|
||||||||
. |
Det här hände 2024
Augustnominerade värmlandsförfattare Redaktionsmöte i nya lokalen Rohloffska biblioteket invigt 27 januari Sven-Ove Svensson på Gjuteriet Vackraste Värmlandsboken 2023 Världsbokdagen firad Värmland på digitala litteraturkartan Årets Värmlandsförfattare 2024 Årsmöte lördagen den 23 mars 50 år som handelsresande i nordiskt vemod 2024 skulle Lasse Sandberg fyllt 100 år
Hedersomnämnd. Emmelie Salomonsson, tvåa från vänster, fick ett hedersomnämnande av juryn som bestått av Helena Vermcrantz, Margareta Wallin Wictorin och Monica Furu. Foto: Gunnar Walldén. 2023 års vackraste Värmlandsböcker presenterades på ett pressmöte torsdagen den 14 mars på Karlstads stadsbibliotek. Titeln går i år till boken Maja Fjæstad. Att se på världen med konstnärsögon , som getts ut av Rackstadmuseet och Votum förlag samt formgetts av Johan Sjödelius medan en redaktion från Arvika står för bokens texter och bilder. Motivering: Denna vackra bok utgör en värdig hyllning till Maja Fjaestad och hennes konst och konsthantverk. Bilder av hennes verk och fotografier från olika miljöer hon vistats i varvas med informativa och spännande texter om hennes liv och arbete. Direkt innanför omslaget möter oss Majas eleganta akvarell Delfinium som väcker förväntan, och genomgående är boken färgmässigt harmonisk och läsvänlig, med luftig text, god balans mellan ord och bild och tydliga bildtexter. Hedersomnämnda blev böckerna Fågel, fisk eller mittemellan? med bild, text och formgivning av Emmelie Salomonsson. Motivering: Text och bild samverkar fint i illustratören Emmelie Salomonssons första egna bilderbok, Fågel, fisk eller mittemellan? Hon står även för formgivningen av boken. Allt behöver inte sägas i text. Bilderna gestaltar väl lilla Mumlans känslor första dagen i den nya skolan denna blåsiga höstdag. Vuxna och barn förstår precis hur hon känner sig. En lyckad debut! samt Vikgubbar med text av Marcus Gunnar Pettersson och formgivning av Daniel Bjugård. Motivering: Boken utgör ett dokument över svensk illustratörskonst av idag. På omslaget möts vi av en vikgubbe som omfamnar innehållet och när man öppnar boken är försättsblad och register lekfullt rosafärgade. Marcus-Gunnar Pettersson har genom brevväxling under två år samarbetat med yrkesverksamma tecknare, illustratörer och konstnärer som deltagit med var sin del i ett gemensamt projekt där slump och överraskningsmoment förenas med stor tecknarkonst. De nominerade böckerna var: Arnborg, Beata, Ha förtroende för solen. Berättelsen om kvinnorna på Agnhammar. Votum förlag 2023. Borgelid, Roger, Drömspår. Votum förlag 2023. Broos, Karin, Ögonblick av liv. Bonnier fakta 2023. Fryxelius, Isaac, Draken som fångade en prinsessa. Lumenos förlag 2023. Fröding, Gustaf, Selected Poems by Gustaf Fröding. In translation by Mike McArthur. Gustaf Fröding-sällskapet. Bild, text & form 2023. Grenegård, Eneida, Kohjärta. Eneida förlag 2023. Larsson, Björn, Luröskärgårdens bebodda öar och Djurö. Från förr till nu. Eget förlag 2023. Lerin, Lars, Lofoten. Albert Bonniers Förlag 2023. Lerin, Lars, Pojkarna på sommarön. Bonnier Carlsen 2023. Lidén, Gunnar, Hållplatser. BoD 2023. Maja Fjaestad. Att se på världen med konstnärsögon. Red.: Hannes Trygg. Votum 2023. Pettersson, Marcus-Gunnar, Vikgubbar. 55 karaktärer av 219 tecknare. Bonnier Carlsen 2023. Sahlén, Kristoffer, Nära älgen. Votum 2023. Salomonsson, Emmelie, Fågel, fisk eller mittemellan? Bokförlaget Opal 2023. Whitebrook, Eva, Manfred och den försvunna flamingon. Ill.: Marcus-Gunnar Pettersson. Rabén & Sjögren, 2023.
Ny ordförande och ny hedersledamot
Ny hedersledamot. Berit Wester får sitt diplom av Birgitta Holm. Foto: Lena Sewall Föreningen Värmlandslitteratur fick på föreningens årsmöte lördagen den 23 mars en ny ordförande, Birgitta Holm, samt en ny vice ordförande, Solveig Nilsson Lindberg. Av övriga styrelseledamöter är Birgitta Rosén, Ulla Wentzel och Lena Sewall valda till årsmötet 2025 medan Claes Åkerblom, Stefan Nilsson, Ulla Walldén samt Jan Ollars omvaldes på två år till årsmötet 2026. Berit Wester lämnade efter elva år styrelsen och i hennes ställe valdes på två år Mas Karin Gustafsson, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Karlstad.
Vidare godkändes verksamhetsberättelsen, som varit införd i årets första nummer av Wermlandiana, liksom bokslutet och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2023. Den adjungerade kassaförvaltaren Lars Lingsell fick en stor applåd för det ovärderliga och numera ideella arbete han utför för föreningen. Birgitta Holm föredrog föreningens omfattande verksamhetsplan för 2024. Slutligen valdes Berit Wester med acklamation till föreningens trettonde hedersledamot för att hon som styrelseledamot 2013–2024 och föreningens ordförande 2016–2022 lagt ner sin själ och ett stort arbete för föreningens bästa.
Formgivarprisad. Hedersomnämnda Emmelie Salomonsson tar emot sitt diplom av Birgitta Holm och Solveig Nilsson Lindberg.
Efter årsmötet delades diplom för formgivarpriset
Vackraste värmlandsboken ut till hedersomnämnda Under kaffet läste Lena Sewall kapitlet ”Värmland” i Anna Olssons bok En prärieunges funderingar som 1998 gavs ut i faksimilupplaga av Föreningen Värmlandslitteratur. Originalet kom 1917. Anna Olsson var tre år gammal när hon 1869 emigrerade till Amerika med föräldrar, morföräldrar, farföräldrar samt tvåhundra andra värmlänningar till Kansas. Fadern Olof Olsson, född 1841 i Karlskoga och prästvigd i Svenska kyrkan anses vara den som grundade staden Lindsborg och blev så småningom rektor för det ansedda Augustana College i Illinois. Anna Olsson blev en på sin tid mycket välkänd författare, framför allt av barnböcker. Hon skrev för en svensk-amerikansk läsekrets på en svenska uppblandad med engelska ord. ”Med sin nyktra konkreta berättarstil var Anna en föregångare till Astrid Lindgren och hennes tonträffning i det barnsliga språket är säkerheten själv”, skriver Knut Warmland i bokens efterord. De årsmötesdeltagare som ville fick ta ett exemplar av boken med dess trevliga omslag och fler exemplar finns att hämta i vår nya lokal på Verkstadsgatan 1 för föreningens medlemmar. med allvar och skratt
De medverkande. Fr.v. Dessi Hedin, Sofia Sköld, Anders Borgström, Sven-Ove Svensson, Jessica Eriksson, Maria Hellinger-Shalan, Stefan Holm, Medard Mabwaka, Klaus Stein och Emmelie Salomonsson. Foto: Ulla Walldén .Värmländska Författarsällskapet och Föreningen Värmlandslitteratur gjorde ett gemensamt firande av årets Världsbokdag den 23 april på Karlstads Stadsbibliotek med ett omväxlande program som spände från stort allvar till glada skratt. Ulla Walldén rapporterar: Författarsällskapets programledare Anders Borgström påminde om att det fria ordet ständigt utsätts för attacker. Medard Mabwaka, politisk flykting från Kongo Brazaville beskrev sina egna erfarenheter av att inte kunna tala fritt. Medard skriver på franska och hoppas kunna få sina texter översatta till sitt nya hemlands språk. Mycket allvar infann sig också när Dessi Hedin högläste ur sin bok I strid för friheten om hur hennes mor som liten flickunge skickas till Sverige från ett sönderslaget Paris 1946. Temat om vad krig gör med människor i generationer efteråt fortsatte i ett författarsamtal med Klaus Stein, uppvuxen i efterkrigstidens Tyskland. Jessica Eriksson och Stefan Holm berättade om sin nya romance-serie där miljöerna är hämtade från olika platser i Värmland och hur de arbetar som författar-duo. Sofia Sköld läste några dikter om vikten av att skriva och barnboksillustratören Emmelie Salomonsson beskrev sina tankar om att låta bilder för barn få berätta lika mycket eller till och mer än texterna i sig. Slutligen fanns också plats för skratt och igenkännande när Sven-Ove Svensson kåserade om alla sina kepsar och Maria Hellinger-Shalan tog på sig rollen som ”sur-kärring” nu när våren och sommaren närmar sig med allt sitt elände. ”Om du hittar en asfalterad yta med servering, stanna där” var Marias kärnfulla budskap.
På världsbokdagen den 23 april fick arvikaläkaren och författaren Klaus Stein ta emot Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris för 2023 för romanen Det vi aldrig talade om, utgiven på Fri Tanke Förlag på Gröna mattan i Karlstads stadsbibliotek. Jurymedlemmarna Daniel Skogman och Sara Andersson överlämnade blommor, diplom och 5 000 kr. Motivering: Med sin egen inre resa som drivkraft utforskar författaren den stora familjehemligheten och förvandlar den till ett fängslade kvinnoporträtt. En roman som visar att trauman kan leva kvar i generationer.
Debutantpristagaren Klaus Stein. Flankerad av Daniel Skogman och Sara Andersson. Foto: Ulla Walldén. Klaus Stein är läkare, uppvuxen i Köln men sedan ca 20 år bosatt i Arvika. Han debuterar med en berättelse om Hilde, författarens mormor som lämnar en våldsam make och ger sig in i politiken för att förändra världen. Hildes familjehistoria från Danzig, idag Gdansk tiden före, under och efter andra världskriget är huvudtemat. Stein berättar parallellt om Tysklands utveckling från första världskriget till efterkrigstidens förödelse. Boken handlar också om författarens egen kamp för att förstå hur allt detta påverkat även honom. Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium har delats ut sedan 2009 och går till en debuterande författare inom genren skönlitteratur (lyrik, prosa, barn- och ungdomslitteratur) och oberoende av ålder. Priset delas ut till en debuterande författare som bor eller bott i Värmland och/eller har gett ut en skönlitterär bok som helt eller delvis utspelar sig i Värmland eller på något annat sätt knyter an till landskapet. Boken ska vara utgiven under aktuellt år. Vinnaren får ett diplom och en stipendiesumma på 5 000 kronor.
Årets jury har bestått av
Mirja Berggren, Sara Urger, Daniel Skogman, Sara Andersson och
Ulla Walldén. I juryns bedömning ingick 15
titlar/debutanter som var för sig uppfyllde kriterierna för debutantstipendiet.
Vid föreningens bokbord. Birgitta Holm. Foto: Carl Göran Holm. Föreningens ordförande Birgitta Holm rapporterar från bokfestivalen i Hagfors lördagen den 13 april dit hon begav sig med maken Carl Göran Holm och tidigare styrelseledamoten Sven-Ove Svensson som medverkade med uppläsning ur sin senaste bok. ”Vi hade med oss en fyndlåda med böcker från föreningen, några ex av Wermlandiana, våra fina gröna vykort med information och vår långa fina gröna banderoll.”, berättar Birgitta. ”Dessutom hade vi med oss tre lådor aktuella böcker med anknytning till Värmland från Akademibokhandeln till försäljning och vi sålde en hel del av dem. Det var ett lyckat arrangemang och vår medverkan var uppskattad. Kulturchefen i Hagfors bad att få våra vykort med information att sprida. Vi fick tre nya medlemmar och Jorun Jones, som är kultursamordnare, meddelade att de hoppas kunna göra denna bokfestival till en tradition." Linus Gårdfeldt
Linus Gårdfeldt på Gjuteriet. Foto: Lena Sewall.
Linus Gårdfeldt debuterade 2009 med diktsamlingen Men golvet har ingen mun och har sedan dess gett ut ytterligare fem böcker. Klicka här för hans författarporträtt.
Bokmässa utan Värmlandsmonter Den 26–29 september ägde den fyrtionde bokmässan rum i Göteorg men denna gång utan Värmlandsmonter och Värmlandsbokhandel, som dock saknades av många att döma av insändare i lokaltidningarna och mail till hemsidesredaktören.
På årets härligt intensiva bokfestival den 8–9 november var alla medarbetare, som dels bemannade vårt bokbord och dels assisterade Region Värmland med signeringsböcker till de olika scenerna iförda vår fina gröna T-shirt med texten Föreningen Värmlandslitteratur. Redan tidigt fredag morgon den 8 november var det full aktivitet på Nöjesfabriken. De nittiosju utställarna lade sista handen vid sina bokbord och mässbesökarna sipprade långsamt in för att så småningom strömma in och stanna till framför utställare, köpa böcker och lyssna på författarframträdanden. Ca 3000 besökare kom till festivalen som kanske var den allra mest lyckade hittills med ett jämnt flöde av besökare i mässhallarna och framför de fem scenerna. Svetlana Vall svarade för andra året för leveransen av böcker till Föreningen Värmlandslitteraturs fullastade bokbord och också för schemaläggningen av alla medhjäparna. Försäljningen var en av de bästa Föreningen Värmlandslitteratur haft under bokfestivalens tjugoett år. Kanske till och med den allra bästa! Bra för de författare som skrivit böckerna, deras förlag och för Föreningen Värmlandslitteratur!
Iklädda vår nya T-shirt. Fr v Ulla Wentzel, Solveig Nilsson Lindberg, Ann Johansson och Birgitta Holm. Foto_ Claes Åkerblom. På Värmlandsscenen samtalade lördag förmiddag Birgitta Holm, vår ordförande i Föreningen Värmlandslitteratur, med illustratören och barnboksförfattaren Emmelie Salomonsson om läsande och skrivande och om Emmelies arbete med att illustrera böcker. När Årets vackraste Värmlandsbok 2023 utsågs fick Emmelie Hedersomnämnande för fin formgivning av barnboken Fågel, fisk eller mittemellan. Birgitta berättade också om Föreningen Värmlandslitteratur. Lördag eftermiddag framträdde också Föreningen Värmlandslitteraturs debutantförfattare 2023 och dessutom en av Region Värmlands litteraturstipendiater i år Klaus Stein, uppvuxen i Köln men sedan ca 20 år bosatt i Arvika, på Värmlandsscenen i ett samtal med lektören och skrivpedagogen Gun Berger. Gun själv, tidigare styrelseledamot i föreningen, framträdde själv fredag eftermiddag på Caféscenen och berättade om sin uppmärksammade bok om Malin Blomsterberg och Livet på Strand. Samma eftermiddag framträdde också ännu en tidigare styrelseledamot, Sven-Ove Svensson, på Värmlandsscenen där han berättade om sin inspirerande tänkebok för nybörjare, endorfinjägare och gatuplockare – Mitt liv som Värmlands sämsta löpare. Sven-Ove berättade om sitt skrivande och sin utgivning. En rapsodi som börjar med hans framträdande på Karlstad Bokcafé 1981 med sågverksskildringen "Leendet i vedlådan" och slutar med just löparboken och bloggen Svenssons Släng, döpt efter krönikorna i P4 Värmland en gång i tiden.
Årets Värmlandsförfattare 2024 Linus Gårdfeldt
Linus Gårdfeldt. Foto: Lena Sewall.
Augustnominerade författaren Linus Gårdfeldt utsågs på Värmlands bokfestival den 8 november till årets Värmlandsförfattare 2024 med motiveringen: ”Men golvet har ingen mun” var poeten Linus Gårdfeldts första diktsamling. I den sjätte och senaste ”Brorsan, Krabban och Lädret” är huvudtemat en backanal i de värmländska skogarna, den är överrumplande och imponerande. Rytmen och ordglädjen påminner om Fröding, likaså stråken av melankoli och misär som ibland punkterar glädjeruset – men stilen är Gårdfeldts egen. För ett författarskap som sträcker sig över mer än ett decennium utnämns Linus Gårdfeldt till årets Värmlandsförfattare. Författarna Louise Alvarsson, Christofer Bocker, Klaus Stein och Marcus Grahn belönades med Region Värmlands litteraturstipendium med följande motiveringar. Louise Alvarsson för boken Vid liv. Louise Alvarssons skönlitterära debut, är en autofiktiv roman. Här möts de stora frågorna, liv och död, glädje och sorg. Vi får följa längtan efter det barn som till slut föds, om kampen, graviditeten och förlossningen. Vid liv är en finstämd berättelse i vardagsdräkt, om ljus och mörker, om kontroll och att våga släppa kontrollen. En bok att läsa flera gånger. Marcus Grahn har med Hybelejens bok efter 15 år återkommit på den värmländska litterära scenen med ett omsorgsfullt skrivet stycke värmländsk 1700-talshistoria om Carl Jacob Heubleins liv. I berättelsen möter vi ett dåtida Karlstad och dess människor. Formen är en fiktiv självbiografi, där författaren fångat tiden, hittat en fin språkdräkt och får Hybelejen att träda fram levande med sin blandning av hybris och tvivel. Klaus Stein, som för övrigt tidigare i år utsågs till Föreningen Värmlandslitteraturs debutantförfattare 2023 , för boken Det vi aldrig pratade om. 1929 gifter sig den unga Hilde Roszkowski in sig i en av Danzigs mest välbärgade familjer. Hon vet att hon borde vara tacksam mot sin nya make som har gett henne ett liv i lyx. Men i takt med att Tyskland rusar mot avgrundens rand växer sprickorna i familjens välordnade yta. I sin bok visar Klaus Stein hur krig skadar flera generationer överlevare i samma familj. Författaren blandar historiska fakta om andra världskriget med personliga erfarenheter och fiktion. Det är en stark och drabbande skildring. Först mot slutet får vi veta vad man inte talade om och det gör denna berättelse också mycket spännande. Christofer Bocker för boken Slottets divan. Hundra personer tog plats i divanen och talade fritt under en timma. En berättarväv i form av en dekalog på tusen sidor som skapats utifrån deras röster. Slottets Divan är en bok med många människors röster, avlyssnade av dramatikern Christoffer Bocker under hans förtroliga möten med hundra Sunnebor som berättat fritt för honom om sitt liv och sina tankar. Det svarta omslaget på den tusensidiga boken återspeglar svärtan i många pt
Ingemar Eliasson. Foto: Claes Åkerblom Författarkvällen på Residenset i Karlstad den 19 november i samarrangemang mellan landshövding Georg Andrén och Föreningen Värmlandslitteratur blev en mycket trivsam och givande kväll med åhörarna bekvämt grupperade i soffor och karmstolar i residensets salong. Den suveräne föredragshållaren Ingemar Eliasson berättade fängslande med humor och stringens till bilder om ett urval värmländska landshövdingar från mitten av 1700-talet till dags dato och vad som varit aktuellt under deras förordnanden. Det blev en mycket intressant översikt av Värmlands historia under de senaste århundradena.
Kvällens värd Georg Andrén med Berit Högman. Foto:Claes Åkerblom Lite speciellt var det att inte mindre än tre landshövdingar deltog i programmet, förutom Ingemar Eliasson, f d landshövding i Värmland, och värden vår nuvarande landshövding Georg Andrén också Berit Högman, f d landshövding i Västernorrlands län. Efter mingel med förfriskningar som husföreståndaren Andreas Schagerström dukat fram och en frågestund signerade Ingemar Eliasson sin bok Värmlands landshövdingar och hertigar som kom tidigare i år och alldeles nyutkomna Begagnade historier. Egna och lånade ur min repertoar, båda på värmländska förlaget Votum. Kvällens värd Georg Andrén avtackades liksom Ingemar Eliasson av vår ordförande Birgitta Holm med blommor. Men Ingemar Eliasson fick också vår tidigare styrelseledamot Gun Bergers bok Malin Blomsterberg Livet på Strand. Dessutom fick han en avskrift av sitt dagsfärska författarporträtt, närmare bestämt det trehundranionde författarporträttet i föreningens digitala författarkatalog. Klicka här för att läsa det! Sven-Ove Svensson på Gjuteriet
En litteraturkväll den 27 november med författaren och tidigare styrelseledamoten Sven-Ove Svensson var Föreningen Värmlandslitteraturs bidrag under Gjuteriveckan. Sven-Ove är mest känd för värmlänningarna för sina krönikor i press, radio och tv. I fjol gav han ut en bok där de många kepsarna gestaltar hans liv. Årets bok handlar om hans lust att löpa. "För mig är Gjuteriet ett litteraturens och kulturens hus", förklarar Sven-Ove. "Det är en fantastiskt bred, fin och viktig verksamhet som bedrivs där. Karlstads kommun och Region Värmland bör vara stolta över detta och hjälpa till med att bevara både huset och verksamheten".
Augustnominerade värmlandsförfattare Två värmlandsförfattare nominerades 2024 till Augustpriset, något som inte precis hör till vanligheterna. Och båda böckerna med ordet Brorsan i boktiteln!
Maja Hjertzell. Foto: Kajsa
Göransson Årets värmlandsförfattare Linus Gårdfeldt i kategorin Årets svenska skönlitterära bok för boken Brorsan, krabban och Lädret med motiveringen: I Linus Gårdfeldts myllrande diktsamling Brorsan, Krabban och Lädret samlas alla de som blivit kvar. Bland burkmunnar och sönderrostade jordbruksredskap hörs alltjämt vemodiga klanger, fulla av liv och ett stilla motstånd. Med stor språkkänsla och musikalitet framkallar poeten ett ömsint porträtt av ett Värmland i all sin storslagna enkelhet. Maja Hjertzell tillsammans med illustratören Joanna Hellgren i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok för boken Brorsans kompis Robban med motiveringen: Ibland uppstår perfekt balans mellan ord och bild, som när Maja Hjertzells tonsäkra text ges utsökt visuell klädsel av Joanna Hellgren. Med absolut gehör fångar de tillsammans det sköra som vänskap är, det alldeles särskilda bandet och omsorgen mellan syskon, och den fascination som den lille känner för de störres värld. Upphovspersonerna bluffar aldrig, denna hjärtevärmande berättelse tål att synas.
Redaktionsgruppen sammanträder. Fr v Stefan Nilsson, Ulla Walldén och Solveig Nilsson Lindberg. Foto: Lena Sewall Styrelsen installerade sig under hösten i sin nya lokal i Gjuteriet, är väldigt nöjda med sin nya lokal och hoppas så småningom kunna bjuda in till visning av den. Då kan besökare samtidigt passa på att ta en kopp kaffe eller te med det alltid hembakade bröd som Gjuteriets verkligen fantastiska och trivsamma kafé kan erbjuda. Wermlandianas redaktionsgrupp passade snabbt på att sammanträda i föreningens nya arbetsrum.
Wermlandianas redaktör Stefan Nilsson med Wermlandianas redaktionsgrupp Solveig Nilsson Lindberg och Ulla Walldén i nya lokalen.
Den 27 januari invigdes det Rohloffska biblioteket som tidigare deponerats hos Föreningen Värmlandslitteratur och häromåret överlämnades till Långseruds bygdegård på den lokalhistoriska dag i Långserud och i Nysäter, som arrangerades av Värmlands Hembygdsförbund tillsammans med hembygdsföreningarna i Gillberga och Långserud. Peter Olausson, ordförande i Värmlands hembygdsförbund skriver i sin inbjudan till årets lokalhistoriska dag: "Varje del av Värmland har sin egen historia, väl värd att ta tillvara på. Många har forskat kring sin hembygd under årens lopp och en del har också kunnat redovisa arbetet i utställningar och mer eller mindre omfattande skrifter. Det har resulterat i fantastiska samlingar av litteratur om vårt landskap. Det som publiceras i vår tid kan man få en god överblick över genom Föreningen Värmlandslitteratur och tidskriften Wermlandiana, där såväl faktaböcker som skönlitteratur om Värmland recenseras ett par (fyra!) gånger om året. För det äldre trycket får man gå till biblioteken och leta. Eller så tar man sig till hembygdsföreningarna i Långserud eller Gillberga, som båda har stora bibliotek med skrifter från hela Värmland! Vad samlingarna innehåller och hur de kan användas för såväl nöjesläsning som forskning fick delltagarna veta det mesta om den 27 januari. De fick också vara med om (åter)invigningen av det Rohloffska Värmlandsbiblioteket i Långseruds bygdegård och stifta bekantskap med boksamlingarna – och arkiven – i Nysäter. Utöver det var det pass om vad man kan tänka på när man skall forska och skriva om en bygd, hur man arbetar med äldre bildmaterial m m. Dagens Program: 9.00 Välkomsthälsningar. Invigning av Rohloffska biblioteket av kommunalrådet i Säffle Marcus Bäckström. 9.15 Vem var Tage Rohloff – och vad innehåller hans boksamling? – Claes Åkerblom, Anders Segerström, Kjell Olsson och Reidun Westman. 10.20 Förmiddagsfika 10.50 Henrik Forsgren – bygdefotografen från Långserud som blev samoan. Helena Johansson, Långserud 11.20 Hur skriver man en bra hembygdsbok? Peter Olausson, Häljebol. Ca 11.50 Avresa till Nysäter 12.10 Lunch i Nysäter 13.00 Boksamlingarna och arkiven i Nysäter. Peter Olausson, Häljebol, och Sandra Keane, Kolsäter. 13.45 Den lokalhistoriska forskningen i dagens Värmland. Claes Åkerblom och Peter Olausson. 14.30 Summering och avslutning Arrangörer: Värmlands Hembygdsförbund tillsammans med hembygdsföreningarna i Gillberga och Långserud.
Värmland på digitala litteraturkartan
Marit Kapla. Foto: Cato Lein/ Teg Publishing
2024 satte den Augustprisade författaren Marit Kapla
Värmland på Litteraturbankens digitala litteraturkarta. Litteraturkartan.se
är en digital plats för den som vill resa i den äldre litteraturens landskap.
Som sjätte landskap i ordningen har nu Värmland tagit plats på den webbaserade
litteraturkartan, fullprickad av färgglada nålar, där varje nål leder till en
berättelse om ett litterärt verk, en plats eller en författare. Och där man kan
klicka sig fram i Frödingland och följa både Göran
Tunström och Selma Lagerlöf i
spåren. Men fortfarande kommer många böcker med deras barnbokskaraktärer.
50 år som handelsresande i nordiskt vemod
Bengt Berg. På bokfestivalen 2023 För 50 år sedan gav Bengt Berg ut sin första bok och under 2023 förärades han Selma Lagerlöfs litteraturpris. Hans rika kulturgärning uppmärksammades på Torsby bibliotek under en hel vecka, 11–16 mars 2024. ”Bengt Berg – 50 år som handelsresande i nordiskt vemod” firades under veckan på olika sätt från första boken Där drömmen slutar till den senaste boken Allt tar vägen som släpptes under jubileumsveckan. Totalt har Bengt gett ut ett 50-tal böcker, de flesta på det egna Heidruns förlag. Under åren har han skrivit otaliga dikter om den nordvärmländska hembygden och övriga världen. I flera böcker i samarbete med olika konstnärer och på senare år även med den egna mobilkameran. Han har fått många litterära utmärkelser för sitt författarskap, är översatt till flera språk och har medverkat på poesifestivaler världen runt. Till det kan nämnas populära Heidruns café i Fensbol som Gun-Britt Karlsson och Bengt drev i 25 år med konst, musik och poesi på programmet. Bengt Åkerblom har gått ur tiden
Bengt Åkerblom . Isin krafts dagar vid skrivbordet i föreningslokalen på Verkstadsgatan. Foto: Lena Sewall Lördagen den 3 augusti avled vid 85 års ålder Föreningen Värmlandslitteraturs mångårige medarbetare och hedersledamot Bengt Åkerblom. Sedan föreningens start år 1975 har Bengt outtröttligt arbetat för föreningen – som styrelseledamot 1975–2018, sekreterare 1975–2002, som ordförande 2003–2016 och som redaktör för Wermlandiana 1975–2016. För oss som länge arbetat vid hans sida inom Föreningen Värmlandslitteratur kommer han alltid vara ihågkommen i det ljusaste minne för allt han gjorde för vår förening! Utan Bengt hade föreningen inte funnits eller varit vad den är idag! Under de många åren som Karlstads stadsbiblioteks värmlandsbibliotekarie gjorde Bengt sig också känd och varmt uppskattad av låntagarna och sina medarbetare för sin breda kunskap om värmlandslitteratur, sin vänlighet och alltid lika stora tjänstvillighet. 2024 skulle Lasse Sandberg fyllt 100 år Den 17 februari skulle Lasse Sandberg fyllt 100 år. Tillsammans med Inger Sandberg räknas han till våra allra största barnboksskapare. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964.
Inger och Lasse Sandberg. Foto: Lotta Sandberg
Den härligt naivistiska och samtidigt moderna
stilen, collagebilderna och den lekfulla pedagogiken
i böckerna var då något helt nytt och mottogs med
stor förtjusning av kritiker och läsare, kan man
läsa på Norstedts hemsida. I centrum för
berättelserna står ofta det lilla barnets
livsviktiga lek och vardagslivet som förvandlas till
ett spännande äventyr. Böckerna har belönats med en
rad svenska och internationella priser såsom Nils
Holgersson-plaketten, Astrid Lindgren-priset och
många fler.
Vi två är vansinnigt olika. Men vi är överens om
hur våra bilderböcker ska se ut. Och att vi ska fortsätta jobba tillsammans så
länge vi har varandra.
|
Värmlandslitterära författarporträtt Värmlandslitterära författarsällskap
Vackrast 2023
Hedersomnämnda
2024 års Värmlandsförfattare
2024 års Litteraturstipendiater
''' Louise Alvarsson
Marcus Grahn
Klaus Stein
Christoffer Bocker
| ||||||