kassör Lars Lingsell i samspråk med kund. Foto: Lena Sewall.

Den värmländska bokfestivalen 2019 blev en stor framgång, Föreningen Värmlandslitteratur medverkade som vanligt med ett långt bokbord.

Lyckad bokmässa

Nöjda med bokmässan. Montergeneralen Ricky Andreis och Eva Fredriksson i Värmlandsbokhandeln kan se tillbaka på en lyckad bokmässa. Foto: Lena Sewall.

Årets bokmässa i Göteborg ägde rum den 26–29 september. Som alla år fanns Föreningen Värmlandslitteratur på plats i Värmlandsmontern, sålde böcker, pratade böcker och träffade massor av kända och okända bokälskare. Montergeneralen Ricky Andreis från Region Värmland kan se tillbala på en allt igenom lyckad bokmässa med ett rikt och omväxlande program och spännande möten med intressanta författare och andra medverkande.

Bokmässan i Göteborg är vår förenings största och jobbigaste evenemang under året. Det är inte bara de fyra dagarna i Göteborg utan alla förberedelser med bokurval, beställningar, prissättning, packning, transporter, schemaläggning m.m. Styrelsens medlemmar jobbar ideellt under de fyra dagarna och gör sitt bästa att marknadsföra Värmland. Så är också vår monter välkänd och välbesökt, inte bara för kaffe och skrädmjölsdrömmar utan också för de högklassiga programmen och alla intressanta möten.

Första dagen avslöjades vilka som utsetts till Region Värmlands stipendiater och vem som blivit Årets Värmlandsförfattare.

Region Värmland är instiftare till priset Årets Värmlandsförfattare, som skapades på initiativ av Länsbiblioteket i Värmland. Syftet är att lyfta fram författare i Värmland. Författarskapet ska ha klar värmlandsanknytning och kan avse både fack- och skönlitteratur. En jury utser Årets Värmlandsförfattare.  I juryn har i år ingått Olof Andersson, Kristinehamn, Anders Hjertén, Säffle, Helena Vermcrantz och Eva Fredriksson, båda Karlstad.

I Värmlandsbokhandeln

Bokhandelsarbetare. Lars Lingsell, Gun Berger och Daniel Skoglund.

Eva Fredriksson, Sven Ove Svensson och Berit Wester.

.

Full rusch i Värmlandsbokhandeln. Så här såg det ut nästan hela tiden.

Årets storsäljare. Tv Lars Lingsell och Berit Wester med årets storsäljare Lars Lerins barnbok Trollet är inte hemma som Pia Göransson står i begrepp att köpa. T h Lars Lingsell med sitt barnbarn, årets yngsta medarbetare i Värmlandsbokhandeln.

Traditionell sommarkväll

Föreningen Värmlandslitteraturs traditionella författarkväll ägde i år rum den 6 augusti i Östra Ämterviks församlingshem.

Kvällens presentatör var som vanligt Anita Andersson från medarrangören Värmländska författarsällskapet. Medverkande var Berndt Andersson med sina alltid lika dråpliga skrönor, Helene Tursten som presenterade sin nya bok Snödrev, Göran Bryntesson som spelade och berättade om Elis i Taserud, Berit Juhl som berättade om böckerna Signes dagbok och Sjukstôga i Sunne samt slutligen Jan R. Ohlson som presenterade sin senaste bok Jag minns allt.

Årsmötet 2019

Föreningens årsmöte den 9 mars ägde rum i Tingvallakyrkan i Karlstad. Lars Österdahl höll i klubban som så många gånger tidigare.

Den nya styrelsen, som valdes och som efteråt konstituerade sig fick följande sammansättning: Berit Wester, ordförande Eva Fredriksson, vice ordf., Gun Berger, Birgitta Rosén, Lena Sewall, Daniel Skogman Claes Åkerblom. Nya i styrelsen är Sven-Ove Svensson och Stefan Crona. Adjungerad ekonomiansvarig Lars Lingsell.
Tre ledamöter lämnade styrelsen: Jonas Brefält, Martin Bärjed och Bengt Åkerblom. Den senare valdes in i valberedningen. Ordföranden överräckte till lformgivaren  Leo Forsberg diplomet för boken Biskopsgården i Karlstad, som juryn, representerad av Margareta Wallin Wiktorin, gett hederspriset för 2018. De övriga pristagarna kunde tyvärr inte närvara. Om priserna se nedan om Vackraste Värmlandsboken.

Som framgår ovan utsågs biblioteket på Värmlands museum till 2018 års Värmlandsbibliotek.

Efter kaffeservering med hembakt berättade museichefen Åsa Hallén med stolthet om Årets Värmlandsbibliotek, nämligen Värmlands Museums nya bibliotek, som tilldelats föreningens utmärkelse i form av ett diplom att sätta upp i biblioteket.

13 nya författare i författarkatalogen

Staffan Ander. Porträtt av Karin Broos till omslaget av Godmorgon 2020.

Föreningen Värmlandslitteraturs författarkatalog  innehåller  i skrivande stund  drygt 230 författarporträtt. De senaste – hela 13 författare – infördes den 5 februari 2020.  Årets värmlandsförfattare 2012, Peter Olausson, 2013 Hanna Jedvig och 2018 Hans-Olof Boström har nu äntligen fått sina författarporträtt och det har också fyra andra nu verksamma författare Staffan Ander, Göran Bryntesson, Gunhild Hernström och Jan Ollars fått. Den flitige styrelseledamoten Claes Åkerblom har dessutom sammanställt ytterligare sex författarporträtt av bortgångna, på sin mycket aktiva författare –  John Englund, Olof Johan Hedner, Sigfrid Högberg, Jakob Karlstam, Gunhild Morin och Clas Pihlström.  Det ska bara tilläggas att många författare fortfarande fattas i författarkatalogen!

T v Göran Bryntesson och t h Peter Olausson.  Foton: Privata.

Hanna Jedvik. Foto: Rabén&Sjögren/Lisa Thanner.

Den innehållsrika Wermlandiana

Wermlandiana är namnet på Föreningen Värmlandslitteraturs medlemstidning. Den kom till 1976, året efter föreningens tillkomst, fast hade då ett mindre välklingande namn. Tidskriften utkommer från och med 2019  med tre nummer om året och är alltid synnerligen innehållsrik! Den innehåller diverse om värmländsk litteratur men framför allt recensioner och bokanmälningar av nyutkomna värmlandsböcker. Föreningens medlemmar, f. n. omkring 600, får tidskriften som medlemsförmån.