Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland

Välkommen till

Föreningen

Värmlandslitteratur!

Bengt Åkerblom har gått ur tiden

Bengt Åkerblom i sin krafts dagar vid skrivbordet i föreningslokalen på Verkstadsgatan. Foto: Lena Sewall

Lördagen den 3 augusti avled vid 85 års ålder Föreningen Värmlandslitteraturs mångårige medarbetare och hedersledamot Bengt Åkerblom. Sedan föreningens start år 1975 har Bengt outtröttligt arbetat för föreningen – som styrelseledamot 1975–2018, sekreterare 1975–2002, som ordförande 2003–2016 och som redaktör för Wermlandiana 1975–2016. För oss som länge arbetat vid hans sida inom Föreningen Värmlandslitteratur kommer han alltid vara ihågkommen i det ljusaste minne för allt han gjorde för vår förening! Utan Bengt hade föreningen inte funnits eller varit vad den är idag!
Under de många åren som Karlstads stadsbiblioteks värmlandsbibliotekarie gjorde Bengt sig också känd och varmt uppskattad av låntagarna och sina medarbetare för sin breda kunskap om värmlandslitteratur, sin vänlighet och alltid lika stora tjänstvillighet.
Begravningsgudstjänsten äger rum i Karlstads
Domkyrka fredagen den 30/8 kl. 11.00. Efter akten
inbjudes till minnesstund i församlingshuset. Svar om deltagande önskas till Widéns Begravningsbyrå
tel. 054-10 28 00 senast tisdagen den 27/8. Lika
välkommet som blommor är en gåva till Föreningen Värmlandslitteratur (pg 84 14 88-0) eller Hjärnfonden tel. 054-220 91 20 står det i begravningsannonsen.

Poesikväll med

Linus Gårdfeldt

Linus Gårdfeldt på Gjuteriet. Foto: Lena Sewall.

Föreningens första författarkväll den 15 maj i Gjuteriet i samarbete med Karlstads bokcafé blev mycket lyckad. Ett tjugotal åhörare hade infunnit sig i den vackra försommarkvällen för att lyssna till poeten Linus Gårdfeldt som läste dikter ur sin nya diktsamling Brorsan, Krabban och Lädret och samtalade med Mats Dahlberg.
Linus Gårdfeldt debuterade 2009 med diktsamlingen Men golvet har ingen mun och har sedan dess gett ut ytterligare fem böcker.
Klicka här för hans författarporträtt.

Världsbokdagen firad

med allvar och skratt

De medverkande. Fr.v. Dessi Hedin, Sofia Sköld, Anders Borgström, Sven-Ove Svensson, Jessica Eriksson, Maria Hellinger-Shalan, Stefan Holm, Medard Mabwaka, Klaus Stein och Emmelie Salomonsson. Foto: Ulla Walldén.

Värmländska Författarsällskapet och Föreningen Värmlandslitteratur gjorde ett gemensamt firande av årets Världsbokdag på Karlstads Stadsbibliotek med ett omväxlande program som spände från stort allvar till glada skratt. Ulla Walldén rapporterar:

Författarsällskapets programledare Anders Borgström påminde om att det fria ordet ständigt utsätts för attacker. Medard Mabwaka, politisk flykting från Kongo Brazaville beskrev sina egna erfarenheter av att inte kunna tala fritt. Medard skriver på franska och hoppas kunna få sina texter översatta till sitt nya hemlands språk.

Mycket allvar infann sig också när Dessi Hedin högläste ur sin bok I strid för friheten om hur hennes mor som liten flickunge skickas till Sverige från ett sönderslaget Paris 1946. Temat om vad krig gör med människor i generationer efteråt fortsatte i ett författarsamtal med Klaus Stein, uppvuxen i efterkrigstidens Tyskland.

Jessica Eriksson och Stefan Holm berättade om sin nya romance-serie där miljöerna är hämtade från olika platser i Värmland och hur de arbetar som författar-duo. Sofia Sköld läste några dikter om vikten av att skriva och barnboksillustratören Emmelie Salomonsson beskrev sina tankar om att låta bilder för barn få berätta lika mycket eller till och mer än texterna i sig.

Slutligen fanns också plats för skratt och igenkännande när Sven-Ove Svensson kåserade om alla sina kepsar och Maria Hellinger-Shalan tog på sig rollen som ”sur-kärring” nu när våren och sommaren närmar sig med allt sitt elände. ”Om du hittar en asfalterad yta med servering, stanna där” var Marias kärnfulla budskap.

Debutantpriset utdelat

Debutantpristagaren Klaus Stein flankerad av Daniel Skogman och Sara Andersson Foto: Ulla Walldén.

På världsbokdagen den 23 april fick arvikaläkaren och författaren Klaus Stein ta emot Föreningen Värmlandslitteraturs debutantpris på Gröna mattan i Karlstads stadsbibliotek. Jurymedlemmarna Daniel Skogman och Sara Andersson överlämnade blommor, diplom och 5 000 kr.

Hemsidesredaktören som börjat läsa boken kan konstatera att vi fått en ny betydande författare i Värmland.

Årets debutant Klaus Stein

Klaus Stein. Foto: Mikael Lundblad

På Världsbokdagen tisdagen den 23 april kl. 17:30 kommer Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium för 2023 att delas ut på Gröna mattan, Stadsbiblioteket, Karlstad.

Vinnare av föreningens debutantstipendium 2023 är romanen Det vi aldrig talade om av Klaus Stein, Arvika, utgiven på Fri Tanke Förlag.

Juryns motivering:

Med sin egen inre resa som drivkraft

utforskar författaren den stora familjehemligheten

och förvandlar den till ett fängslade kvinnoporträtt.

En roman som visar att trauman kan leva kvar i generationer.

Klaus Stein är läkare, uppvuxen i Köln men sedan ca 20 år bosatt i Arvika. Han debuterar med en berättelse om Hilde, författarens mormor som lämnar en våldsam make och ger sig in i politiken för att förändra världen. Hildes familjehistoria från Danzig, idag Gdansk tiden före, under och efter andra världskriget är huvudtemat. Stein berättar parallellt om Tysklands utveckling från första världskriget till efterkrigstidens förödelse. Boken handlar också om författarens egen kamp för att förstå hur allt detta påverkat även honom.

Vinnaren får ett diplom och en stipendiesumma på 5 000 kronor.

Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium har delats ut sedan 2009 och går till en debuterande författare inom genren skönlitteratur (lyrik, prosa, barn- och ungdomslitteratur) och oberoende av ålder. Priset delas ut till en debuterande författare som bor eller bott i Värmland och/eller har gett ut en skönlitterär bok som helt eller delvis utspelar sig i Värmland eller på något annat sätt knyter an till landskapet. Boken ska vara utgiven under aktuellt år.

Årets jury har bestått av Mirja Berggren, Sara Urger, Daniel Skogman, Sara Andersson och Ulla Walldén. I juryns bedömning ingick 15 titlar/debutanter som var för sig uppfyllde kriterierna för debutantstipendiet.

Prisutdelningen sker i samband med en författarafton som börjar kl 18.00 med författaren och bokformgivaren Nina Ulmaja som föreläser om poeten Edith Södergran utifrån sin bok En annan Edith. En historisk biografi om identitet, mod och självständighet och som lyfter Edith som fotograf.

Lyckad bokfestival i Hagfors

Vid föreningens bokbord. Birgitta Holm. Foto: Carl Göran Holm.

Föreningens ordförande Birgitta Holm rapporterar från bokfestivalen i Hagfors lördagen den 13 april dit hon begav sig med maken Carl Göran Holm och tidigare styrelseledamoten Sven-Ove Svensson som medverkade med uppläsning ur sin senaste bok.

”Vi hade med oss en fyndlåda med böcker från föreningen, några ex av Wermlandiana, våra fina gröna vykort med information och vår långa fina gröna banderoll.”, berättar Birgitta. ”Dessutom hade vi med oss tre lådor aktuella böcker med anknytning till Värmland från Akademibokhandeln till försäljning och vi sålde en hel del av dem. Det var ett lyckat arrangemang och vår medverkan var uppskattad. Kulturchefen i Hagfors bad att få våra vykort med information att sprida. Vi fick tre nya medlemmar och Jorun Jones, som är kultursamordnare, meddelade att de hoppas kunna göra denna bokfestival till en tradition."

Ny ordförande och ny hedersledamot

Ny hedersledamot. Berit Wester får sitt diplom av Birgitta Holm. Foto: Lena Sewall

Föreningen Värmlandslitteratur har sedan föreningens årsmöte lördagen den 23 mars en ny ordförande, Birgitta Holm, samt en ny vice ordförande, Solveig Nilsson Lindberg. Av övriga styrelseledamöter är Birgitta Rosén, Ulla Wentzel och Lena Sewall valda till årsmötet 2025 medan Claes Åkerblom, Stefan Nilsson, Ulla Walldén samt Jan Ollars omvaldes på två år till årsmötet 2026. Berit Wester lämnade efter elva år styrelsen och i hennes ställe valdes på två år Mas Karin Gustafsson, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Karlstad.

Revisorn Lars-Martin Jansson läser up revisionsberättelsen. T h mötesordföranden Monica Furu och sekreteraren Jan Ollars.

Vidare godkändes verksamhetsberättelsen, som varit införd i årets första nummer av Wermlandiana, liksom bokslutet och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2023.

Den adjungerade kassaförvaltaren Lars Lingsell fick en stor applåd för det ovärderliga och numera ideella arbete han utför för föreningen. Birgitta Holm föredrog föreningens omfattande verksamhetsplan för 2024. Klicka här för den.

Slutligen valdes Berit Wester med acklamation till föreningens trettonde hedersledamot för att hon som styrelseledamot 2013–2024 och föreningens ordförande 2016–2022 lagt ner sin själ och ett stort arbete för föreningens bästa.

Formgivarprisad. Hedersomnämnda Emmelie Salomonsson tar emot sitt diplom av Birgitta Holm och Solveig Nilsson Lindberg.

Efter årsmötet delades diplom för formgivarpriset Vackraste värmlandsboken ut till hedersomnämnda
Emmelie Salomonsson som svarade för både bild, text och formgivning av boken Fågel, fisk eller mittemellan? Formgivarna Johan Sjödelius och Daniel Bjugård kunde inte närvara för att ta emot sina diplom.

Under kaffet läste Lena Sewall kapitlet ”Värmland” i Anna Olssons bok En prärieunges funderingar som 1998 gavs ut i faksimilupplaga av Föreningen Värmlandslitteratur. Originalet kom 1917. Anna Olsson var tre år gammal när hon 1869 emigrerade till Amerika med föräldrar, morföräldrar, farföräldrar samt tvåhundra andra värmlänningar till Kansas. Fadern Olof Olsson, född 1841 i Karlskoga och prästvigd i Svenska kyrkan anses vara den som grundade staden Lindsborg och blev så småningom rektor för det ansedda Augustana College i Illinois. Anna Olsson blev en på sin tid mycket välkänd författare, framför allt av barnböcker. Hon skrev för en svensk-amerikansk läsekrets på en svenska uppblandad med engelska ord. ”Med sin nyktra konkreta berättarstil var Anna en föregångare till Astrid Lindgren och hennes tonträffning i det barnsliga språket är säkerheten själv”, skriver Knut Warmland i bokens efterord.

De årsmötesdeltagare som ville fick ta ett exemplar av boken med dess trevliga omslag och fler exemplar finns att hämta i vår nya lokal på Verkstadsgatan 1 för föreningens medlemmar.

Flytten till Verkstadsgatan

Flytten till Gjuteriet på Verkstadsgatan är nu i stort sett klar. Vi är väldigt nöjda med vår nya lokal och hoppas kunna bjuda in till visning av den senare under året. Då kan besökare samtidigt passa på att ta en kopp kaffe eller te med det alltid hembakade bröd som Gjuteriets verkligen fantastiska och trivsamma kafé kan erbjuda.

Vackrast 2023

Hedersomnämnd. Emmelie Salomonsson, tvåa från vänster, fick ett hedersomnämnande av juryn som bestått av Helena Vermcrantz, Margareta Wallin Wictorin och Monica Furu. Foto: Gunnar Walldén.

Föreningen Värmlandslitteratur har utsett 2023 års
vackraste Värmlandsböcker, som presenterades på ett pressmöte torsdagen den 14 mars på Karlstads stadsbibliotek. Titeln går i år till boken Maja Fjæstad. Att se på världen med konstnärsögon , som getts ut av Rackstadmuseet och Votum förlag samt formgetts av Johan Sjödelius medan en redaktion från Arvika står för bokens texter och bilder.

Motivering: Denna vackra bok utgör en värdig hyllning till Maja Fjaestad och hennes konst och konsthantverk. Bilder av hennes verk och fotografier från olika miljöer hon vistats i varvas med informativa och spännande texter om hennes liv och arbete. Direkt innanför omslaget möter oss Majas eleganta akvarell Delfinium som väcker förväntan, och genomgående är boken färgmässigt harmonisk och läsvänlig, med luftig text, god balans mellan ord och bild och tydliga bildtexter.

Hedersomnämnda

Hedersomnämnda blev böckerna Fågel, fisk eller mittemellan? med bild, text och formgivning av Emmelie Salomonsson

Motivering: Text och bild samverkar fint i illustratören Emmelie Salomonssons första egna bilderbok, Fågel, fisk eller mittemellan? Hon står även för formgivningen av boken. Allt behöver inte sägas i text. Bilderna gestaltar väl lilla Mumlans känslor första dagen i den nya skolan denna blåsiga höstdag. Vuxna och barn förstår precis hur hon känner sig. En lyckad debut!

samt Vikgubbar med text av Marcus Gunnar Pettersson och formgivning av Daniel Bjugård.

Motivering: Boken utgör ett dokument över svensk illustratörskonst av idag. På omslaget möts vi av en vikgubbe som omfamnar innehållet och när man öppnar boken är försättsblad och register lekfullt rosafärgade. Marcus-Gunnar Pettersson har genom brevväxling under två år samarbetat med yrkesverksamma tecknare, illustratörer och konstnärer som deltagit med var sin del i ett gemensamt projekt där slump och överraskningsmoment förenas med stor tecknarkonst.

Nominerade

De nominerade böckerna var:

Arnborg, Beata, Ha förtroende för solen. Berättelsen om kvinnorna på Agnhammar. Votum förlag 2023.

Borgelid, Roger, Drömspår. Votum förlag 2023.

Broos, Karin, Ögonblick av liv. Bonnier fakta 2023.

Fryxelius, Isaac, Draken som fångade en prinsessa. Lumenos förlag 2023.

Fröding, Gustaf, Selected Poems by Gustaf Fröding. In translation by Mike McArthur. Gustaf Fröding-sällskapet. Bild, text & form 2023.

Grenegård, Eneida, Kohjärta. Eneida förlag 2023.

Larsson, Björn, Luröskärgårdens bebodda öar och Djurö. Från förr till nu. Eget förlag 2023.

Lerin, Lars, Lofoten. Albert Bonniers Förlag 2023.

Lerin, Lars, Pojkarna på sommarön. Bonnier

Carlsen 2023.

Lidén, Gunnar, Hållplatser. BoD 2023.

Maja Fjaestad. Att se på världen med konstnärsögon. Red.: Hannes Trygg. Votum 2023.

Pettersson, Marcus-Gunnar, Vikgubbar. 55 karaktärer av 219 tecknare. Bonnier Carlsen 2023.

Sahlén, Kristoffer, Nära älgen. Votum 2023.

Salomonsson, Emmelie, Fågel, fisk eller mittemellan? Bokförlaget Opal 2023.

Whitebrook, Eva, Manfred och den försvunna flamingon. Ill.: Marcus-Gunnar Pettersson. Rabén & Sjögren, 2023.

Nya författarporträtt

Sjutton nya författarporträtt lades 2023 ut på Föreningen Värmlandslitteraturs digitala författarkatalog och hittills i år fyra.
Dessutom har samtliga författarporträtt fått en välbehövlig upprustning och är nu försedda med samma stil, Verdana, stilstorlek och radavstånd.
Författarkatalogen är nu uppe i drygt 280 porträtt.
En del av författarna är välkända. Andra nog helt bortglömda som Gösta Blixt som 1961 blev chef för TV:s barn- och ungdomsavdelning och som producent satte sin prägel på programutbudet för barn och ungdom, inte minst genom klassiker som Teskedsgumman, Vi på Saltkråkan och Pelle Svanslös. Gösta Blixt tog också beslutet att Kalle Ankas jul, som sänts i SVT sedan 1960, skulle fortsätta på SVT när det blev debatt kring det 1962. Så utan Gösta Blixt hade vi inte haft någon Kalle Anka på julafton!
Två författare vars porträtt lades ut förra året har varit länge saknade.
Den ene Erik Rosenberg vars Fåglar i Sverige blev en klassiker, inom fågelskådarkretsar känd som ”Rosenberg”. Den andre miljödebattören och miljökämpen Rolf Edberg som vid sidan av sin publicistiska och politiska gärning, åren som ambassadör och landshövding också hann med att skriva bortåt 50 böcker om människan och miljö.
Det allra senast inlagda porträttet 2023 hade sammanställts av författaren själv, Ulf Österling, och med lätt hand redigerats av hemsides- och katalogredaktören. Ulf är för övrigt äldre bror till välkände Olle Österling fast det står inte i författarporträttet.
I år har Kaj Branzell, Björn Gustavsson, Marit Kapla och Robert Warholm fått sina porträtt inlagda.
Men många, många författare saknas fortfarande! Katalogredaktören tar gärna emot nya porträtt!

50 år som handelsresande i nordiskt vemod

Bengt Berg. På bokfestivalen 2023

För 50 år sedan gav Bengt Berg ut sin första bok och under 2023 förärades han Selma Lagerlöfs litteraturpris. Hans rika kulturgärning uppmärksammades på Torsby bibliotek under en hel vecka, 11–16 mars 2024. ”Bengt Berg – 50 år som handelsresande i nordiskt vemod” firades under veckan på olika sätt från första boken Där drömmen slutar till den senaste boken Allt tar vägen som släpptes under jubileumsveckan.
Totalt har Bengt gett ut ett 50-tal böcker, de flesta på det egna Heidruns förlag. Under åren har han skrivit otaliga dikter om den nordvärmländska hembygden och övriga världen. I flera böcker i samarbete med olika konstnärer och på senare år även med den egna mobilkameran.
Han har fått många litterära utmärkelser för sitt författarskap, är översatt till flera språk och har medverkat på poesifestivaler världen runt.
Till det kan nämnas populära Heidruns café i Fensbol som Gun-Britt Karlsson och Bengt drev i 25 år med konst, musik och poesi på programmet.

Värmland på digitala litteraturkartan

Marit Kapla. Foto: Cato Lein/ Teg Publishing

I år har den Augustprisade författaren Marit Kapla satt Värmland på Litteraturbankens digitala litteraturkarta. Litteraturkartan.se är en digital plats för den som vill resa i den äldre litteraturens landskap. Som sjätte landskap i ordningen har nu Värmland tagit plats på den webbaserade litteraturkartan, fullprickad av färgglada nålar, där varje nål leder till en berättelse om ett litterärt verk, en plats eller en författare. Och där man kan klicka sig fram i Frödingland och följa både Göran Tunström och Selma Lagerlöf i spåren.
Marit Kapla debuterade 2019 med Osebol, som översatts till engelska, norska, nederländska och spanska och också belönades med Augustpriset. Hennes andra bok Kärlek på svenska kom 2022 och 2023 Jakten på det autentiska som hon varit redaktör för tillsammans med Staffan Julén. Alla tre böckerna på förlaget Teg Publishing.
Det var Marit Kapla som själv kontaktade själv Litteraturbanken och frågade om de ville att hon skulle gå i spåren av värmländska författare, berättar hon i en artikel av Lena Richardson i Nya Wermlands-Tidningen. Snart hade ett uppdrag formats och nu har hon skrivit 100 texter om äldre värmländsk litteratur, som man kan klicka fram på Litteraturkartan.se. Hon har utgått från verk och författare som finns i Litteraturbanken, men också från bland annat bokverket Värmländsk litteraturhistoria i två delar och Föreningen Värmlandslitteraturs digitala författarkataog.

I år skulle Lasse Sandberg fyllt 100 år

Den 17 februari skulle Lasse Sandberg fyllt 100 år. Tillsammans med Inger Sandberg räknas han till våra allra största barnboksskapare. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964.

Inger och Lasse Sandberg. Foto: Lotta Sandberg

Den härligt naivistiska och samtidigt moderna stilen, collagebilderna och den lekfulla pedagogiken i böckerna var då något helt nytt och mottogs med stor förtjusning av kritiker och läsare, kan man läsa på Norstedts hemsida. I centrum för berättelserna står ofta det lilla barnets livsviktiga lek och vardagslivet som förvandlas till ett spännande äventyr. Böckerna har belönats med en rad svenska och internationella priser såsom Nils Holgersson-plaketten, Astrid Lindgren-priset och många fler.
Så här sa Lasse Sandberg i en intervju med anledning av 80-årsdagen: "

Vi två är vansinnigt olika. Men vi är överens om hur våra bilderböcker ska se ut. Och att vi ska fortsätta jobba tillsammans så länge vi har varandra.

Arbetet tillsammans med hustrun Inger fortsatte ända till Lasse Sandbergs bortgång 2008. Inger gick bort 2023.
Men fortfarande kommer många böcker med deras barnbokskaraktärer.

Rohloffska biblioteket invigt

Tage Rohloff. En av de få existerande bilderna på Tage Rohloff vid sin boksamling.

Den 27 januari invigdes det Rohloffska biblioteket som tidigare deponerats hos Föreningen Värmlandslitteratur och häromåret överlämnades till Långseruds bygdegård på den lokalhistoriska dag i Långserud och i Nysäter, som arrangerades av Värmlands Hembygdsförbund tillsammans med hembygdsföreningarna i Gillberga och Långserud. Peter Olausson, ordförande i Värmlands hembygdsförbund skriver i sin inbjudan till årets lokalhistoriska dag:
"Varje del av Värmland har sin egen historia, väl värd att ta tillvara på. Många har forskat kring sin hembygd under årens lopp och en del har också kunnat redovisa arbetet i utställningar och mer eller mindre omfattande skrifter. Det har resulterat i fantastiska samlingar av litteratur om vårt landskap. Det som publiceras i vår tid kan man få en god överblick över genom Föreningen Värmlandslitteratur och tidskriften Wermlandiana, där såväl faktaböcker som skönlitteratur om Värmland recenseras ett par (fyra!) gånger om året. För det äldre trycket får man gå till biblioteken och leta.
Eller så tar man sig till hembygdsföreningarna i Långserud eller Gillberga, som båda har stora bibliotek med skrifter från hela Värmland!
Vad samlingarna innehåller och hur de kan användas för såväl nöjesläsning som forskning fick delltagarna veta det mesta om den 27 januari. De fick också vara med om (åter)invigningen av det Rohloffska Värmlandsbiblioteket i Långseruds bygdegård och stifta bekantskap med boksamlingarna – och arkiven – i Nysäter. Utöver var det pass om vad man kan tänka på när man skall forska och skriva om en bygd, hur man arbetar med äldre bildmaterial m m.

Dagens Program:
9.00 Välkomsthälsningar. Invigning av Rohloffska biblioteket av kommunalrådet i Säffle Marcus Bäckström.
9.15 Vem var Tage Rohloff – och vad innehåller hans boksamling? – Claes Åkerblom, Säffle, Anders Segerström, Kjell Olsson och Reidun Westman, Långserud.
10.20 Förmiddagsfika
10.50 Henrik Forsgren – bygdefotografen från Långserud som blev samoan. Helena Johansson, Långserud
11.20 Hur skriver man en bra hembygdsbok? Peter Olausson, Häljebol.
Ca 11.50 Avresa till Nysäter
12.10 Lunch i Nysäter
13.00 Boksamlingarna och arkiven i Nysäter. Peter Olausson, Häljebol, och Sandra Keane, Kolsäter.
13.45 Den lokalhistoriska forskningen i dagens Värmland. Claes Åkerblom och Peter Olausson.
14.30 Summering och avslutning

Arrangörer: Värmlands Hembygdsförbund tillsammans med hembygdsföreningarna i Gillberga och Långserud.

Hänt tidigare

Om det som hänt tidigare under åren 2023, 2022, 2021, 2020, 2019, 2018 samt 2017, 2016, 2015, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008 kan man läsa om i vårt arkiv. Klicka bara på året i fråga.

Den innehållsrika Wermlandiana

Wermlandiana är namnet på Föreningen Värmlandslitteraturs medlemstidning. Den kom till 1976, året efter föreningens tillkomst, fast hade då ett mindre välklingande namn. Tidskriften utkommer med fyra nummer om året och är alltid synnerligen innehållsrik! Den innehåller artiklar och notiser om värmländsk litteraturoch värmlandsförfattare men framför allt recensioner av nyutkomna värmlandsböcker. Omkring 150 bokrecensioner om året! Föreningens medlemmar, f. n. omkring 500, får tidskriften som medlemsförmån.

Skicka mailadressen till föreningen

Det skulle vara väldigt bra om vi inte bara har medlemmarnas postadresser utan också mailadresser, som vi utgår från att nästan alla har! Väldigt gärna vill Föreningen Värmlandslitteratur därför att alla medlemmar skickar sin mailadress till föreningens mailadress varmlandslitteratur@telia.com.

Hemsidesredaktionen

dec