Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Välkommen till

Föreningen

Värmlandslitteratur!

Bokrea i föreningslokalen!

Bokrea i vår lokal den 14 september. Foto: Solveig Nilsson Lindberg

Den 15 september kl 15–19 (liksom den 14) deltar Föreningen Värmlandslitteratur i årets upplaga av Kulturnatta i Karlstad med öppet hus, bokpresentation och bokförsäljning inför den planerade flytten av kansliet till mindre lokaler i Gjuteriet i föreningens nuvarande lokal på Verkstadsgatan 20 på Herrhagen i Karlstad.
Båda dagarna går det bra att köpa böcker med värmlandsanknytning ur vårt boklager och dessutom bjuder vi på fika.
Den 15 september klockan 18 kommer Gunvor Nyman att berätta om sin bok Hjälten på Titanic – kampen, kvinnorna, sveken där vi får följa den spännande typografen, agitatorn, fredsmäklaren, överlevaren och äventyraren August E. Anderssons resa genom livet.
Vi tar swishbetalning och kontanter.
Parkering finns bland annat bakom Gjuteriet.
Välkomna!

Nya numret av Wermlandiana ute

Årets tredje nummer av Wermlandiana är nu ute med Selma Lagerlöf-pristagaren Bengt Berg på omslaget i vid Selmas skrivbord på Mårbacka. Och som vanligt med läsvärda artiklar och bokrecensioner.

Grande finale för Värmlandmontern

Grande finale för Värmlandmontern blir det på Bokmässan i Göteborg den 28 september till 1 oktober.

Region Värmland och Föreningen Värmlands-litteratur deltar även 2023 i mässan, men därefter kommer regionen att fokusera på det egna arrangemanget Värmlands Bokfestival och på andra satsningar. Beslutet togs av Region Värmlands kultur och bildningsnämnd i början av maj i år.
Politikerna i nämnden har motiverat beslutet med att man i stället riktar sina resurser mot små barns språkutveckling, att utveckla litteraturen som konstform och mindre lokala engagemang snarare än ett fåtal stora evenemang.
2023 års bokmässa blir med andra ord det sista mässdeltagandet med en Värmlandsmonter. Föreningen Värmlandslitteratur kommer som alltid tidigare att ha hand om bokförsäljning och signering. Samordnare för detta är Svetlana Vall.
På monterns scen kommer ett fyrtiotal författare att presentera och samtala om böcker, bland andra Anna Tell, Jan Scherman, Ninni Schulman, Lars Andersson och Hanna Jedvik. Skådespelarstuderande från Molkoms folkhögskola gestaltar aktuella författares verk. Nyblivne Selma Lagerlöf-stipendiaten Bengt Berg rundar av sista
dagen på mässan, måhända med en liten återblick över de många år då Värmlandsmontern
varit en populär och välkänd anhalt

Han föddes inte i en bokhylla

Bengt Berg vid Selma Lagerlöfs skrivobrd.. Foto: Kjell Sundström.

Bengt Berg årets Selma Lagerlöf-pristagare

Selma Lagerlöfs litteraturpris 2023 har tilldelats Bengt Berg

För ett författarskap som – i likhet med Selma Lagerlöfs – kombinerar en stark lokal förankring med en internationell räckvidd och universell betydelse, som med vemod och humor värnar den lilla människans kraft och betydelse och visar vägar in i tillvarons förunderliga dimensioner.

I sanning en värdig mottagare! tycker hemsidesredaktören. "Det var på tiden" eller "Äntligen" skriver den ena efter den andra på Facebook.

Glad, blyg och generad är han, säger Bengt Berg själv i Lena Richardsons artikel i NWT den 9 juni. Vägen till böckerna var inte så självklar från början i hans liv.

"Litteraturen har erövrat mig. Jag föddes inte i en bokhylla. Mitt hem var väldigt enkelt, och bra, jag är född 1946 och växte upp i det ljuvliga 50-talet då allt var rimligt. Litteraturen kom mig till mötes."

En av de första författarskapen Torsbysonen Bengt Berg mötte, var Selma Lagerlöfs, fortsätter Lena Richardson.

"Lördagen var en stor dag i skolan för då fick man lyssna på ett kapitel av Nils Holgersson och som avslutning på den avkortade skoldagen bli badad och skrubbad på ryggen av bastanta damer med rotborste och så kom man hem ren och fin och bildad."

"Bengt Berg född 1946 i Torsby, bosatt i Fensbol, värmlänning och världsmedborgare, har efter debuten 1974 utgivit drygt 40-talet böcker, mest poesi och ofta i samarbete med olika konstnärer." skrver Arne Melberg i sin presentation av Bengt Berg på Sema Lagerlöf-stiftelsens hemsida. "Han gav under 1970-talet också ut tidskriften Rallarros och har sen 1990 drivit Heidruns förlag. Åren 2010 till 2014 var han riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Hans senaste böcker handlar om såväl strövtåg i den nordvärmländska hembygden som resor runt om i världen. Han har kallats en allvarlig humorist och handelsresande i nordiskt vemod.

Bengt Bergs författarskap som inleddes 1974 har nu 44 utgivna titlar. Urvalsvolymen Dikter genom 40 år (2014) omfattar 600 sidor. Parallellt med denna kolossala insats har Bengt Berg utvecklat en aktivitet som gjort honom till något av en kulturell institution och ett litterärt centrum i Värmland.

Hans dikter liksom hans kulturella verksamheter tar gärna utgångspunkt i det lokala, allra helst i hemorten Fensbol norr om Torsby. Men i likhet med sina värmländska föregångare – Selma Lagerlöf och Göran Tunström – expanderar Bengt Berg sina lokalt förankrade dikter till det allmängiltiga och rentav universella.

Bengt Bergs dikter har också rönt stora internationella framgångar och han är översatt till ett stort antal språk. Bengt Berg skriver först och främst dikt.

Hans dikt är lätt tillgänglig, gärna anekdotisk och gränsar ofta till det novellistiska. Den är enkel men den nöjer sig aldrig med det enkla, som han istället tar som utgångspunkt för att ge perspektiv åt de svåra frågorna i naturen, samhället och livet. År 2020 gav han ut Dag för dag. Texter från en särskild tid, som är ett slags poetisk dagbok från pandemins tid. På ett ställe skriver han:

Varje dag en ny text som utgår från en impuls, en idé, en måhända utmanande tanke: Passa på, snart är kanske din tid ute!

Det är något av en bruksanvisning till hans förfat- tarskap: från det självklart och vardagligt enkla till en uppmaning som så lyfter till det drabbande och allmängiltiga."

Arne Melberg

Mer om Bengt Berg finns att läsa på hans författarporträtt i vår digitala författarkatalog.

Historisk värmländsk mat i världsfinal

Sara Bodin Olsson med sin bok.

Historisk värmländsk mat som kom förra året har redan hunnit ta hem två priser i kokbokstävlingen ”Gourmand World Cookbook Award” i två kategorier: LOCAL – REGIONS och FOOD HERITAGE.

Gourmand Awards är världens största kokbokstävling som i år omfattar 230 länder och regioner. Ett trettiotal böcker från Sverige har kvalificerat sig vidare till världsfinal i olika kategorier. De får rätten att kalla sig Winner Sweden. Sara Bodin Olsson alltså i två kategorier med sin bok Historisk värmländsk mat.

I år samlades alla finalisterna från hela världen under Umeå Food Symposium 25–28 maj 2023. Det var andra året i rad som världsfinalen gick av stapeln i Sverige och det kom många deltagare från jordens alla hörn.

I finalen fick Historisk värmländsk mat tävla mot kokböcker från bland annat Australien, Brasilien, Filippinerna, Frankrike, Indonesien, Kuba och Portugal och fick där silver resp. bronsplacering i nämnda kategorier.

Stort grattis, Sara, för en förnämlig prestation!!!

Bokens formgivare Tin Wigelius har dessutom tidigare fått diplom och hedersomnämnande för sin formgivning av Historisk värmländsk mat när Föreningen Värmlandslitteratur utsåg 2022 års vackraste värmlandsbok.

Bo Landin sommarpratare

Bo Landin. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Efter 46 år återkommer biologen, författaren och filmproducenten Bo Landin, numera bosatt i Utah men med rötter i både Karlstad och Säffle, som sommarpratare. Bo är en av årets sommarvärdar i P1. Den 29 juni kan man höra honom prata om Vänern, miljökampen och vad som egentligen ändrats sedan 1977, när han senast sommarpratade.

Mycket mer kan läsas om Bo Landin, som för övrigt var mottagare av Selma Lagerlöf-sällskapets stipendium 2022, på vårt författarporträtt av honom i vår digitala författarkatalog.

Jila Mossaed sommarpratar också

Jila Mossaed. Pressbild Foto: Mattias Ahlm

Onsdagen den 16 augusti är det dags för ännu en sommarpratare med värmländsk bakgrund.

När Jila Mossaed flydde till Sverige 1986 var hon redan en etablerad författare i Iran. Som 38-årig tvåbarnsmor bestämde hon sig för att skapa en arena för poesi även i sitt nya hemland. Under många år var hon bosatt i Karlstad där hennes första diktsamling på svenska, Månen och den eviga kon, kom till. År 2018 valdes hon in som ledamot i Svenska Akademien och har fortsatt publicera diktsamlingar både på svenska och persiska. Hon är flerfaldigt översatt och prisbelönt, och tilldelades 2022 det prestigefyllda franska litteraturpriset ”Le Prix Max Jacob” för boken ”Åttonde landet”.

I sitt sommarprat kommer Jila Mossaed att fokusera på språket och hur det spelar roll när man börjar om och måste lära sig allt igen. "Allting tappar sitt namn", säger hon. Hon vill berätta om hur det känns att kastas in i ett okänt universum. Att bli född igen utan mor. Och om sin resa mot ordens hemliga paradis.
Mer om Jila Mossaed finns att läsa i vårt författarporträtt av henne i vår digitala författarkatalog.

Glada debutantpristagare:

”Priset betyder jättemycket”

Med blommor och diplom. Victoria Björn Blomqvist t. v. och Ulla Wentzel. Foto: Ulla Walldén.

Debutantstipendiet
Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium har delats ut sedan 2009 och går till en debuterande författare inom genren skönlitteratur (lyrik, prosa, barn- och ungdomslitteratur) och oberoende av ålder. Priset delas ut till en debuterande författare som bor eller bott i Värmland och/eller har gett ut en skönlitterär bok som helt eller delvis utspelar sig i Värmland eller på något annat sätt knyter an till landskapet. Boken ska vara utgiven under aktuellt år.

Årets debutantstipendium som förutom ett diplom innebär en stipendiesumma på 10 000 kr delades ut samband med vårens sista bibliotekskväll tisdagen den 18 april på Stadsbiblioteket i Karlstad. Priset för Värmlands bästa skönlitterära debutbok 2022 gick till Ulla Wentzel, Sunne, som efter ett långt yrkesliv i kulturens tjänst skrivit sin första bok, Hallå – min faster, var är du?

Juryns motivering:

Med ett drabbande innehåll i en spännande dialogform visar årets debutant att en berättelse inte behöver vara ordrik för att väcka starka känslor. I många nyanser och med en stark närvaro, även när sidorna gapar tomma, beskrivs kampen för att mötas när orden inte längre räcker till.

Juryn delade också ut ett hedersomnämnande till Victoria Björn Blomqvist, Karlstad för debuten med spänningsromanen Fjället tiger still, första delen i en rad berättelser som utspelar sig i Sälen, med motiveringen:

En stark debut, i en genre med hård konkurrens, som skildrar hur det förflutna hemsöker oss tills sanningen uppdagas.

Vältecknade miljöer, livsöden och en väl sammanfogad intrig förgylls med ett nytänkande berättargrepp där huvudpersonen talar i jag-form.

Hedersomnämnandet består av ett diplom.

Diplomen. Foto: Ulla Walldén.

Pristagarna fick ta emot sina diplom och intervjuades kort om sina författarskap av jurymedlemmen Sara Urger, och glädjen över uppmärksamheten var stor.

– Jag är helt överväldigad och jätteglad. När jag fick veta att jag fått stipendiet gjorde jag ett sånt där Stina Dabrowski-skutt, berättade Ulla Wentzel.

– Det betyder supermycket att få bekräftelsen på att något som bara funnits i mitt huvud kan nå andra och uppskattas, konstaterade Victoria Björn Blomqvist.

Får läsa för vårdpersonal

Ulla Wentzels bok som klassats som lyrik av Bibliotekstjänst behandlar de känslor som demenssjukdom väcker. Författaren har arbetat mycket medvetet med form och språk ned till varje mellanslag. Hon har blivit inbjuden att presentera sin text för vårdpersonal och är noga med att skilja på verket och reaktionerna.

– Jag är ju inte expert på det medicinska, mitt fokus är texten. För att inte förminska det arbetet har jag valt att högläsa min text. Det har varit en sådan glädje att få komponera någonting.

Blir det fler böcker?

– Jag vet inte! Jag har lärt mig av livet att det är bäst när saker får uppstå. Nu njuter jag av att arbetet med den här boken får bära frukt och lyssnar in var det tar mig, säger Ulla med ett stort leende.

”Kör så länge jag får!”

Victoria Björn Blomqvist som delvis växte upp i Sälen håller på att förverkliga en länge närd dröm om att få ägna sig åt berättande på heltid. Efter debuten under 2022 har hon redan publicerat ännu en roman med miljön hämtad från Sälen. Under sommaren kommer en serie med tre deckarromaner som utspelar sig i Karlstad. De sistnämnda kommer att ges ut i ljudboksformat.

– Nu har jag fått chansen och kör så länge jag får, skojar Victoria. Jag har burit på en kreativitet som inte riktigt fått utlopp. Varje sommar har jag sagt till min man att ”man borde kanske skriva en bok” och till slut satte han igång processen med en enkel uppmaning: ”Skriv!”.

Boken antogs av Piratförlaget, och nu känner Victoria att en dörr öppnats till något som hon inte riktigt vågade tro fanns. Kändes det annorlunda när den andra boken I Frusna spår släpptes ungefär ett år efter debuten?

– Oh ja, inför debuten var jag otroligt nervös, nu har jag kunnat njuta mer av läsarreaktionerna.

Juryn för 2022 års debutantpris har bestått av Mirja Berggren, Sara Urger, Daniel Skogman, Sara Andersson och Ulla Walldén. I juryns bedömning ingick 12 författare som var för sig uppfyllde kriterierna för debutantstipendiet.

Debutantprisutdelning. Foto: Ulla Walldén.

Vackraste Värmlandsboken 2022

Anita Stjernlöf-Lund. Foto: Ulla Walldén

Formgivarpriset Vackraste Värmlandsboken har sedan 1979 delats ut av Föreningen Värmlandslitteratur (som sedan 1999 också varje år delat ut ett eller två hedersomnämnanden). Tisdagen den 14 mars var det alltså fyrtiofjärde gången som det utannonserades på ett pressmöte på stadsbiblioteket i Karlstad för att sedan delas ut på föreningens årsmöte då priset för 2022 års Vackraste värmlandsbok gick till:

Varför finns det så många granhäckar i Rud?

Form och foto: Anita Stjernlöf-Lund

Bildbearbetning: Leo Lund

Text: Anita Stjernlöf-Lund

Förlag: BILD, TEXT & FORM

Ingen har fått detta pris fler gånger än Anita Stjernlöf-Lund, skriver Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars. Det var sjätte gången hon fick utmärkelsen Vackraste Värmlandsboken för sin bok Varför finns det så många granhäckar i Rud? med motiveringen:

Allt är genomtänkt i denna originella bok! Från omslagets taktila grankvist till den öppna ryggen som gör den gröna bindningstråden synlig och tillåter att boken kan läggas öppen utan att den sluter sig. Texten som är satt i harmoniska spalter ger ett luftigt intryck och papprets matta yta ger färgfotografierna verklighetsprägel.

I den prisbelönta boken, prydd med en taktil grankvist i relief på omslaget, börjar Anita Stjernlöf-Lund med att beskriva bygdens historia, ända från årtusendena efter senaste istiden. Det är den lilla byn Rud och de många och synnerligen välskötta granhäckarna längs väg 733, mellan broarna i Ransäter och Olsäter, hon berättar om.

”Det är den enda sträckan i hela Klarälvdalen som är utmärkt som kulturväg”, säger Anita och slår upp en av bokens många kartsidor när hon intervjuas av Erik Segerpalm.

"Granhäckarna som studeras och katalogiseras i boken är 20 till antalet och resan börjar vid den äldsta, som planterades redan 1912. Häcken är 68 meter lång, tre meter hög och två meter bred. Klipps gör den årligen om hösten".

”Riksantikvarieämbetet menar att granhäckarna är kulturhistoria. Och inte bara häckarna i sig, utan även detta att sköta en granhäck. De måste skötas, det går inte att fuska. Och i den här byn finns det en hantverkskunskap, vilket jag tycker är så fint”.

Ruds granhäckar är en lokal tradition och det är framför allt männen i bygden som lärt sig och fört vidare hantverket.

”I Rud ska man ha en fin granhäck, och det är de här personerna det hänger på” fortsätter Anita i Värmlands Folkblad.

”Och detta förs vidare även i dag?” undrar Erik Segerpalm.

”Det har gjort det hittills. Sedan jag gjorde boken är det en av dessa män som gått bort. De är alla i 80-årsåldern, så det vill till att de får hjälp med att bevara detta, för det är såpass unikt”.

Hur kom det sig att hon intresserade sig för just denna lilla by och dess granhäckar? undrade journalisten Jonas Brefält i artikeln ”Här står de hundraåriga granhäckarna tätt” i Värmlands Folkblad 22 10 01. ”Som med alla böcker jag gjort handlar det om att jag ser något specifikt som jag tycker är intressant och som jag vill gå till botten med”, svarar Anita Stjernlöf-Lund. ”Det skulle lika gärna kunna handla om någon specifik arkitektur eller speciella staket. Men här blev det granhäckarna”.
Idén till boken om granhäckarna i Rud fick hon redan för omkring tio år sedan. Sedan har hon jobbat med boken då och då mellan andra uppdrag.

Och resultatet blev alltså den bok som nu mycket välförtjänt utsetts till 2022 års vackraste Värmlandsbok.

De hedersomnämnda böckerna

Hedersomnämnd. På bilden ses formgivaren Tin Wigelius omgiven av fr. v. författaren Sara Bodin Olsson och t. h. fotografen Fredrik Karlsson. Foto: Ulla Walldén.

Två böcker fick hedersomnämnanden:

Historisk värmländsk mat. Äldre recept anpassade till dagens kök och råvaror.

Form: Tin Wigelius

Foto: Fredrik Karlsson

Text: Sara Bodin Olsson

Förlag: Votum

Motivering:

Direkt vid öppnandet av denna bok framgår att den är gjord med stor omsorg om form och innehåll. Fina nytagna fotografier kombineras med historiska bilder från arkiv, museer och receptböcker till en smakfull och välkomponerad helhet. Texten är behagligt läsvänlig, och layouten bidrar till att det är lätt att hitta bland recepten. En bok att använda och inspireras av.

Också hedersomnämnd. Annika Eriksdotter. Foto: Ulla Walldén.

I den djupa skogens famn

Form: Rikard Österlund

Foto och text: Annika Eriksdotter

Efterord: Sverker Sörlin

Förlag: Heidruns

Motivering:

I Annika Eriksdotters bok I den djupa skogens famn möter vi en visuell berättelse om minnen från barndomen, minnen starkt bundna till skog och naturupplevelse. Fotografierna i boken är ofta dubbelexponeringar med flertydigt uttryck som gör dem meditativa och öppna för tolkning. Formgivning och materialval samspelar väl med bokens innehåll och man får känslan av att stor omsorg lagts ner för att vi som läsare skall få en rik upplevelse.

Årets jury, bestående av Margareta Wallin Wictorin, Monica Furu och Helena Vermcrantz hade 22 böcker att välja bland. De nominerade böckerna och formgivarna utses av föreningen.

Bengt Åkerblom ny hedersledamot

Bengt Åkerblom. Foto: Lena Sewall

Ny hedersledamot

På föreningens årsmöte i mars var näst sista punkten på dagordningen utseendet av Bengt Åkerblom till ny hedersledamot i föreningen. Bengt utsågs redan under föreningens första år som dess sekreterare och har som pensionär arbetat mer än heltid för föreningen, under åren 2003 till och med 2012 som dess ordförande. Förslaget möttes med varmt bifall av årsmötesdeltagarna som med acklamation valde Bengt Åkerblom till hedersledamot.

En ikon i barnboksvärlden

har gått ur tiden

Inger Sandberg 2010. Foto: Lena Sewall.

Författaren Inger Sandberg har avlidit. I augusti skulle hon ha fyllt 93 år. ”En ikon i barnbokssverige har gått ur tiden”, säger förläggaren Rebecka Wolff på förlaget Rabén & Sjögrens hemsida. ”Inger Sandberg var med och skapade småbarnsbilderboken som vi känner den. Hennes texter har den sällsynta kombinationen av humor, enkelhet och pedagogik utan pekpinnar som gör dem tidlösa. Ingers och Lasses karaktärer kommer fortsätta upptäckas och älskas av nya generationer barn”,

Inger Sandberg är främst känd för älskade barnbokskaraktärer som Lilla Anna och Långa Farbrorn, Tummen och inte minst Lilla Spöket Laban. Böckerna illustrerades av maken Lasse Sandberg, som hon samarbetade med i över 50 år fram till hans bortgång den 12 november 2008. Så här skrev paret 2003 i en presentationstext om sitt arbete:
”Böcker gör inte vår vanvettiga värld begriplig, men hoppfullt mera hanterlig och njutbar. Precis som barnet, som pendlar mellan trygghet och otrygghet, verklighet och fantasi, så ska barnboken svänga rytmiskt mellan säkerheten och äventyret.”

Inger Sandberg var från början småskollärare, uppvuxen i Karlstad. 1950 gifte hon sig med skämttecknaren och illustratören Lasse Sandberg och tillsammans började de nära en gemensam dröm att skapa böcker.

Inger och Lasse Sandberg räknas till våra allra största barnboksskapare. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964 (som tillägnades deras ofödda barn, som de alldeles säkert visste skulle bli en liten Anna – det blev en Mathias). Den härligt naivistiska och samtidigt moderna stilen, collagebilderna och den lekfulla pedagogiken i böckerna var då något helt nytt och mottogs med stor förtjusning av kritiker och läsare. I centrum för berättelserna står ofta det lilla barnets livsviktiga lek och vardagslivet som förvandlas till ett spännande äventyr.

Efter det gjorde de hisnande 110 böcker tillsammans och det går inte att övervärdera Inger och Lasse Sandbergs insats i den svenska barnboksvärlden. Hur många exemplar deras böcker, som finns översatta till drygt 30 språk, getts ut i är omöjligt att fastslå, och de kommer ständigt ut i nya utgåvor. Bara Laban-böckerna har sålts i miljontals exemplar. Vem kan motstå ett snällt litet spöke som själv är rädd för spöken? Barns rätt att leka är ett genomgående drag i parets böcker, och deras Anna, Mathias, Laban, Tummen, Pulvret och många andra har blivit kända och älskade långt utanför Sveriges gränser – inte minst i Japan. Flera av karaktärerna är inspirerade av parets egna barn och barnbarn, bland annat har det första barnbarnet Pulvret fått en lång rad böcker tillägnade sig.

1995 tillträdde Inger och Lasse Sandberg som ledamöter i Svenska Barnboksakademin och de har tilldelats en lång rad utmärkelser, bland andra Expressens Heffaklump (1969), Litteraturfrämjandets stipendium (1969), Astrid Lindgren-priset (1974) och Kungliga medaljen Litteris et Artibus (2005). Inger Sandberg fick även ta emot Nils Holgersson-plaketten år 1973 och utnämndes till Hedersdoktor vid Karlstads universitet 2015.

På sin Facebook-sida skriver Gun-Britt Karlsson så fint om Inger Sandberg och påminner om vad som kanske inte är vida känt att Inger var en hejare på att sticka och skrev boken Mina glada tröjor. Idéer till kreativ stickning, som gavs ut 1987. Tröjorna visades på utställningar i Sverige men också i USA. Boken illustrerades med vinjetter av Lasse.

Klicka här för att läsa Lotta Olssons artikel i DN 2023-05-17: "Inger Sandberg var en skarp iakttagare bakom Lilla spöket Laban."

Mycket mer finns att läsa på vårt författarporträtt av Inger och Lasse Sandberg.

Hänt tidigare

Om det som hänt tidigare under år 2023 och åren 2022, 2021, 2020, 2019, 2018 samt 2017, 2016, 2015, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008 kan man läsa om i vårt arkiv. Klicka bara på året i fråga.

Den innehållsrika Wermlandiana

Wermlandiana är namnet på Föreningen Värmlandslitteraturs medlemstidning. Den kom till 1976, året efter föreningens tillkomst, fast hade då ett mindre välklingande namn. Tidskriften utkommer med fyra nummer om året och är alltid synnerligen innehållsrik! Den innehåller diverse om värmländsk litteratur men framför allt recensioner av nyutkomna värmlandsböcker. Omkring 150 bokrecensioner om året! Föreningens medlemmar, f. n. omkring 500, får tidskriften som medlemsförmån.

Nytt telefonnummer

Vi har bytt uppkoppling med Telia vilket medfört att vi fått nytt telefonnummer. Det nya telefonnumret är 076-766 66 91

Bokrea på kansliet

I höst flyttar Föreningen Värmlandslitteratur från föreningslokalen på Verkstadsgatan 20 till Gjuteriet på Verkstadsgatan 1. En flytt vi drömt om i många år. Mer om det senare.

Men innan dess blir det bokrea på kansliet! Den 14–15 september håller vi öppet hus för att rensa i bokhyllorna. Där finns många fina böcker till bra priser! Vi bjuder också på fika med hembakt!

Skicka mailadressen till föreningen

Det skulle vara väldigt bra om vi inte bara har medlemmarnas postadresser utan också mailadresser, som vi utgår från att nästan alla har! Väldigt gärna vill Föreningen Värmlandslitteratur därför att alla medlemmar skickar sin mailadress till föreningens mailadress varmlandslitteratur@telia.com.

Hemsidesredaktionen