Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Välkommen till

Föreningen

Värmlandslitteratur!

En ikon i barnboksvärlden har gått ur tiden

Inger Sandberg 2010. Foto: Lena Sewall.

Författaren Inger Sandberg har avlidit. I augusti skulle hon ha fyllt 93 år. ”En ikon i barnbokssverige har gått ur tiden”, säger förläggaren Rebecka Wolff på förlaget Rabén & Sjögrens hemsida. ”Inger Sandberg var med och skapade småbarnsbilderboken som vi känner den. Hennes texter har den sällsynta kombinationen av humor, enkelhet och pedagogik utan pekpinnar som gör dem tidlösa. Ingers och Lasses karaktärer kommer fortsätta upptäckas och älskas av nya generationer barn”,

Inger Sandberg är främst känd för älskade barnbokskaraktärer som Lilla Anna och Långa Farbrorn, Tummen och inte minst Lilla Spöket Laban. Böckerna illustrerades av maken Lasse Sandberg, som hon samarbetade med i över 50 år fram till hans bortgång den 12 november 2008. Så här skrev paret 2003 i en presentationstext om sitt arbete:
”Böcker gör inte vår vanvettiga värld begriplig, men hoppfullt mera hanterlig och njutbar. Precis som barnet, som pendlar mellan trygghet och otrygghet, verklighet och fantasi, så ska barnboken svänga rytmiskt mellan säkerheten och äventyret.”

Inger Sandberg var från början småskollärare, uppvuxen i Karlstad. 1950 gifte hon sig med skämttecknaren och illustratören Lasse Sandberg och tillsammans började de nära en gemensam dröm att skapa böcker.

Inger och Lasse Sandberg räknas till våra allra största barnboksskapare. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964 (som tillägnades deras ofödda barn, som de alldeles säkert visste skulle bli en liten Anna – det blev en Mathias). Den härligt naivistiska och samtidigt moderna stilen, collagebilderna och den lekfulla pedagogiken i böckerna var då något helt nytt och mottogs med stor förtjusning av kritiker och läsare. I centrum för berättelserna står ofta det lilla barnets livsviktiga lek och vardagslivet som förvandlas till ett spännande äventyr.

Efter det gjorde de hisnande 110 böcker tillsammans och det går inte att övervärdera Inger och Lasse Sandbergs insats i den svenska barnboksvärlden. Hur många exemplar deras böcker, som finns översatta till drygt 30 språk, getts ut i är omöjligt att fastslå, och de kommer ständigt ut i nya utgåvor. Bara Laban-böckerna har sålts i miljontals exemplar. Vem kan motstå ett snällt litet spöke som själv är rädd för spöken? Barns rätt att leka är ett genomgående drag i parets böcker, och deras Anna, Mathias, Laban, Tummen, Pulvret och många andra har blivit kända och älskade långt utanför Sveriges gränser – inte minst i Japan. Flera av karaktärerna är inspirerade av parets egna barn och barnbarn, bland annat har det första barnbarnet Pulvret fått en lång rad böcker tillägnade sig.

1995 tillträdde Inger och Lasse Sandberg som ledamöter i Svenska Barnboksakademin och de har tilldelats en lång rad utmärkelser, bland andra Expressens Heffaklump (1969), Litteraturfrämjandets stipendium (1969), Astrid Lindgren-priset (1974) och Kungliga medaljen Litteris et Artibus (2005). Inger Sandberg fick även ta emot Nils Holgersson-plaketten år 1973 och utnämndes till Hedersdoktor vid Karlstads universitet 2015.

På sin Facebook-sida skriver Gun-Britt Karlsson så fint om Inger Sandberg och påminner om vad som kanske inte är vida känt att Inger var en hejare på att sticka och skrev boken Mina glada tröjor. Idéer till kreativ stickning, som gavs ut 1987. Tröjorna visades på utställningar i Sverige men också i USA. Boken illustrerades med vinjetter av Lasse.

Klicka här för att läsa Lotta Olssons artikel i DN 2023-05-17: Inger Sandberg var en skarp iakttagare bakom Lilla spöket Laban.

Mycket mer finns att läsa på vårt författarporträtt av Inger och Lasse Sandberg.

Trivsam författarkväll

Författarkväll med mingel och förfriskningar. Foto: Svetlana Lund.

Årets första författarafton den 26 april i Landshövdingens representationsvåning på Residenset i Karlstad i samverkan med landshövding Georg Andrén blev en trivsam tillställning. Sara Bodin Olsson visade bilder och berättade fängslande om sin prisbelönade bok Historisk värmländsk mat och om människor bakom de historiska rätterna.
Efter föredraget samlades åhörarna till mingel tillsammans med landshövdingen i Residensets salong och njöt av de goda munsbitar och den cider husföreståndaren Andreas Schagerström serverade,

Sara Bodin med sin bok Historisk värmländsk mat.

Historisk värmländsk mat som kom förra året har redan hunnit ta hem två priser i kokbokstävlingen ”Gourmand World Cookbook Award” i två kategorier: LOCAL – REGIONS och FOOD HERITAGE.

Gourmand Awards är världens största kokbokstävling som i år omfattar 230 länder och regioner. Ett trettiotal böcker från Sverige har kvalificerat sig vidare till världsfinal i olika kategorier. De får rätten att kalla sig Winner Sweden.

I år samlas alla finalister från hela världen under Umeå Food Symposium 25–28 maj 2023. Det blir andra året i rad som världsfinalen går av stapeln i Sverige och det väntas komma många deltagare från jordens alla hörn.

I finalen får Historisk värmländsk mat tävla mot kokböcker från bland annat Australien, Brasilien, Filippinerna, Frankrike, Indonesien, Kuba och Portugal.

Bokens formgivare Tin Wigelius har dessutom fått diplom och hedersomnämnande för sin formgivning av Historisk värmländsk mat när Föreningen Värmlandslitteratur utsåg 2022 års vackraste värmlandsbok.

Glada debutantpristagare:

”Priset betyder jättemycket”

Med blommor och diplom. Victoria Björn Blomqvist t. v. och Ulla Wentzel
t. h. Foto: Ulla Walldén.

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium delades ut samband med vårens sista bibliotekskväll på Stadsbiblioteket i Karlstad. Priset gick till Ulla Wentzel, Sunne som efter ett långt yrkesliv i kulturens tjänst skrivit sin första bok, Hallå – min faster, var är du?.

Juryn delade också ut ett hedersomnämnande till Victoria Björn Blomqvist, Karlstad för debuten med spänningsromanen Fjället tiger still, första delen i en rad berättelser som utspelar sig i Sälen.

Diplomen. Foto: Ulla Walldén.

Pristagarna fick ta emot sina diplom och intervjuades kort om sina författarskap av jurymedlemmen Sara Urger, och glädjen över uppmärksamheten var stor.

–Jag är helt överväldigad och jätteglad. När jag fick veta att jag fått stipendiet gjorde jag ett sånt där Stina Dabrowski-skutt, berättade Ulla Wentzel.

–Det betyder supermycket att få bekräftelsen på att något som bara funnits i mitt huvud kan nå andra och uppskattas, konstaterade Victoria Björn Blomqvist.

Får läsa för vårdpersonal

Ulla Wentzels bok som klassats som lyrik av Bibliotekstjänst behandlar de känslor som demenssjukdom väcker. Författaren har arbetat mycket medvetet med form och språk ned till varje mellanslag. Hon har blivit inbjuden att presentera sin text för vårdpersonal och är noga med att skilja på verket och reaktionerna.

–Jag är ju inte expert på det medicinska, mitt fokus är texten. För att inte förminska det arbetet har jag valt att högläsa min text. Det har varit en sådan glädje att få komponera någonting.

Blir det fler böcker?

–Jag vet inte! Jag har lärt mig av livet att det är bäst när saker får uppstå. Nu njuter jag av att arbetet med den här boken får bära frukt och lyssnar in var det tar mig, säger Ulla med ett stort leende.

”Kör så länge jag får!”

Victoria Björn Blomqvist som delvis växte upp i Sälen håller på att förverkliga en länge närd dröm om att få ägna sig åt berättande på heltid. Efter debuten under 2022 har hon redan publicerat ännu en roman med miljön hämtad från Sälen. Under sommaren kommer en serie med tre deckarromaner som utspelar sig i Karlstad. De sistnämnda kommer att ges ut i ljudboksformat.

– Nu har jag fått chansen och kör så länge jag får, skojar Victoria. Jag har burit på en kreativitet som inte riktigt fått utlopp. Varje sommar har jag sagt till min man att ”man borde kanske skriva en bok” och till slut satte han igång processen med en enkel uppmaning: ”Skriv!”.

Boken antogs av Piratförlaget, och nu känner Victoria att en dörr öppnats till något som hon inte riktigt vågade tro fanns. Kändes det annorlunda när den andra boken I Frusna spår släpptes ungefär ett år efter debuten?

–Oh ja, inför debuten var jag otroligt nervös, nu har jag kunnat njuta mer av läsarreaktionerna.

Juryn för 2022 års debutantpris har bestått av Mirja Berggren, Sara Urger, Daniel Skogman, Sara Andersson och Ulla Walldén. I juryns bedömning ingick 12 författare som var för sig uppfyllde kriterierna för debutantstipendiet.

Debutantprisutdelning. Foto: Ulla Walldén.

Ulla Wentzel

Ulla Wentzel. Foto: Staffan Jofjell.

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium för Värmlands bästa skönlitterära debutbok 2022 har gått till Ulla Wentzel för boken för boken HALLÅ. Min faster. Var är du?

Juryns motivering:

Med ett drabbande innehåll i en spännande dialogform visar årets debutant att en berättelse inte behöver vara ordrik för att väcka starka känslor. I många nyanser och med en stark närvaro, även när sidorna gapar tomma, beskrivs kampen för att mötas när orden inte längre räcker till.

Debutantstipendiet som förutom ett diplom innebär en stipendiesumma på 10 000 kr kommer att delas ut tisdagen den 18 april kl. 18:00, Gröna mattan, Stadsbiblioteket, Karlstad i samband med vårens sista bibliotekskväll.

Hederspris till deckardebut
Föreningen Värmlandslitteratur delar i år även ut ett hedersomnämnande.

Victoria Björn Blomqvist. Foto: Anna-Lena Ahlström.

Det går till Victoria Björn Blomqvist för hennes debut Fjället tiger still, en spänningsroman, med motiveringen:

En stark debut, i en genre med hård konkurrens, som skildrar hur det förflutna hemsöker oss tills sanningen uppdagas.

Vältecknade miljöer, livsöden och en väl sammanfogad intrig förgylls med ett nytänkande berättargrepp där huvudpersonen talar i jag-form.

Hedersomnämnandet består av ett diplom.

Debutantstipendiet
Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium har delats ut sedan 2009 och går till en debuterande författare inom genren skönlitteratur (lyrik, prosa, barn-och ungdomslitteratur) och oberoende av ålder. Priset delas ut till en debuterande författare som bor eller bott i Värmland och/eller har gett ut en skönlitterär bok som helt eller delvis utspelar sig i Värmland eller på något annat sätt knyter an till landskapet. Boken ska vara utgiven under aktuellt år.

Bengt Åkerblom ny hedersledamot

Bengt Åkerblom 2016. Foto: Lena Sewall

Föreningen Värmlandsitteraturs årsmöte den 25 mars i Tingvallakyrkan i Karlstad med 25-talet deltagare blev en trevlig och informativ tillställning med Monica Furu som årsmötesordförande och Birgitta Rosén som årsmötessekreterare.

Årsmötespresidium. Monica Furu t v samt Birgitta Rosen. Foto: Ulla Walldén.
Verksamhetsberättelsen, som var införd i årets första nummer av Wermlandiana, godkändes. Den finns nu också på hemsidan. Klicka här för att komma till den. Vidare föredrags revisions-berättelsen och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

Val

Antalet styrelseledamöter som varit 11 inklusive ordföranden föreslogs minskas till 10 vilket också beslöts av årsmötet. Solveig Nilsson Lindberg avgick som ordförande. När hon valdes till ordförande 2022 förklarade hon bestämt att hon bara stod till förfogande som sådan ett år. Men hon stannar kvar i styrelsen, omvald på 2 år. Någon ny ordförande hade valberedningen trots ett otroligt arbete av dess ordförande Helena Vermcrantz inte fått fram.

Avtackad. Gun Berger avtackas med blomma av Solveig Nilsson Lindberg. Foto: Ulla Walldén.

Tre ledamöter, Gun Berger, Daniel Skogman, Sven-Ove Svensson, lämnade styrelsen och avtackades med var sin blomma av avgående ordföranden Solveig Nilsson Lindberg som i sin tur fick en blomma överlämnad av Gun Berger.

Fick också blomma. Solveig Nilsson Lindberg. Foto: Ulla Walldén.

Ulla Wentzel, Birgitta Rosén samt Lena Sewall, omvaldes på 2 år till 2025 och Berit Wester på 1 år till 2024. Birgitta Holm och Jan Ollars nyvaldes på 2 år till 2025. Valda till 2024 är också Claes Åkerblom, Stefan Nilsson och Ulla Walldén. Som adjungerad ekonomiansvarig kvarstår Lars Lingsell.

Till ordinarie revisorer omvaldes Elisabeth Blomqvist och Lars-Martin Jansson och till revisorssuppleanter Anna Helena Birath samt Rolf Zandén till 2024

Helena Vermcrantz avgick som sammankallande i valberedningen men kvarstår liksom Anna Wennerlund och Lennart Wettmark vilken övertar ansvaret som sammankallande.

Verksamheten 2023

Solveig Nilsson Lindberg redogjorde för årets planerade verksamhet . Förutom det pågående årsmötet med sedvanliga årsmötesförhandlingar samt utdelande av priset för årets vackraste värmlandsbok och två hedersomnämnanden planeras följande verksamhet:

Flera litterära belöningar kommer under året att delas ut av föreningen.

Vackraste Värmlandboken 2022 annonserades innan årsmötet vid presskonferens anordnad på Karlstads stadsbibliotek.

Årets författardebutant hyllas med diplom och ett stipendium på en bibliotekskväll på Karlstads stadsbibliotek.

Årets Värmlandsförfattare och Region Värmlands litteraturstipendier beslutas om i samarbete med Region Värmland. Priserna delas ut på Bokfestivalen i Karlstad i november.

Årets bibliotek uppmärksammas av föreningen, om något värmlandsbibliotek under året har utmärkt sig särskilt för att främja litteraturen om Värmland.

Under kulturveckan i Sunne arrangerar föreningen i samarbete med Värmländska Författarsällskapet en litteraturafton i Östra Ämtervik. Lokala författare medverkar, men även författare från andra delar av länet.

Litterär afton på Residenset under vår och höst, t ex i mars/april och oktober, där landshövdingen upplåter sin representationsvåning för oss som tidigare.

Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg medverkar föreningen med bokförsäljning i Värmlandsbokhandeln och program där aktuella värmländska författare framträder.

Vid Värmlands Bokfestival i Karlstad i november deltar föreningen med bokbord och eventuellt vid två mindre bokmässor i Sunne och Torsby bibliotek.

Föreningen fortsätter utgivning av medlemstidningen Wermlandiana med fyra nummer om året. Förutom artiklar om aktuella värmlandslitterära ämnen innehåller varje nummer cirka 35 recensioner.

Föreningens medlemmar medverkar i Region Värmlands projektgrupper för framtagande av aktuella författare/böcker till respektive bokmässa.

Föreningen fortsätter sin publicering på nätet med föreningens hemsida med den omfattande författarkatalogen och föreningens Facebook-sida.

Föreningen ska fortsätta arbeta aktivt med att öka synligheten för att därmed öka antal medlemmar.

Ny hedersledamot

Näst sista punkten på dagordningen var utseendet av Bengt Åkerblom till ny hedersledamot i föreningen. Bengt utsågs redan under föreningens första år som dess sekreterare och har som pensionär arbetat mer än heltid för föreningen, under åren 2003 till och med 2012 som dess ordförande. Förslaget möttes med varmt bifall av årsmötesdeltagarna som med acklamation valde Bengt Åkerblom till hedersledamot.

Årsmötesdeltagare 2023. Foto: Ulla Walldén.

Livlig debatt

Punkten Övriga frågor ledde bland annat till en livlig debatt om föreningens ekonomi och verksamhet. Med tanke på svårigheten att få fram en ny ordförande undrade Helena Vermcrantz om föreningens verksamhet inte var för omfattande och borde skäras ner. Styrelsen lovade att beakta denna synpunkt.

Sven-Ove Svensson uttryckte sin glädje över att tidskriften Wermlandiana fortfarande är lika bra och Anita Stjernlöf-Lund framhöll betydelsen av föreningens omfattande digitala författarkatalog. Svetlana Vall, som åtagit sig att ansvara för Värmlandsbokhandeln i Värmlandsmontern på bokmässan i Göteborg och Värmlands bokfestival presenterades.

Diplomutdelning

Efter en kaffepaus med rosenbröd inspirerade av ett recept i hedersomnämnda boken Historisk värmländsk mat samt småkakor med namnet Värmlänningar var det så dags för diplomutdelning.

Formgivarpriset för Vackraste Värmlandsboken 2022 gick till Anita Stjernlöf-Lund som svarade för såväl form som foto och text i boken Varför finns det så många granhäckar i Rud? utgiven på egna förlaget Bild,text&form.

Som vanligt delades också diplom till två hedersomnämnda böcker ut.

Annika Eriksdotter tog på formgivarens vägnar emot det ena diplomet som gick till Rikard Österlund för formgivningen av hennes bok I den djupa skogens famn, utgiven på Heidruns förlag.

På formgivaren Tin Wigelius vägnar tog Sara Bodin Olsson emot diplomet för formgivningen av hennes bok Historisk värmländsk mat. Äldre recept anpassade till dagens kök och råvaror, utgiven på Votum förlag.

Konstituerande möte

Efter årsmötet och diplomutdelningen höll den nya styrelsen ett konstituerande sammanträde. Birgitta Holm utsågs till vice ordförande och Jan Ollars till sekreterare. Föreningen har alltså ingen ordförande men flera av styrelseledamöterna har betydande åtaganden som innebär att föreningens verksamhet under året kommer att vara fortsatt omfattande. Stefan Nilsson är redaktör för Wermlandiana och Solveig Nilsson Lindberg recensionsansvarig. Ulla Walldén ingår tillsammans med Stefan och Solveig i Wermlandianas redaktionskommitté och är aktiv skribent i tidskriften. Birgitta Rosén är ansvarig för medlemsregistering. Lena Sewall svarar för föreningens Facebook-sida samt hemsida inklusive den omfattande och ständigt utökade författarkatalogen med Claes Åkerblom som mycket aktiv medarbetare.

På nästa styrelsesammanträde den 12 april kommer styrelsen bland annat att ta upp Helena Vermcrantz förslag till reducering av föreningens verksamhet,

Vackraste Värmlandsboken 2022

Anita Stjernlöf-Lund. Foto: Ulla Walldén

Formgivarpriset Vackraste Värmlandsboken har sedan 1979 delats ut av Föreningen Värmlandslitteratur (som sedan 1999 också varje år delat ut ett eller två hedersomnämnanden). Tisdagen den 14 mars var det alltså fyrtiofjärde gången som det delades ut på stadsbiblioteket i Karlstad och priset till 2022 års Vackraste värmlandsbok gick till:

Varför finns det så många granhäckar i Rud?

Form och foto: Anita Stjernlöf-Lund

Bildbearbetning: Leo Lund

Text: Anita Stjernlöf-Lund

Förlag: BILD, TEXT & FORM

Ingen har fått detta pris fler gånger än Anita Stjernlöf-Lund, skriver Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars. Det var sjätte gången hon fick utmärkelsen Vackraste Värmlandsboken för sin bok Varför finns det så många granhäckar i Rud? med motiveringen:

Allt är genomtänkt i denna originella bok! Från omslagets taktila grankvist till den öppna ryggen som gör den gröna bindningstråden synlig och tillåter att boken kan läggas öppen utan att den sluter sig. Texten som är satt i harmoniska spalter ger ett luftigt intryck och papprets matta yta ger färgfotografierna verklighetsprägel.

I den prisbelönta boken, prydd med en taktil grankvist i relief på omslaget, börjar Anita Stjernlöf-Lund med att beskriva bygdens historia, ända från årtusendena efter senaste istiden. Det är den lilla byn Rud och de många och synnerligen välskötta granhäckarna längs väg 733, mellan broarna i Ransäter och Olsäter, hon berättar om.

”Det är den enda sträckan i hela Klarälvdalen som är utmärkt som kulturväg”, säger Anita och slår upp en av bokens många kartsidor när hon intervjuas av Erik Segerpalm i Värmlands Folkblad den 14 mars.

"Granhäckarna som studeras och katalogiseras i boken är 20 till antalet och resan börjar vid den äldsta, som planterades redan 1912. Häcken är 68 meter lång, tre meter hög och två meter bred. Klipps gör den årligen om hösten".

”Riksantikvarieämbetet menar att granhäckarna är kulturhistoria. Och inte bara häckarna i sig, utan även detta att sköta en granhäck. De måste skötas, det går inte att fuska. Och i den här byn finns det en hantverkskunskap, vilket jag tycker är så fint”.

Ruds granhäckar är en lokal tradition och det är framför allt männen i bygden som lärt sig och fört vidare hantverket.

”I Rud ska man ha en fin granhäck, och det är de här personerna det hänger på” fortsätter Anita i Värmlands Folkblad.

”Och detta förs vidare även i dag?” undrar Erik Segerpalm.

”Det har gjort det hittills. Sedan jag gjorde boken är det en av dessa män som gått bort. De är alla i 80-årsåldern, så det vill till att de får hjälp med att bevara detta, för det är såpass unikt”.

Hur kom det sig att hon intresserade sig för just denna lilla by och dess granhäckar? undrade journalisten Jonas Brefält i artikeln ”Här står de hundraåriga granhäckarna tätt” i Värmlands Folkblad 22 10 01. ”Som med alla böcker jag gjort handlar det om att jag ser något specifikt som jag tycker är intressant och som jag vill gå till botten med”, svarar Anita Stjernlöf-Lund. ”Det skulle lika gärna kunna handla om någon specifik arkitektur eller speciella staket. Men här blev det granhäckarna”.
Idén till boken om granhäckarna i Rud fick hon redan för omkring tio år sedan. Sedan har hon jobbat med boken då och då mellan andra uppdrag.

Och resultatet blev alltså den bok som nu mycket välförtjänt utsetts till 2022 års vackraste Värmlandsbok.

De hedersomnämnda böckerna

Hedersomnämnd. På bilden ses formgivaren Tin Wigelius omgiven av fr. v. författaren Sara Bodin Olsson och t. h. fotografen Fredrik Karlsson. Foto: Ulla Walldén.

Två böcker fick hedersomnämnanden:

Historisk värmländsk mat. Äldre recept anpassade till dagens kök och råvaror.

Form: Tin Wigelius

Foto: Fredrik Karlsson

Text: Sara Bodin Olsson

Förlag: Votum

Motivering:

Direkt vid öppnandet av denna bok framgår att den är gjord med stor omsorg om form och innehåll. Fina nytagna fotografier kombineras med historiska bilder från arkiv, museer och receptböcker till en smakfull och välkomponerad helhet. Texten är behagligt läsvänlig, och layouten bidrar till att det är lätt att hitta bland recepten. En bok att använda och inspireras av.

Också hedersomnämnd. Annika Eriksdotter. Foto: Ulla Walldén.

I den djupa skogens famn

Form: Rikard Österlund

Foto och text: Annika Eriksdotter

Efterord: Sverker Sörlin

Förlag: Heidruns

Motivering:

I Annika Eriksdotters bok I den djupa skogens famn möter vi en visuell berättelse om minnen från barndomen, minnen starkt bundna till skog och naturupplevelse. Fotografierna i boken är ofta dubbelexponeringar med flertydigt uttryck som gör dem meditativa och öppna för tolkning. Formgivning och materialval samspelar väl med bokens innehåll och man får känslan av att stor omsorg lagts ner för att vi som läsare skall få en rik upplevelse.

Årets jury, bestående av Margareta Wallin Wictorin, Monica Furu och Helena Vermcrantz hade 22 böcker att välja bland. De nominerade böckerna och formgivarna utses av föreningen.

Prisutdelning: Från vänster applåderar Föreningen Värmlandslitteraturs ordförande Solveig Nilsson Lindberg och jurymedlemmarna Monica Furu och Margareta Wallin Wictorin pristagaren Anita Stjernlöf-Lund när hon får sitt diplom av juryns ordförande Helena Vermcrantz. Foto: Ulla Walldén.

Knut Warmland har gått ur tiden

Knut Warmland. Foto: Filipstads Tidning.

Föreningens hedersledamot, författaren, Frödingkännaren och kulturskribenten Knut Warmland har gått bort. Han avled 94 år gammal den 7 februari 2023 i Filipstad. Det uppmärksammar vi med en minnestext i nästa nummer av Wermlandiana och också med ett grundligt omarbetat författarporträtt i vår författarkatalog. Där kan man läsa om Knut Warmlands enastående livsgärning och där finns nu en fullständig förteckning av hans verk och också av hans utmärkelser. Där kan man också klicka på Knut Warmlands fängslande installationstal då han 2010 blev hedersdoktor vid Karlstads universitet.

240 år sedan Geijer föddes

Geijersamfundet rivstartade året genom den 7 januari tillsammans med Geijerskolan, Geijerska släktföreningen och Karlstads humanistiska förening ordna en heldag om Erik Gustaf Geijer på Geijerskolan med anledning av hans 240-årsdag. Dagen ägnades åt Geijers liv och verk i den ort där han föddes och växte upp. Inte minst uppskattat var författaren och litteraturkritikern Ola Larsmos föredrag om Geijer som politisk filosof. Ett utförligt referat av dagen finns på Geijersamfundets hemsida: https://www.geijersamfundet.se/.

Tidigare aktiviteter

Om det som hänt tidigare under år 2022 och åren 2021, 2020, 2019, 2018 samt 2017, 2016, 2015, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008 kan man läsa om i vårt arkiv. Klicka bara på året i fråga.

Den innehållsrika Wermlandiana

Wermlandiana är namnet på Föreningen Värmlandslitteraturs medlemstidning. Den kom till 1976, året efter föreningens tillkomst, fast hade då ett mindre välklingande namn. Tidskriften utkommer med fyra nummer om året och är alltid synnerligen innehållsrik! Den innehåller diverse om värmländsk litteratur men framför allt recensioner och bokanmälningar av nyutkomna värmlandsböcker. Föreningens medlemmar, f. n. omkring 600, får tidskriften som medlemsförmån.

Nytt telefonnummer

Vi har bytt uppkoppling med Telia vilket medfört vi fått nytt telefonnummer. Det nya telefonnumret är 076-766 66 91

Kansli

Från och med den 28 augusti förra året är föreningslokalen på Verkstadsgatan 20 i Karlstad inte öppen. Men ringa eller e posta kan man till alla styrelsemedlemmar, klicka här för att komma till sidan med styrelsemedlemmarnas adresser och telefonnummer. Hör gärna av Er till oss via e-posten: varmlandslitteratur@telia.com. Det går också att ringa 076-766 66 91 så svarar jourhavande styrelsemedlem.

Skicka mailadressen till föreningen

I de två senaste årens oförutsägbara Coronatider har vi insett att det hade varit väldigt bra om vi haft inte bara medlemmarnas postadresser utan också mailadresser, som vi utgår från att nästan alla har! Väldigt gärna vill Föreningen Värmlandslitteratur därför att alla medlemmar skickar sin mailadress till föreningens mailadress varmlandslitteratur@telia.com.

Hemsidesredaktionen