Hänt år 2023

Föreningens egna aktiviteter:

Bengt Åkerblom ny hedersledamot
Grande finale för Värmlandmontern
Hedersomnämnda böckerna 2022
Lyckad bokrea
Trivsam författarkväll
Ulla Wentzel årets debutantpristagare
Vackraste Värmlandsboken 2022
Årets värmlandsförfattare 2023
Årsmötet
281 författarporträtt nu utlagda!
2023 års litteraturstipendiater

Också värt att uppmärksamma:
Bengt Berg årets Lagerlöf-pristagare
Bo Landin sommarpratare
En ikon i barnboksvärlden
Jila Mossaed sommarpratade också
Knut Warmland har gått ur tiden
Sara Bodin Olsson i världsfinal
240 år sedan Geijer föddes

Årets värmlandsförfattare 2023

I förläggarens monter. Eva Thorstensson i Anita Stjernlöf-Lunds monter. Foto: Lena Sewall

Författaren och poeten Eva Thorstensson utsågs på årets bokfestival i Karlstad till Årets Värmlandsförfattare med motiveringen:

I dikt och prosa har Eva Thorstensson ägnat sig åt utsattheten och livets kriser. Hennes engagemang är en röd tråd genom berättelserna om emigrationens, Förintelsens och den svåra kärlekens människor. Hon använder sitt språk för att väcka läsarnas lust att värna varandra i demokratins vackra, men ack så sköra värld. För ett författarskap som sträcker sig över decennier har Eva Thorstensson utnämnts till Årets värmlandsförfattare år 2023.

Utmärkelsen Årets Värmlandsförfattare är ett pris som Region Värmland delat ut sedan 2003. Syftet med priset är att lyfta fram kvalificerade författarskap med anknytning till Värmland. Författarskapet ska ha klar värmlandsanknytning och kan avse både fack- och skönlitteratur. En jury utser Årets Värmlandsförfattare. Kultur- och bildningsnämndens ordförande Sofia Magnusson (S) och enhetschef Oda Larsson höll i årets prisceremoni.

Läs mer om Eva Thorstensson på hennes författarporträtt

2023 års litteraturstipendiater

Två litteraturstipendier delades också ut. Region Värmlands litteraturstipendium har delats ut sedan 2008 i samarbete med Föreningen Värmlandslitteratur. Syftet med stipendiet är att lyfta fram enskilda titlar av hög kvalitet ur det senaste årets utgivning av litteratur med Värmlandsanknytning. Stipendiet kan ges till både skön- och facklitteratur. En jury utser pristagarna.

Eneida Grenegård. Foto: Ulrika Grenegård.

Det ena stipendiet och prissumman gick till den allra yngsta litteraturpristagaren hittills, Eneida Grenegård, nyss fyllda 21 år, för debutboken Kohjärta där hon svarar för såväl text som illustrationer med motiveringen:

Med ömhet fantiserar Eneida Grenegård om sina älskade kor. Poetiskt och med stor färgglädje gestaltar hon deras liv och känslor. Känslor som är misstänkt lika våra egna. För sin bilderbok Kohjärta tilldelas Eneida Grenegård Region Värmlands litteraturstipendium 2023.

Jenny Küttim. Fotograf Tove Falk

Det andra stipendiet gick till Jenny Küttim för boken Sanningsbärarna som handlar om hennes uppväxt inom Jehovas vittne med motiveringen:

Med stor precision skriver författaren och journalisten Jenny Küttim från Grums både personligt och modigt om en svår uppväxt i en familj inom Jehovas vittnen. Efter gedigen research tar hon oss vidare in i samfundets innersta värld och blottlägger ett parallellt rättssystem och lagar som sätts före det svenska samhällets egna. Sanningsbärarna är en viktig, lärorik, välskriven och djupt berörande bok som tilldelas Region Värmlands litteraturstipendium 2023.

Intensiva och roliga festivaldagar

Vår monter. Svetlana Vall och Ulla Wentzel redo att ta emot besökare. Foto: Birgitta Holm

Under två intensiva bokfestivaldagar hade som vanligt Föreningen Värmlandslitteratur tre bokbord i vår monter och bistod Region Värmland med att sälja böcker och leverera signeringsböcker till signeringsborden av icke-värmländska och även värmländska medverkande författare utan egna bokbord.

Mycket folk var det i stort sett hela tiden framför våra bokbord. Vi sålde ca 200 böcker. 141 från utbudet på bokbordet och uppskattningsvis 50-60 böcker från våra fyndlådor. Väldigt roligt är det också att vi fick drygt 10 nya medlemmar!!!

Ansvarig för böckerna på våra bokbord och till signeringsborden var Svetlana Vallmed hjälp av Lars Lingsell som hämtade och återlämnade böcker från och till Akademibokhandeln. Ett stort jobb som vi är mycket tacksamma för!

För affischerna på monterväggarna bakom bokborden med information om föreningen och våra pristagare svarade Lena Sewall. De tre stora affischerna var beställda från City-Tryck och A3 och A5-affischerna inklusive kaparskiva framställda ideellt av Lenas husgranne Erik Blomberg. Den stora fina banderollen på bokbordens framsida hade skänkts av Wermlandiana-redaktören Stefan Nilsson och kommer förhoppningsvis att kunna sättas upp utanför nya lokalen på Gjuteriet.

”Jag var stolt över att stå vid vår fantastiskt fina monter,” skrev bokmässedebuterande vice ordförande Birgitta Holm till oss andra i FVL:s styrelse. Som också tog de fina bilderna ovan och nedan av montern.

”Håller med dig”, skriver Svetlana Vall, ”vår monter var mycket fint arrangerad”! Svetlana ville också uppmärksamma styrelsen på den trevliga stämningen och det fina samarbetet före, under och efter Bokfestivalen!

”Ja, montern var jättefin”, skriver Ulla Wentzel. ”Det var kul att få jobba där tillsammans”.

Förutom Svetlana, Birgitta och Ulla tjänstgjorde Gun Berger, Bengt Berglind, Ann Johanson, Lena Sewall, Daniel Skogman, Sven-Ove Svensson samt Ulla Walldén i montern. Ann och Gun levererade dessutom tillsammans med Svetlana signeringsböcker till signeringen efter programmen på Värmlandsscenen och Stora scenen.

Vår monter från andra hållet. Foto: Biigitta Holm

Grande finale med flaggan i topp

Redo för sista bokmässan. Monterchefen Ricky Andreis med de unga bokhandelsmedhjälparna Sallie och Alisa. Foto: Svetlana Vall

Grande finale för Värmlandmontern var det på bokmässan i Göteborg den 28 september till 1 oktober. Region Värmland och Föreningen Värmlandslitteratur deltog även l år i mässan, men därefter kommer regionen att fokusera på det egna arrangemanget Värmlands Bokfestival och på andra satsningar. Beslutet togs av Region Värmlands kultur och bildningsnämnd i början av maj.
Politikerna i nämnden har motiverat beslutet med att man i stället riktar sina resurser mot små barns språkutveckling, att utveckla litteraturen som konstform och mindre lokala engagemang snarare än ett fåtal stora evenemang.

Sista Värmlandsmontern. Monica Furu, Svetlana Vall och Ulla Walldén redo att för sista gången ta emot besökare i Värmlandsmonterns bokhandel.

2023 års bokmässa blev med andra ord det sista mässdeltagandet med en Värmlandsmonter. Föreningen Värmlandslitteratur hade som alltid tidigare hand om bokförsäljning och signering. Samordnare för detta var Svetlana Vall.

Är allt klart nu? Monica Furu lägger sista handen på bokbordet i Värmlandsbokhandeln. Foto: Ulla Walldén.

På monterns scen presenterade och samtalade ett fyrtiotal författare om sina böcker, bland andra Anna Tell, Jan Scherman, Ninni Schulman, Lars Andersson och Hanna Jedvik. Skådespelarstuderande från Molkoms folkhögskola gestaltade aktuella författares verk.

De fyra mässdagarna i montern var välbesökta och monterprogrammet varierat och fängslade så man kan nog lugnt säga att Värmlandsmontern gjorde sitt avslut med flaggan i topp!
Ett stort tack för fina mässdagar till montergeneralen Ricky Andreis och Svetlana Vall och hennes medarbetare i Värmlandsbokhandeln.

Mässlördag. Fullt ös i Värmlandsmontern som på gamla goda tiden! Foto: Svetlana Vall

Dick Claesson och Marit Kapla i samtal om Marits kartläggning av värmländsk litteratur och projektet litteraturkartan.se. Foto: Ulla Walldén

Mari Hermansson och Jan Scherman. Foto: Solveig Nilsson Lindberg.

Stefan Holm & Jessica Eriksson. Foto: Solveig Nilsson Lindberg

Beata Arnborg intervjuas av sin förläggare Mari Hermansson om sin nya bok Ha förtroende för solen. Berättelsen om kvinnorna på Agnhammar. Foto: Solveig Nilsson Lindberg

Stefan Holm och Jessica Eriksson, ordförande i Värmländska författarsällskapet, och Frida Gråsjö samtalade om skrivandet och betydelsen av skrivargemenskap Foto: Svetlana Vall.

Värmlandsmonterns general Ricky Andreis fick instruktioner om hur han ska kunna vandra omkring i Lurös gamla medeltida stenkyrka av spelmakarna Alma Molin och Samuel Nilsson från företaget Skildra. Foto: Ulla Walldén.

Maria Vildhjärta Westerberg gjorde ett uppskattat inhopp som inspiratör i Värmlandsmontern och uppmanade alla att jaga och återanvända vackra och betydelsefulla ord, som kan bli ljuv poesi. Foto: Ulla Walldén.

Också på plats. Mari och Lars Eric Hermansson vid Votums monter. Foto: Ulla Walldén.

Sista programpunkten. Foto: Ulla Walldén

Nyblivne Selma Lagerlöf-stipendiaten Bengt Berg och Johannes Söderqvist avslutade bokmässedagarna i Värmlandsmontern med poesi och musik i det kanske allra sista programinslaget någonsin i en Värmlandsmonter på bokmässan i Göteborg.

Lyckad bokrea

Gunvor Nyman läser ur sin bok. Foto: Claes Åkerblom.

Den 14 och 15 september deltog Föreningen Värmlandslitteratur i årets upplaga av Kulturnatta i Karlstad med öppet hus, bokpresentation och bokförsäljning inför den planerade flytten av kansliet till mindre lokaler i Gjuteriet. Mellan klockan tre och sju båda dagarna tittade riktigt många in och handlade böcker ur våra välfyllda bokhyllor som nu inför flytten är något mindre fyllda.

Fredag kväll berättade Gunvor Nyman om sin bok Hjälten på Titanic – kampen, kvinnorna, sveken. Det var ett mycket trevligt inslag i vårt deltagande i Kulturnatta då vi åhörare fick följa den spännande typografen, agitatorn, fredsmäklaren, överlevaren och äventyraren August E. Anderssons resa genom livet. En mycket spännande dokumentärfilm skulle det bli av den livsresan med Gunvors bok som grund!

Bokrea i vår lokal. Foto: Solveig Nilsson Lindberg

Ulla Wentzel årets debutantpristagare

Ulla Wentzel. Foto: Staffan Jofjell

”Priset betyder jättemycket”

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium som förutom ett diplom innebär en stipendiesumma på 10 000 kr delades ut i samband med vårens sista bibliotekskväll tisdagen den 18 april på Stadsbiblioteket i Karlstad. Priset för Värmlands bästa skönlitterära debutbok 2022 gick till Ulla Wentzel, Sunne, som efter ett långt yrkesliv i kulturens tjänst skrivit sin första bok, Hallå – min faster, var är du?
Juryns motivering:

Med ett drabbande innehåll i en spännande dialogform visar årets debutant att en berättelse inte behöver vara ordrik för att väcka starka känslor. I många nyanser och med en stark närvaro, även när sidorna gapar tomma, beskrivs kampen för att mötas när orden inte längre räcker till.

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium har delats ut sedan 2009 och går till en debuterande författare inom genren skönlitteratur (lyrik, prosa, barn- och ungdomslitteratur) och oberoende av ålder. Priset delas ut till en debuterande författare som bor eller bott i Värmland och/eller har gett ut en skönlitterär bok som helt eller delvis utspelar sig i Värmland eller på något annat sätt knyter an till landskapet. Boken ska vara utgiven under aktuellt år.

Victoria Björn Blomqvist. Foto: Anna-Lena Ahlström

Juryn delade också ut ett hedersomnämnande till Victoria Björn Blomqvist, Karlstad för debuten med spänningsromanen Fjället tiger still, som utspelar sig i Sälen, med motiveringen:

En stark debut, i en genre med hård konkurrens, som skildrar hur det förflutna hemsöker oss tills sanningen uppdagas.
Vältecknade miljöer, livsöden och en väl sammanfogad intrig förgylls med ett nytänkande berättargrepp där huvudpersonen talar i jag-form.

Hedersomnämnandet består av ett diplom.

Pristagarna fick ta emot sina diplom och intervjuades kort om sina författarskap av jurymedlemmen Sara Urger, och glädjen över uppmärksamheten var stor.

– Jag är helt överväldigad och jätteglad. När jag fick veta att jag fått stipendiet gjorde jag ett sånt där Stina Dabrowski-skutt, berättade Ulla Wentzel.
– Det betyder supermycket att få bekräftelsen på att något som bara funnits i mitt huvud kan nå andra och uppskattas, konstaterade Victoria Björn Blomqvist.

Får läsa för vårdpersonal
Ulla Wentzels bok som klassats som lyrik av Bibliotekstjänst behandlar de känslor som demenssjukdom väcker. Författaren har arbetat mycket medvetet med form och språk ned till varje mellanslag. Hon har blivit inbjuden att presentera sin text för vårdpersonal och är noga med att skilja på verket och reaktionerna.
– Jag är ju inte expert på det medicinska, mitt fokus är texten. För att inte förminska det arbetet har jag valt att högläsa min text. Det har varit en sådan glädje att få komponera någonting.
Blir det fler böcker?
– Jag vet inte! Jag har lärt mig av livet att det är bäst när saker får uppstå. Nu njuter jag av att arbetet med den här boken får bära frukt och lyssnar in var det tar mig, säger Ulla med ett stort leende.

Juryn för 2022 års debutantpris har bestått av Mirja Berggren, Sara Urger, Daniel Skogman, Sara Andersson och Ulla Walldén. I juryns bedömning ingick 12 författare som var för sig uppfyllde kriterierna för debutantstipendiet.

Trivsam författarkväll

Sara Bodin med sin bok Historisk värmländsk mat.

Årets första och enda författarafton 2023 ägde rum den 26 april i Landshövdingens representationsvåning på Residenset i Karlstad i samverkan med landshövding Georg Andrén blev en trivsam tillställning. Sara Bodin Olsson visade bilder och berättade fängslande om sin prisbelönade bok Historisk värmländsk mat och om människor bakom de historiska rätterna.
Efter föredraget samlades åhörarna till mingel tillsammans med landshövdingen i Residensets salong och njöt av de goda munsbitar och den cider husföreståndaren Andreas Schagerström serverade.

Författarkväll med mingel och förfriskningar. Foto: Svetlana Lund.

Årsmötet

Föreningen Värmlandsitteraturs årsmöte den 25 mars i Tingvallakyrkan i Karlstad med 25-talet deltagare blev en trevlig och informativ tillställning med Monica Furu som årsmötesordförande och Birgitta Rosén som årsmötessekreterare.

Årsmötespresidium. Monica Furu t v samt Birgitta Rosén. Foto: Ulla Walldén.

Verksamhetsberättelsen, som var införd i årets första nummer av Wermlandiana, godkändes. Den finns nu också på hemsidan. Klicka här för att komma till den. Vidare föredrogs revisions-berättelsen och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

Val
Antalet styrelseledamöter som varit 11 inklusive ordföranden föreslogs minskas till 10 vilket också beslöts av årsmötet. Solveig Nilsson Lindberg avgick som ordförande. När hon valdes till ordförande 2022 förklarade hon bestämt att hon bara stod till förfogande som sådan ett år. Men hon stannar kvar i styrelsen, omvald på 2 år. Någon ny ordförande hade valberedningen trots ett otroligt arbete av dess ordförande Helena Vermcrantz inte fått fram.

Avtackad. Gun Berger avtackas med blomma av Solveig Nilsson Lindberg. Foto: Ulla Walldén.

Tre ledamöter, Gun Berger, Daniel Skogman samt Sven-Ove Svensson, lämnade styrelsen och avtackades med var sin blomma av avgående ordföranden Solveig Nilsson Lindberg som i sin tur fick en blomma överlämnad av Gun Berger.

Fick också blomma. Solveig Nilsson Lindberg. Foto: Ulla Walldén.

Ulla Wentzel, Birgitta Rosén samt Lena Sewall, omvaldes på 2 år till 2025 och Berit Wester på 1 år till 2024. Birgitta Holm och Jan Ollars nyvaldes på 2 år till 2025. Valda till 2024 är också Claes Åkerblom, Stefan Nilsson och Ulla Walldén. Som adjungerad ekonomiansvarig kvarstår Lars Lingsell.
Till ordinarie revisorer omvaldes Elisabeth Blomqvist och Lars-Martin Jansson och till revisorssuppleanter Anna Helena Birath samt Rolf Zandén till 2024
Helena Vermcrantz avgick som sammankallande i valberedningen men kvarstår liksom Anna Wennerlund och Lennart Wettmark vilken övertar ansvaret som sammankallande.

Planerad verksamhet 2023

Solveig Nilsson Lindberg redogjorde för årets planerade verksamhet. Förutom det pågående årsmötet med sedvanliga årsmötesförhandlingar samt utdelande av priset för årets vackraste värmlandsbok och två hedersomnämnanden planeras följande verksamhet:
Flera litterära belöningar kommer under året att delas ut av föreningen.
Vackraste Värmlandboken 2022 annonserades innan årsmötet vid presskonferens anordnad på Karlstads stadsbibliotek.
Årets författardebutant hyllas med diplom och ett stipendium på en bibliotekskväll på Karlstads stadsbibliotek.
Årets Värmlandsförfattare och Region Värmlands litteraturstipendier utses i samarbete med Region Värmland. Priserna delas ut på Bokfestivalen i Karlstad i november.
Årets bibliotek uppmärksammas av föreningen om något värmlandsbibliotek under året har utmärkt sig särskilt för att främja litteraturen om Värmland.
Under kulturveckan i Sunne arrangerar föreningen i samarbete med Värmländska Författarsällskapet en litteraturafton i Östra Ämtervik. Lokala författare medverkar, men även författare från andra delar av länet.
Litterär afton på Residenset under vår och höst, t ex i mars/april och oktober, där landshövdingen upplåter sin representationsvåning för oss som tidigare.
Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg medverkar föreningen med bokförsäljning i Värmlandsbokhandeln och program där aktuella värmländska författare framträder.
Vid Värmlands Bokfestival i Karlstad i november deltar föreningen med bokbord och eventuellt vid två mindre bokmässor i Sunne och Torsby bibliotek.
Föreningen fortsätter utgivning av medlemstidningen Wermlandiana med fyra nummer om året. Förutom artiklar om aktuella värmlandslitterära ämnen innehåller varje nummer cirka 35 recensioner.
Föreningens medlemmar medverkar i Region Värmlands projektgrupper för framtagande av aktuella författare/böcker till respektive bokmässa.
Föreningen fortsätter sin publicering på nätet med föreningens hemsida med den omfattande författarkatalogen och föreningens Facebook-sida.
Föreningen ska fortsätta arbeta aktivt med att öka synligheten för att därmed öka antal medlemmar.

Bengt Åkerblom ny hedersledamot

Bengt Åkerblom vid sitt skrivbord. Foto: Lena Sewall

Näst sista punkten på dagordningen var utseendet av Bengt Åkerblom till ny hedersledamot i föreningen. Bengt utsågs redan under föreningens första år som dess sekreterare och har som pensionär arbetat mer än heltid för föreningen, under åren 2003 till och med 2012 som dess ordförande. Förslaget möttes med varmt bifall av årsmötesdeltagarna som med acklamation valde Bengt till hedersledamot.

Årsmötesdeltagare 2023. Foto: Ulla Walldén.

Livlig debatt
Punkten Övriga frågor ledde bland annat till en livlig debatt om föreningens ekonomi och verksamhet. Med tanke på svårigheten att få fram en ny ordförande undrade Helena Vermcrantz om föreningens verksamhet inte var för omfattande och borde skäras ner. Styrelsen lovade att beakta denna synpunkt.
Sven-Ove Svensson uttryckte sin glädje över att tidskriften Wermlandiana fortfarande är lika bra och Anita Stjernlöf-Lund framhöll betydelsen av föreningens omfattande digitala författarkatalog. Svetlana Vall, som åtagit sig att ansvara för Värmlandsbokhandeln i Värmlandsmontern på bokmässan i Göteborg och Värmlands bokfestival, presenterades.

Diplomutdelning
Efter en kaffepaus med rosenbröd inspirerade av ett recept i hedersomnämnda boken Historisk värmländsk mat samt småkakor med namnet Värmlänningar var det så dags för diplomutdelning.

Vackraste Värmlandsboken 2022

Formgivarpriset Vackraste Värmlandsboken har sedan 1979 delats ut av Föreningen Värmlandslitteratur (som sedan 1999 också varje år delat ut ett eller två hedersomnämnanden). Tisdagen den 14 mars var det alltså fyrtiofjärde gången som titeln på den vackraste värmlandsboken och formgivaren tillkännagavs på presskonferens på stadsbiblioteket i Karlstad.

Årets jury, bestående av Margareta Wallin Wictorin, Monica Furu och Helena Vermcrantz hade 22 böcker att välja bland. De nominerade böckerna och formgivarna utses av föreningen.

Pressmöte. Anita Stjernlöf-Lund gratuleras av juryns ordförande Helena Vermcrantz och fr.vv. FVLs Solveig Nilsson-Lindberg samt jurymedlemmarna Monica Furu och Margareta Wallin Wictorin. Foto: Ulla Walldén.

Formgivarpriset för Vackraste Värmlandsboken 2022 gick till Anita Stjernlöf-Lund som svarade för såväl form som foto och text i boken Varför finns det så många granhäckar i Rud? med bildbearbetning av Leo Lund och utgiven på egna förlaget Bild,text&form.

Anita Stjernlöf-Lund. Foto: Ulla Walldén

Motiveringen löd:

Allt är genomtänkt i denna originella bok! Från omslagets taktila grankvist till den öppna ryggen som gör den gröna bindningstråden synlig och tillåter att boken kan läggas öppen utan att den sluter sig. Texten som är satt i harmoniska spalter ger ett luftigt intryck och papprets matta yta ger färgfotografierna verklighetsprägel.

Ingen har fått detta pris fler gånger än Anita Stjernlöf-Lund, skrev Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars. Det var sjätte gången hon fick utmärkelsen Vackraste Värmlandsboken, denna gång för sin bok Varför finns det så många granhäckar i Rud?

I den prisbelönta boken, prydd med en taktil grankvist i relief på omslaget, börjar Anita Stjernlöf-Lund med att beskriva bygdens historia, ända från årtusendena efter senaste istiden. Det är den lilla byn Rud och de många och synnerligen välskötta granhäckarna längs väg 733, mellan broarna i Ransäter och Olsäter, hon berättar om.
”Det är den enda sträckan i hela Klarälvdalen som är utmärkt som kulturväg”, säger Anita och slår upp en av bokens många kartsidor när hon intervjuas av Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars.
"Granhäckarna som studeras och katalogiseras i boken är 20 till antalet och resan börjar vid den äldsta, som planterades redan 1912. Häcken är 68 meter lång, tre meter hög och två meter bred. Klipps gör den årligen om hösten".
”Riksantikvarieämbetet menar att granhäckarna är kulturhistoria. Och inte bara häckarna i sig, utan även detta att sköta en granhäck. De måste skötas, det går inte att fuska. Och i den här byn finns det en hantverkskunskap, vilket jag tycker är så fint”.
Ruds granhäckar är en lokal tradition och det är framför allt männen i bygden som lärt sig och fört vidare hantverket.
”I Rud ska man ha en fin granhäck, och det är de här personerna det hänger på” fortsätter Anita i Värmlands Folkblad.
”Och detta förs vidare även i dag?” undrar Erik Segerpalm.
”Det har gjort det hittills. Sedan jag gjorde boken är det en av dessa män som gått bort. De är alla i 80-årsåldern, så det vill till att de får hjälp med att bevara detta, för det är såpass unikt”.
Hur kom det sig att hon intresserade sig för just denna lilla by och dess granhäckar? undrade journalisten Jonas Brefält i artikeln ”Här står de hundraåriga granhäckarna tätt” i Värmlands Folkblad 22 10 01. ”Som med alla böcker jag gjort handlar det om att jag ser något specifikt som jag tycker är intressant och som jag vill gå till botten med”, svarar Anita Stjernlöf-Lund. ”Det skulle lika gärna kunna handla om någon specifik arkitektur eller speciella staket. Men här blev det granhäckarna”.
Idén till boken om granhäckarna i Rud fick hon redan för omkring tio år sedan. Sedan har hon jobbat med boken då och då mellan andra uppdrag.
Och resultatet blev alltså den bok som nu mycket välförtjänt utsetts till 2022 års vackraste Värmlandsbok.

Hedersomnämnda böckerna 2022

Som vanligt delades också diplom till två hedersomnämnda böcker ut.

Annika Eriksdotter tog på formgivarens vägnar emot det ena diplomet som gick till Rikard Österlund för formgivningen av hennes bok I den djupa skogens famn, utgiven på Heidruns förlag.

Hedersomnämnd. Annika Eriksdotter. Foto: Ulla Walldén.

I den djupa skogens famn

Form: Rikard Österlund
Foto och text: Annika Eriksdotter
Efterord: Sverker Sörlin
Förlag: Heidruns

Motivering:
I Annika Eriksdotters bok I den djupa skogens famn möter vi en visuell berättelse om minnen från barndomen, minnen starkt bundna till skog och naturupplevelse. Fotografierna i boken är ofta dubbelexponeringar med flertydigt uttryck som gör dem meditativa och öppna för tolkning. Formgivning och materialval samspelar väl med bokens innehåll och man får känslan av att stor omsorg lagts ner för att vi som läsare skall få en rik upplevelse.

Ockå hedersomnämnd. På bilden ses formgivaren Tin Wigelius omgiven av fr. v. författaren Sara Bodin Olsson och t. h. fotografen Fredrik Karlsson. Foto: Ulla Walldén.

På formgivaren Tin Wigelius vägnar tog Sara Bodin Olsson emot diplomet för formgivningen av hennes bok Historisk värmländsk mat. Äldre recept anpassade till dagens kök och råvaror, utgiven på Votum förlag.

Historisk värmländsk mat. Äldre recept anpassade till dagens kök och råvaror.

Form: Tin Wigelius
Foto: Fredrik Karlsson
Text: Sara Bodin Olsson
Förlag: Votum

Motivering:
Direkt vid öppnandet av denna bok framgår att den är gjord med stor omsorg om form och innehåll. Fina nytagna fotografier kombineras med historiska bilder från arkiv, museer och receptböcker till en smakfull och välkomponerad helhet. Texten är behagligt läsvänlig, och layouten bidrar till att det är lätt att hitta bland recepten. En bok att använda och inspireras av.

Konstituerande möte
Efter årsmötet och diplomutdelningen höll den nya styrelsen ett konstituerande sammanträde. Birgitta Holm utsågs till vice ordförande och Jan Ollars till sekreterare. Föreningen har alltså ingen ordförande men flera av styrelseledamöterna har betydande åtaganden som innebär att föreningens verksamhet under året kommer att vara fortsatt omfattande. Stefan Nilsson är redaktör för Wermlandiana och Solveig Nilsson Lindberg recensionsansvarig. Ulla Walldén ingår tillsammans med Stefan och Solveig i Wermlandianas redaktionskommitté och är aktiv skribent i tidskriften. Birgitta Rosén är ansvarig för medlemsregistering. Lena Sewall svarar för föreningens Facebook-sida samt hemsida inklusive den omfattande och ständigt utökade författarkatalogen med Claes Åkerblom som mycket aktiv medarbetare.
På nästa styrelsesammanträde den 12 april kommer styrelsen bland annat att ta upp Helena Vermcrantz förslag till reducering av föreningens verksamhet,

281 författarporträtt nu utlagda!


Ulf Österling. Foto: Privat

17 nya författarporträtt lades ut 2023 på Föreningen Värmlandslitteraturs digitala författarkatalog som nu är uppe i drygt 280 porträtt. Dessutom har samtliga författarporträtt fått en välbehövlig upprustning och är nu försedda med samma stil, Verdana, stilstorlek och radavstånd.
Det senaste porträttet 2023 har sammanställts av författaren själv, Ulf Österling, och med lätt hand redigerats av hemsidesredaktören. Ulf är för övrigt äldre bror till välkände Olle Österling fast det står inte i författarporträttet.
Två författarporträtt har varit länge saknade.
Det ena av Erik Rosenberg. Hans Fåglar i Sverige blev en klassiker och inom fågelskådarkretsar blev boken känd som ”Rosenberg”.
Det andra av miljödebattören och miljökämpen Rolf Edberg som vid sidan av sin publicistiska och politiska gärning, åren som ambassadör och landshövding också hann med att skriva bortåt 50 böcker om människan och miljö.
Övriga som lades ut 2023 är Gösta Blixt, Sven-Erik Dahlström, Anna-Maria Hellberg Moberg, Britt-Marie Insulander, Barbro Järliden, Edvard Rönnfors, Allan Salmi, Gertrud Samén, Sofia Sköld, Bengt Stjernlöf, Anita Stjernlöf-Lund, Sven-Ove Svensson samt Elisabeth Wærn-Bugge.
En del av dem välkända. Andra nog helt bortglömda som Gösta Blixt som 1961 blev chef för TV:s barn- och ungdomsavdelning och som producent satte sin prägel på programutbudet för barn och ungdom, inte minst genom klassiker som Teskedsgumman, Vi på Saltkråkan och Pelle Svanslös. Gösta Blixt tog också beslutet att Kalle Ankas jul, som sänts i SVT sedan 1960, skulle fortsätta på SVT när det blev debatt kring det 1962.

Också värt att uppmärksamma:

240 år sedan Geijer föddes

Geijersamfundet rivstartade året genom att den 7 januari tillsammans med Geijerskolan, Geijerska släktföreningen och Karlstads humanistiska förening ordna en heldag om Erik Gustaf Geijer på Geijerskolan med anledning av hans 240-årsdag. Dagen ägnades åt Geijers liv och verk i den ort där han föddes och växte upp. Inte minst uppskattat var författaren och litteraturkritikern Ola Larsmos föredrag om Geijer som politisk filosof.

Sara Bodin Olsson i världsfinal

I maj tog Sara Bodin Olsson hem två priser med sin bok Historisk värmländsk mat i kokbokstävlingen ”Gourmand World Cookbook Award” i två kategorier: LOCAL – REGIONS och FOOD HERITAGE.
Gourmand Awards är världens största kokbokstävling som i år omfattar 230 länder och regioner. Ett trettiotal böcker från Sverige har kvalificerat sig vidare till världsfinal i olika kategorier. De får rätten att kalla sig Winner Sweden. Sara Bodin Olsson alltså i två kategorier med sin bok Historisk värmländsk mat.
I år samlades alla finalisterna från hela världen under Umeå Food Symposium 25–28 maj 2023. Det var andra året i rad som världsfinalen gick av stapeln i Sverige och det kom många deltagare från jordens alla hörn.
I finalen fick Historisk värmländsk mat tävla mot kokböcker från bland annat Australien, Brasilien, Filippinerna, Frankrike, Indonesien, Kuba och Portugal och fick där silver resp. bronsplacering i nämnda kategorier.
Stort grattis, Sara, för en förnämlig prestation!!!
Bokens formgivare Tin Wigelius har dessutom tidigare fått diplom och hedersomnämnande för sin formgivning av Historisk värmländsk mat när Föreningen Värmlandslitteratur utsåg 2022 års vackraste värmlandsbok.

Bengt Berg årets Lagerlöf-pristagare

Bengt Berg vid Selma Lagerlöfs skrivbord. Foto: Kjell Sundström.

I juni 2023 tilldelades Bengt Berg Selma Lagerlöfs litteraturpris av Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris. Priset är avsett för framstående författare som verkar i Selma Lagerlöfs anda och prisumman är 100 000 kronor.

Motiveringen löd:

För ett författarskap som – i likhet med Selma Lagerlöfs – kombinerar en stark lokal förankring med en internationell räckvidd och universell betydelse, som med vemod och humor värnar den lilla människans kraft och betydelse och visar vägar in i tillvarons förunderliga dimensioner.

I sanning en värdig mottagare! tycker hemsidesredaktören. "Det var på tiden" eller "Äntligen" skrev den ena efter den andra på Facebook. '

"Han föddes inte i en bokhylla"

Glad, blyg och generad är han, säger Bengt Berg själv i en artikel av Lena Richardson i NWT den 9 juni. Vägen till böckerna var inte så självklar från början i hans liv.
"Litteraturen har erövrat mig. Jag föddes inte i en bokhylla. Mitt hem var väldigt enkelt, och bra, jag är född 1946 och växte upp i det ljuvliga 50-talet då allt var rimligt. Litteraturen kom mig till mötes."
Ett av de första författarskapen Torsbysonen Bengt Berg mötte, var Selma Lagerlöfs, fortsätter Lena Richardson.

"Lördagen var en stor dag i skolan för då fick man lyssna på ett kapitel av Nils Holgersson och som avslutning på den avkortade skoldagen bli badad och skrubbad på ryggen av bastanta damer med rotborste och så kom man hem ren och fin och bildad."
"Bengt Berg född 1946 i Torsby, bosatt i Fensbol, värmlänning och världsmedborgare, har efter debuten 1974 utgivit drygt 40-talet böcker, mest poesi och ofta i samarbete med olika konstnärer." skriver Arne Melberg i sin presentation av Bengt Berg på Sema Lagerlöf-stiftelsens hemsida. "Han gav under 1970-talet också ut tidskriften Rallarros och har sen 1990 drivit Heidruns förlag. Åren 2010 till 2014 var han riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
Hans senaste böcker handlar om såväl strövtåg i den nordvärmländska hembygden som resor runt om i världen. Han har kallats en allvarlig humorist och handelsresande i nordiskt vemod.
Bengt Bergs författarskap som inleddes 1974 har nu 44 utgivna titlar. Urvalsvolymen Dikter genom 40 år (2014) omfattar 600 sidor. Parallellt med denna kolossala insats har Bengt Berg utvecklat en aktivitet som gjort honom till något av en kulturell institution och ett litterärt centrum i Värmland.
Hans dikter liksom hans kulturella verksamheter tar gärna utgångspunkt i det lokala, allra helst i hemorten Fensbol norr om Torsby. Men i likhet med sina värmländska föregångare – Selma Lagerlöf och Göran Tunström – expanderar Bengt Berg sina lokalt förankrade dikter till det allmängiltiga och rentav universella.
Bengt Bergs dikter har också rönt stora internationella framgångar och han är översatt till ett stort antal språk. Bengt Berg skriver först och främst dikt.
Hans dikt är lätt tillgänglig, gärna anekdotisk och gränsar ofta till det novellistiska. Den är enkel men den nöjer sig aldrig med det enkla, som han istället tar som utgångspunkt för att ge perspektiv åt de svåra frågorna i naturen, samhället och livet. År 2020 gav han ut Dag för dag. Texter från en särskild tid, som är ett slags poetisk dagbok från pandemins tid. På ett ställe skriver han:
Varje dag en ny text som utgår från en impuls, en idé, en måhända utmanande tanke: Passa på, snart är kanske din tid ute!
Det är något av en bruksanvisning till hans författarskap: från det självklart och vardagligt enkla till en uppmaning som så lyfter till det drabbande och allmängiltiga."
Arne Melberg
Mer om Bengt Berg finns att läsa på hans författarporträtt i vår digitala författarkatalog.

Bo Landin sommarpratare

Bo Landin. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Efter 46 år återkom biologen, författaren och filmproducenten Bo Landin, numera bosatt i Utah men med rötter i både Karlstad och Säffle, som sommarpratare. Bo var en av årets sommarvärdar i P1. Den 29 juni kunde man höra honom prata om Vänern, miljökampen och vad som egentligen ändrats sedan 1977, när han senast sommarpratade.
Mycket mer kan läsas om Bo Landin, som för övrigt var mottagare av Selma Lagerlöf-sällskapets stipendium 2022, på vårt författarporträtt av honom i vår digitala författarkatalog.

Jila Mossaed sommarpratade också

Jila Mossaed. Pressbild Foto: Mattias Ahlm

Onsdagen den 16 augusti var det dags för ännu en sommarpratare med värmländsk bakgrund.
När Jila Mossaed flydde till Sverige 1986 var hon redan en etablerad författare i Iran. Som 38-årig tvåbarnsmor bestämde hon sig för att skapa en arena för poesi även i sitt nya hemland. Under många år var hon bosatt i Karlstad där hennes första diktsamling på svenska, Månen och den eviga kon, kom till. År 2018 valdes hon in som ledamot i Svenska Akademien och har fortsatt publicera diktsamlingar både på svenska och persiska. Hon är flerfaldigt översatt och prisbelönt, och tilldelades 2022 det prestigefyllda franska litteraturpriset ”Le Prix Max Jacob” för boken Åttonde landet.
I sitt sommarprat fokuserade Jila Mossaed på språket och hur det spelar roll när man börjar om och måste lära sig allt igen. "Allting tappar sitt namn", sade hon och berättade om hur det känns att kastas in i ett okänt universum. Att bli född igen utan mor. Och om sin resa mot ordens hemliga paradis.
Mer om Jila Mossaed finns att läsa i vårt författarporträtt av henne i vår digitala författarkatalog.

En ikon i barnboksvärlden är borta

Inger Sandberg 2010. Foto: Lena Sewall.

Författaren Inger Sandberg har avlidit. I augusti skulle hon ha fyllt 93 år. ”En ikon i barnbokssverige har gått ur tiden”, säger förläggaren Rebecka Wolff på förlaget Rabén & Sjögrens hemsida. ”Inger Sandberg var med och skapade småbarnsbilderboken som vi känner den. Hennes texter har den sällsynta kombinationen av humor, enkelhet och pedagogik utan pekpinnar som gör dem tidlösa. Ingers och Lasses karaktärer kommer fortsätta upptäckas och älskas av nya generationer barn”,

Inger Sandberg är främst känd för älskade barnbokskaraktärer som Lilla Anna och Långa Farbrorn, Tummen och inte minst Lilla Spöket Laban. Böckerna illustrerades av maken Lasse Sandberg, som hon samarbetade med i över 50 år fram till hans bortgång den 12 november 2008. Så här skrev paret 2003 i en presentationstext om sitt arbete:

Böcker gör inte vår vanvettiga värld begriplig, men hoppfullt mera hanterlig och njutbar. Precis som barnet, som pendlar mellan trygghet och otrygghet, verklighet och fantasi, så ska barnboken svänga rytmiskt mellan säkerheten och äventyret.

Inger Sandberg var från början småskollärare, uppvuxen i Karlstad. 1950 gifte hon sig med skämttecknaren och illustratören Lasse Sandberg och tillsammans började de nära en gemensam dröm att skapa böcker.

Inger och Lasse Sandberg räknas till våra allra största barnboksskapare. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964 (som tillägnades deras ofödda barn, som de alldeles säkert visste skulle bli en liten Anna – det blev en Mathias). Den härligt naivistiska och samtidigt moderna stilen, collagebilderna och den lekfulla pedagogiken i böckerna var då något helt nytt och mottogs med stor förtjusning av kritiker och läsare. I centrum för berättelserna står ofta det lilla barnets livsviktiga lek och vardagslivet som förvandlas till ett spännande äventyr.

Efter det gjorde de hisnande 110 böcker tillsammans och det går inte att övervärdera Inger och Lasse Sandbergs insats i den svenska barnboksvärlden. Hur många exemplar deras böcker, som finns översatta till drygt 30 språk, getts ut i är omöjligt att fastslå, och de kommer ständigt ut i nya utgåvor. Bara Laban-böckerna har sålts i miljontals exemplar. Vem kan motstå ett snällt litet spöke som själv är rädd för spöken? Barns rätt att leka är ett genomgående drag i parets böcker, och deras Anna, Mathias, Laban, Tummen, Pulvret och många andra har blivit kända och älskade långt utanför Sveriges gränser – inte minst i Japan. Flera av karaktärerna är inspirerade av parets egna barn och barnbarn, bland annat har det första barnbarnet Pulvret fått en lång rad böcker tillägnade sig.
1995 tillträdde Inger och Lasse Sandberg som ledamöter i Svenska Barnboksakademin och de har tilldelats en lång rad utmärkelser, bland andra Expressens Heffaklump (1969), Litteraturfrämjandets stipendium (1969), Astrid Lindgren-priset (1974) och Kungliga medaljen Litteris et Artibus (2005). Inger Sandberg fick även ta emot Nils Holgersson-plaketten år 1973 och utnämndes till Hedersdoktor vid Karlstads universitet 2015.
Klicka här för att läsa Lotta Olssons artikel i DN 2023-05-17: "Inger Sandberg var en skarp iakttagare bakom Lilla spöket Laban."
Mycket mer finns att läsa på vårt författarporträtt av Inger och Lasse Sandberg.

Knut Warmland har gått ur tiden

Knut Warmland. Foto: Filipstads Tidning.

Föreningens hedersledamot, författaren, Frödingkännaren och kulturskribenten Knut Warmland har gått bort. Han avled 94 år gammal den 7 februari 2023 i Filipstad. Det uppmärksammades med en minnestext i årets första nummer av Wermlandiana och också med ett grundligt omarbetat författarporträtt i vår författarkatalog. Där kan man läsa om Knut Warmlands enastående livsgärning och där finns nu en fullständig förteckning av hans verk och också av hans utmärkelser. Där kan man också klicka på Knut Warmlands fängslande installationstal då han 2010 blev hedersdoktor vid Karlstads universitet.

Mari Hermansson och Jan Scherman. Foto: Solveig Nilsson Lindberg.

Lyckad bokrea

Bokpratade